Så var det dags! För några timmar sedan trädde Lissabonfördraget i kraft. Det arbete som började vid toppmötet i belgiska Laeken i december 2001 har nu till slut utmynnat i en klar och tydlig regelbok som anger hur EU ska styras och fungera framöver. För första gången har EU ett fördrag som är framtaget efter öppna diskussioner där såväl regeringar som riksdagsledamöter och EU-parlamentariker varit med. Det förslag som lämnades av EU:s framtidskonvent i juli 2003 är nämligen till mycket stora delar identiskt med vad som idag blivit Lissabonfördraget.

Med Lissabonfördraget tar EU ett stort steg framåt. Vi kommer att få se en europeisk union som blir mer effektiv och snabbfotad, men samtidigt mer öppen och demokratisk. Här är några av godbitarna!

Effektivare EU. Kravet på enhällighet ersätts med majoritetsbeslut på en rad områden, till exempel inom rättspolitiken. Det gör det enklare att bekämpa den organiserade brottsligheten. Med den nya utrikesrepresentanten kan EU bli en betydligt starkare global aktör och det blir lättare att jobba med ännu fler medlemsländer i framtiden.

Mer demokratiskt EU. Europaparlamentet får mer makt än idag, bland annat inom jordbrukspolitik och frågor som rör brottsbekämpning. Även riksdagen får en tydligare roll i att bevaka om beslut ska fattas på EU-nivå eller i Sverige.

Bättre öppenhet och insyn. Ministerrådets möten öppnas för insyn när man debatterar och stiftar lagar. Samtidigt får EU:s offentlighetsprincip en större tyngd.

Mer fokus på medborgarna. EU:s stadga för grundläggande rättigheter blir bindande och ger medborgarna ett starkare skydd.

Att Lissabonfördraget är i hamn innebär också slutet på åtta års konvulsioner kring hur unionen ska fungera. Nu behöver vi ägna all kraft åt att ta itu med de stora utmaningar som Europa står inför: klimatproblematiken, att skapa förutsättningar för nya jobb, bekämpa den organiserade brottsligheten och att göra EU till en bättre global aktör.

Se även Jerzy Buzek, Anna Kinberg Batra