You are currently browsing the monthly archive for september 2009.

Hör på radion att Jasenko Selimovic har gått med i folkpartiet och ställer upp till provval till Riksdagen i Fp Göteborg. Det var väldigt roligt!  Jasenko är en oerhört begåvad och spännande person som har gjort stora insatser för kulturen i vårt land, bland annat på Stadsteatern i Göteborg där han var konstnärlig chef i flera år. Jasenko är med sin bakgrund en brinnande europé och har också blivit utsedd till årets Göteborgare, redan för tio år sedan. Jag läser med stor behållning hans krönikor i Fokus och har förstått att han har ett stort samhällsengagemang och en vilja att främja en begåvad debatt med människor om angelägna frågor.

 Om Jasenko blir riksdagskandidat eller inte avgör ju folkpartimedlemmarna i provvalet men hur det än går är det jättekul att Jasenko har valt att gå med i folkpartiet! Han kan säkert göra insatser på många sätt.

Idag och imorgon hålls en stor konferens om europeiska opinioner på Göteborgs Universitet. Den ordnas av kommissionen i samarbete med det svenska ordförandeskapet och Göteborgs Universitets SOM-institut. Mina forna kollegor på statsvetenskapen i Göteborg, under ledning av Sören Holmberg, är världsledande när det gäller opinionsforskning så det är förstås roligt att se att detta uppmärksammas när kommissionen väljer var de ska lägga sin stora Eurobarometer-konferens. Forskare från hela världen var där, 25 nationaliteter och bland den giganter som professpor Ronald Inglehart från University of Michigan.

Jag hade äran att inledningstala tillsammans med Margot Wallström och sedan lyssnade jag mycket intresserat på professor Ziga Turk som är f.d slovensk EU-minister och numera huvudsekreterare i Reflektionsgruppen om Europas framtid som leds av Felipe Gonzales. Han målade upp de stora utmaningar som Europa står inför de närmaste åren och behovet av en ny europeisk berättelse efter enandet av öst och väst. Hans föredrag följdes av Kalypso Nicolaidis som är medlem i samma reflektionsgrupp och som kåserade kring hur politiker kan tillfredsställa och svara mot olika opinioner i Europa. Reflektionsgruppen skall presentera sin rapport under våren. Med Ziga och Kalyso i gruppen lär det bli spännande.

Hann även med att medverka på en av de lärarkonferenser som regeringskansliet, kommissionen och Internationella programkontoret ordnar runt om i landet för samhällskunskapslärare. Denna gång var det västsvenska lärare som hade samlats på Burgårdsgymnasiet.

Nu har rösterna räknats färdigt i det tyska förbundsvalet. Den ”stora koalitionen” är historia och det står klart att liberala FDP har gjort sitt bästa val någonsin. Jag gläds självfallet åt vårt systerpartis framgångar. Jag vet att Jan Björklund redan har gratulerat FDP-ledaren Guido Westerwelle till valsegern. Med nästan 15 procent av rösterna blir liberalerna en tung koalitionspartner till Angela Merkels CDU, som gick tillbaka ett par procentenheter. Mycket talar nu för att att Westerwelle blir utrikesminister, vilket känns mycket positivt. I Tyskland har utrikesministeriet ansvar för stora delar av EU-politiken, och jag hoppas därför på ett gott samarbete med den nya ledningen.

Med FDP i regering kommer vi förhoppningsvis att få se ett Tyskland som är fortsatt starkt engagerat för Europa. De tyska och svenska liberalerna har en stor samsyn om EU bör fungera, och vi står båda starkt förankrade i den federalistiska myllan. I sitt valprogram talar FDP om sin vision om ett Europa som är ”stark, aber schlank” och som koncentrerar sig på det allra viktigaste. Man vill prioritera om i EU:s budget, med mindre pengar till jordbruksstöd och mer till satsningar på forskning, miljö och utrikespolitik.

Stora koalitioner är inte bra för demokratin. Det blir svårt att ställa politiker till ansvar när de stösrta partierna kompromissar i regeringsställning. Därför finns det flera skäl att glädjas åt den här rent borgerliga regeringen som förhoppningsvis kommer att satsa på en mer företagarvänlig politik med avregleringar och regelförenkling. Tyskland har många svårigheter framför sig och det är bara att önska den nya regeringen lycka till.

Även Anna Kinberg Batra är inne på att liberalernas framgångar kan göra EU bättre.

Tre stora informella ministermöten hålls i dagarna i Göteborg. Utbildningsministrarna diskuterade i onsdags och torsdags frågan om läraryrkets status under ledning av Jan Björklund. I morgon träffas försvarsministrarna och Sten Tolgfors leder då en diskussion om bl.a EU:s beredskap för krishantering. Det är nu tio år sedan EU:s säkerhets och försvarspolitik föddes, ESDP, och sedan dess har 22 insatser på fyra kontinenter utförts av EU-styrkor, såväl militära som civila. Javier Solana, EU:s höge representant för utrikespolitik, kommer att resonera kring dessa tio års erfarenheter.

Den 1-2 oktober så är det slutligen Anders Borgs tur att leda finansministrarna. Jag kan tänka mig att det kommer att handla om en uppföljning av G20-mötet i Pittsburgh i helgen. Dessutom hoppas jag på en konstruktiv och konkret diskussion om finansiering av klimatpolitiken.

Informella ministermöten är ett sätt att få tillfälle att diskutera ett fåtal politiska ämnen utan att fatta beslut och som göteborgare, och Hisingsbo, är jag naturligtvis mycket glad över att vi kan visa upp Göteborg och Eriksberg för våra kollegor och ett stort antal journalister. Göteborg och Co har räknat ut att besöken av mötesdeltagare, medier, hotell mm genererar intänkter på totalt 50 miljoner kronor.

Då ingår även en del arbetsmöten i Göteborg och ett stort högnivåmöte som jag själv leder som handlar om hur vi kan involvera kommuner och regioner på ett bättre sätt i EU:s sk Lissabonstrategi för jobb och tillväxt. Det är i november och ordförandeskapet ordnar det tillsammans med SKL.

På lördagens DN-debatt kritiserar Niklas Zennström (Skypes grundare) och Björn Carlsson (grundare stiftelsen Baltic 2020) regeringens Östersjöstrategi för att vara ”urvattnad” och ambitionslös. De kritiserar speciellt, i deras tycke, den låga ambitionsnivån när det gäller miljön och fisket i strategin. Zennström och Carlsson uttrycker också en oro för hur strategin ska kunna omsättas i praktiken.

Jag kan lugna artikelförfattarna. Miljödelen har och fortsätter vara särskilt viktig för regeringen i arbetet med strategin. Att miljön är extra betydelsefull slås också fast i kommissionens förslag från i somras. I miljöavsnittet ingår också åtgärder för ett hållbart fiske som en viktig del. Det återspeglas också i handlingsplanen, som listar de projekt som länderna ska åta sig att genomdriva för att förbättra miljön i Östersjön. Det finns över 20 s.k. flagship projects, särskilt prioriterade projekt, som ska genomföras med en tight tidsram. Många projekt är redan på rull. Extra positivt med åtgärdsplanen är att den kan utvecklas. Finns det behov av åtgärder inom ett visst område kan projekt läggas till.

Zennström och Carlsson menar att den allra viktigaste frågan för det svenska ordförandeskapet är att se till att Östersjöstrategin omsätts i praktiken och att länderna verkligen genomför det de åtar sig. Det tycker förstås regeringen också. Därför är ambitionen att strategin ska antas på EU-toppmötet redan i oktober, så att projekten kan komma igång redan under vårt ordförandeskap. Kommissionen har en speciell roll för att följa upp det länderna åtar sig, men ytterst beror förstås strategins framgång på ländernas politiska vilja. En vilja som länderrna redan visat prov på, senast under den ministerkonferens som hölls i stockholms stadshus förra veckan, då de åtta östersjöländerna skrev under en gemensam deklaration där man åtar sig att omsätta strategin i konkret handling.

Idag är det European Day of Languages. Det finns ibland en tendens till att allt bra ska få en egen dag, men oaktat detta bör vi uppmärksamma hur viktigt mångspråkighet är. Europa är en stor blandning av språk och kulturer, och det ska vi vara stolta över. Antalet språk i Europa har uppskattats till kring 225, vilket naturligtvis spelar roll rent politiskt. Att medborgare ska kunna förstå och göra sig förstådda är centralt i en demokrati.

I EU-sammanhang innebär detta en fin balans mellan mångspråkighet och effektivitet. Att vi använder 23 språk i Europaparlamentet är nödvändigt för att se till att medborgare kan följa debatter och att alla europaparlamentariker har samma möjlighet till inflytande. Men översättning är också ett hinder för effektivt arbete inom unionen. I exempelvis ministerrådet tror jag att vi behöver koncentrera oss på några få arbetsspråk, till exempel på våra informella möten.

Trångt, varmt, dålig luft, svåröverblickbart… men ändå helt nödvändigt! Bokmässa i Göteborg. Höstens höjdpunkt som samlar författare, kritiker, förläggare, journalister, debattörer och vanliga bokälskare.  Jag deltog i ett seminarium om Sverige och Spanien tillsammans med Diego, spansk EU-minister och Barbara Dührkop. Barbara är en gammal vän från Europaparlamentet och en sann europé. Född i Tyskland, uppvuxen i Eskilstuna och sedan vald till Europaparlamnetariker från Baskien. Hennes man mördades av ETA och med sin blandande bakgrund bär hon mycket av Europas historia inom sig. Vi samtalade om det svenska ordförandeskapet som vid årsskiftet övergår i det spanska, om svensk och spansk kultur mm. Efter det första seminariet, som leddes av Alice Petrén, blev Barbara och jag intervjuade av två tjejer från Unga Reportrar. Unga Reportrar är ett helt underbart inslag under ordförandeskapshalvåret – ett 40-tal gymnasiestudenter från hela landet som blir ackrediterade som vanliga journalister och bevakar olika möten ur sitt eget perspektiv. Läs mer om dem på http://www.se2009.eu

Bokmässan är ett stort sorlande torg där Jan Guillou konkurrerar om uppmärksamheten med Sara Kaderfors, Isabel Allende, Vibeke Ohlsson mfl. Det är väldigt intressant men så fullt att man nästan inte kan andas. Tror att jag går dit lite mer privat i helgen.

Den tyska ratificeringen är nu klar, presidenten har skrivit under och ratificeringen är på väg till Rom där alla ratificeringar skall deponeras.

Frågestund i riksdagen och jag fick frågor om budgetöversynen, Islands medlemskapsansökan och situationen för HBT-personer i EU. Budgetöversynen hade jag precis diskuterat med kommissionär Algirdas Semeta som var i Stockholm idag. Kommissionen kommer nu äntligen att lägga fram sitt underlag för den nya långtidsbudgeten. Den har vi väntat på i ett år. Vi hoppas att den kommer så snart som möjligt så vi hinner inleda diskussionerna under vårt ordförandeskap och sätta tonen inför att spanjorerna tar över vid  årsskiftet. Jag tjatar mycket om detta men det är så oerhört viktigt att EU skaffar sig en modern, ändamålsenlig budget som svarar mot de utmaningar vi har idag och som använder skattebetalarnas pengar klokt. 

Den ganska avslagna valrörelsen i Tysland ser nu ut att bli ganska spännande och framför allt jämn. Jag hoppas naturligtvis på en koalition mellan CDU och FDP, vårt liberala systerparti.  Sent på söndag kväll  lär vi veta. Även i Portugal är det val  på söndag och också här är det jämnt mellan den socialdemokratiska sittande regeringen och oppositionen.

Imorgon blir det Spanien för hela slanten, först en arbetslunch med min kollega Diego Garrido Lopez och sedan deltar vi tillsammans i ett samtalBokmässan. Förhoppningsvis blir det också tid över att hinna titta lite på böcker och lyssna på något föredrag av någon av de många gästande spansktalande författarna.

Mer om Bokmässan: DN, DN, SvD, Kulturbloggen

Från Danmark rapporteras nu att de som vill införa euron är fler än de som vill behålla den danska kronan. Danske Bank har gjort undersökningen, som visar att sammanlagt 48,9 % av danskarna lutar åt ja, mot motsvarande 47,6 % för nej-sidan. Inte minst den finansiella oron ska ha övertygat danskarna om fördelarna med euron.

Själv har jag tidigare konstaterat att euroländernas gemensamma ansträngningar varit av stor betydelse i den rådande ekonomiska krisen, och att euron visat på en imponerande stabilitet jämfört med kronan. Det är roligt att danskarna är positiva till euron, och en dansk folkomröstning kan snart bli aktuell igen.

Men vi i Sverige måste också börja diskutera frågan. I ett scenario där en övergång till euron blir aktuell i såväl Danmark som på Island måste vi återigen ställa oss frågan om Sverige ska stå utanför. För mig är det självklart att vi ska vara med och ha inflytande när viktiga beslut som påverkar vår ekonomi, välfärd och arbetsmarknad fattas. Sverige och den svenska kronan riskerar att bli en jolle förtöjd vid en atlantångare: hängandes och slängandes bakom utan möjlighet att vara med och styra.

Även i Sverige är skillnaden mellan ja- och nej-sidan för liten för att vara statistiskt säkerställd. Många svenskar inser fördelarna med att ingå i euro-samarbetet. Många har känt av den svenska svaga kronan när de semestrat i Europa i sommar. Nu är det dags för oss politiker att våga lyfta frågan. Euron kommer säkert att bli en viktig valfråga 2010.

Efter en hektisk förra vecka är det skönt att vara i Stockholm några dagar. Det betyder inte att det är mindre att göra. Jag följer naturligtvis noga vad som händer i kliomatdiskussionerna i FN-skrapan i New York. Det kommer vissa försiktigt positiva signaler, bland annat från Kina och den indiske miljöministern i deras tal igår. Roligt också att den japanska regeringen är så ambitiös i sina utsläppsminnskningar. Men tyvärr är det fortfarande väldigt mycket snack och lite hockey…

Ingen har dock påstått att det skulle vara lätt att komma till ett avtal i Köpenhamn. Det återstår fortfarande 75 dagar och alla har inte visat sina kort ännu. Men det börjar bli bråttom…

Idag har jag haft en sittning med alla EU-ambassadörerna för att ge dem vår bild av läget i ordförandeskap och svara på frågor. Det är en regelbunden övning och det gäller att tänka igenom vad som sägs eftersom varje ord och nyans rapporteras direkt till 26 huvudstäder. I eftermiddag bär det av till Riksdagen, till styrgruppen som under talmannens ledning ansvarar för riksdagens roll i ordförandeskapet och för kontakterna mellan regering och riksdag. Imorgon är det frågestund i Riksdagen, säsongens första. Det blir säkert en del om ordförandeskapet. Jag har även ägnat en hel del tid åt media, både svensk och utländsk.

Med bara ett år kvar till valet gör sig också inrikespolitiken påmind och igår hade vi en lång sittning och kick-off med folkpartiets riksdagsgrupp. Det var intressant. Det märks att vi snart går in i valrörelsetänkande.

På torsdag inleds höstens stora händelse för oss bokfantaster – Bokmässan i Göteborg. I år är det tema spansk litteratur. Jag deltar i ett seminarium med min kollega från Spanien Diego Lopez Garrido.

Även om klimatdiskussionerna: Exp, SvD

Säkerhetspådraget runt svenska ambassaden i Belgrad har de senaste varit stort, efter att serbiska myndigheter fått uppgifter om att högerextremister planerat att angripa en mottagning för deltagare i Pride-festivalen på ambassaden. Den här typen av hot är naturligtvis mycket obehagliga, och det är viktigt att vi står upp för HBT-personers rättigheter.

Prideparad WarszawaGrundläggande värderingar om demokrati, yttrandefrihet och allas lika värde är tyvärr något vi ständigt måste kämpa för, men det är en ytterst viktig kamp.
Tyvärr har vi märkt av HBT-personers utsatthet på flera håll i Europa senaste åren, vilket är en mycket oroande utveckling. Jag har bland annat bloggat om den diskriminerande lag Litauens parlament antagit, som även kritiserats av Europaparlamentet.

Idag har kollegan Anders Borg presenterat regeringens förslag till statsbudget i riksdagen. Sverige liksom övriga Europa och stora delar av världen har drabbats hårt av finanskrisen. I EU-sammanhang har vi haft långa diskussioner om hur vi tillsammans ska kunna möta de gemensamma problemen – värdet av det europeiska samarbetet har verkligen visat sig. Men nu gläds jag åt att den svenska regeringen lagt en offensiv budgetproposition för att möta lågkonjunkturen. Det gäller att dämpa effekterna av krisen, och regeringen har presenterat en rad förslag för att både bekämpa arbetslösheten och värna välfärdens kärna.

I sitt sommartal i Marstrand i år förde Jan Björklund fram att kommuner och landsting måste få mer pengar 2010 för att värna vård, skola och omsorg, men också för att undvika personalneddragningar. Det är glädjande att regeringen enats om detta och tillfälligt höjer statsbidragen med 10 miljarder kronor.

I samma tal betonade Jan också behovet av fler utbildningsplatser. Regeringen satsar nu också närmare 4,5 miljarder på att utöka antalet utbildningsplatser med 23 000 årligen. Med ökad arbetslöshet, inte minst för ungdomar, är det bra att det finns möjlighet att utbilda sig för den som saknar arbete.

Det är också roligt att Tobias Krantz kan presentera både höjda studiemedel och ett höjt fribelopp. Många studenter har svårt att få ekonomin att gå ihop, och satsningar som stärker Sverige som kunskapsnation ligger mig och Folkpartiet varmt om hjärtat.

Dessutom sänker vi skatten för både arbetande och pensionärer, gör rekordstora tillskott till rättsväsendet och satsar på infrastrukturen. Folkpartiet har länge pekat på att infrastrukturen är viktig för tillväxten, och att göra satsningar på detta område under lågkonjunktur är en effektiv åtgärd för att hålla igång byggsektorn.

Viktig är också regeringens fortsatta satsning på havsmiljön. Tyvärr lider inte minst Östersjön av övergödning, hårt fisketryck och utsläpp av miljögifter. Jag har tidigare bloggat en hel del om EU:s Östersjöstrategi, som är ett viktigt sätt för länderna runt Östersjön att effektivt samarbeta i gemensamma frågor. Nu är Östersjöstrategin mycket mer än ”bara” en miljösatsning, men jag gläds åt att regeringen kommer att ha avsatt över en miljard kronor under mandatperioden för att förbättra miljön i haven.

Även på ämnet: DN1, DN2, DN3, DN4, DN5, DN6Exp1, Exp2AB1, AB2, AB3GP1, GP2, GP3SvD1, SvD2, SvD3, SvD4, SvD5, SvD ledarblogg, Helle Klein, Mats Engström, Ulf Nilsson

Nu tycks det som om båda de parlamentariska kamrarna i Tyskland är färdiga med de ändringar som krävs för att Lissabonfördraget skall träda i kraft. Då väntar vi bara på presidentens underskrift, något som väntas ske inom mycket kort. Återstår Irland, där folkomröstningen hålls om två veckor, och underskrifterna i Polen och Tjeckien. Det ser försiktigt positivt ut från Irland och den polske presidenten har lovat att skriva på om irländarna röstar ja. Nya orosmoln reses dock från Tjeckien där ett antal senatorer nu avviserat att de ska skicka hela fördraget igen till författningsdomstolen den 29 september. Dessutom har president Vaclav Klaus fortfarande inte skrivit på.
Det kan bli en riktigt rysare under oktober för att avgöra vilket fördrag som skall ligga till grund för den nya kommission vi måste utse mycket snart.

Noterar att de flesta verkar mycket nöjda med resultaten från det extra toppmötet i Bryssel i torsdags då EU enades om en tydlig och gemensam linje inför G20-mötet. President Sarkozy fortsätter dock att tala om en slags grön Tobinskatt. Det låter väldigt fint, men vi vet att det bara kan funka om hela världen verkligen ställer sig bakom det och det finns idag inga som helst förutsättningar till det. Om bara vissa länder inför en sådan skatt blir det bara protektionism och riskerar att vara kontraproduktivt eftersom produktion och tjänster då flyttar till ställen som inte har denna typ av skatt.

Efter månader av förberedelser var det idag äntligen dags att hålla ministerkonferens om Östersjöstrategin i Stadshuset. Syftet med konferensen var att utifrån Östersjöstrategin som modell visa hur grannländer i olika regioner kan arbeta tillsammans för att tackla gemensamma utmaningar.

Fotograf: Gunnar Seijbold/RegeringskanslietAtt jobba på det här sättet med s.k. makroregionala strategier är ett nytt och spännande sätt att arbeta. Tanken är att grannländer kan samarbeta runt gemensamma frågor och på ett effektivare sätt utnyttja de EU-program och strukturer som redan finns. Till exempel kommer länderna i Donau-regionen att sjösätta en egen strategi. Det kommer att bli en av de prioriterade frågorna för Ungern under deras ordförandeskap 2011.

För att strategin ska fungera är vi beroende av medlemsstaternas vilja. Konferensen innebar en chans för de åtta Östersjöstaterna att visa sitt engagemang och hur viktigt det är att vi snabbt kan komma igång med själva projekten. Under konferensen antogs en gemensam deklaration för att manifestera detta.

Östersjöstrategin är en av ordförandeskapets prioriterade frågor. Vår ambition är att strategin ska antas på toppmötet i slutet av oktober. Då kan vi också börja det viktiga arbetet med att sjösätta projekten, redan under vårt ordförandeskap.

Den här veckan kommer Östersjön att vara i centrum för en hel del av ordförandeskapets aktiviteter. På måndagen invigdes Östersjöveckan med olika aktiviteter runt om i landet och den 17-18 september är jag värd för en ministerkonferens i Stockholms stadshus om hur Östersjöstrategin kan fungera som modell för andra regionala samarbeten. Målen med strategin är att:

  • Förbättra miljön
  • Öka välståndet
  • Göra regionen mer tillgänglig och attraktiv
  • Öka tryggheten och säkerheten

Fotograf: Gunnar Seijbold/RegeringskanslietKonferensen inleddes idag med att EU-ministrarna samlades på Briggen Tre kronor för att se en utställning. Syftet var att visa exempel på hur man kan samarbeta närmare i Östersjöregionen. Till exempel visades hur man kan ta bort onödiga handelshinder.

I kväll kommer kung Carl XVI Gustaf att dela ut regeringens vattenpris, the Baltic Sea Water Award. I år har priset tillfallit HELCOM, en organisation som under 30 år outtröttligt har arbetat för att skydda Östersjön från föroreningar. Östersjön behöver verkligen den här typen av engagemang. HELCOM förtjänar verkligen det här priset.

Skriv in din epostadress för att prenumerera på den här bloggen och därmed få information om nya inlägg via epost.

@MalmstromEU

Fel: Twitter svarade inte. Vänta några minuter och uppdatera den här sidan.

Netikett

Kommentarskribenter måste hålla sig till anständig samtalston. Diskussionen ska ske med respekt för alla människors lika värde. Detta gäller även för länkar.
wordpress statistics
Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 225 andra följare

%d bloggare gillar detta: