You are currently browsing the monthly archive for februari 2010.

Igår var jag på mitt första rådsmöte som kommissionär. Det var i samma mötesrum som jag varit i så många gånger tidigare, fast denna gång fick jag sitta på kommissionsplatsen. Nya ministrar var det också: inrikes- och justitieministrar. Några bekanta men de flesta nya för mig. Rådsmötet pågår i två dagar, men mina frågor var idag och de mer rättsliga tar min kollega Viviane Reding hand om i morgon.

Det var många frågor på dagordningen och kommissionen förväntas yttra sig om alla punkter. Vi talade om Swift och hur vi ska gå vidare, om visumkonflikten mellan Schweiz och Libyen som nu har drabbat hela EU och jag redogjorde för de initiativ och förslag som jag kommer att lägga fram under den närmaste tiden.

På franskt initiativ höll vi en lång diskussion om migrationsströmmarna i Medelhavet. Jag presenterade mitt förslag om Frontex samtidigt som jag signalerade kommande initiativ för att öka den legala invandringen och arbeta för en gemensam och human asylpolitik. Det kändes inte riktigt som om det är medlemsstaternas främsta prioritet, så det kommer bli en tuff kamp.

Idag är jag i Brygge, där kommissionen har två studiedagar för att diskutera vårt kommande arbetsprogram och EU 2020-strategin, uppföljningen av Lissabonstrategin.

Idag har jag lagt fram mitt första förslag i kommissionen. Det handlar om EU:s gränskontrollmyndighet Frontex. Frontex har funnits sedan 2004 och fungerar som samordningsorgan för medlemsstaternas aktiviteter rörande externa gränskontroller – om de så önskar. Frontex fungerar inte helt tillfredsställande eftersom medlemsländerna ofta lovar att ställa upp med utrustning och personal men sedan inte gör det, något som försvårar planering.

I mitt förslag föreslår jag att medlemsländerna skall vara tvungna att tillhandahålla utrustning och personal till Frontex genom att ett år i förväg lämna obligatoriska garantier, samt att byrån ska kunna leasa utrustning för att bli mer självständig. Frontex samordningsroll stärks och de får ökad kompetens för riskanalys. Byrån kan tillhandahålla personal, så kallade liaison officers i tredje land för att bistå där.

Dessutom förstärker vi kraftigt MR-dimensionen i Frontex arbete. All personal ska vara utbildad i grundläggande mänskliga rättigheter och känna till vilka internationella konventioner som är tillämpliga för flyktingar, dvs Genèvekonventionen och principen om non-refoulement. En obligatoisk uppförandekod skall införas och vid återsändandeoperationer skall alltid en oberoende observatör finnas med, tex någon från Röda Korset, för att bevaka att allt sker korrekt.

Om brott mot grundläggande rättigheter sker av något medlemsland kan finansiellt stöd dras in.

Det är ytterst medlemsstaterna som är ansvariga för alla gränskontrollaktiviteter på sina respektive territorium. Men vi har ett stort problem med människosmuggling i Europa. Hoppfulla människor som betalar oerhörda summor till smugglare för att under fasansfulla villkor ta sig till Europa, om de ens kommer fram. Minst 2000 människor drunknar varje år i Medelhavet. Det är viktigt att alla medlemsländer solidariskt stöttar varandra – och detta gäller inte bara i Medelhavet, även vid de östra gränserna smugglas stora mängder människor varje dag.

Tyvärr kan ju inte alla dessa människor få stanna i EU. Därför är det viktigt att samarbeta med de länder flyktingarna kommer ifrån för att långsiktigt förbättra villkoren genom politiskt samarbete, bistånd, handel, demokratistöd. Vi måste också gära det lättare att komma lagligt till Europa genom en organiserad arbetskraftsinvandring.

Jag vill att EU ska ta ett helhetsgrepp på migrationsfrågan. Vi måste kunna erbjuda skydd till dem som mest behöver det, vi måste utöka möjligheterna för legal invandring och vi måste arbeta mot irreguljär invandring. Jag kommer under våren att lägga fram förslag på alla dessa områden.

Utvidgningskommissionär Stefan Füles förslag om att anta den så kallade avin om Island antogs precis på kommissionens möte. Därmed ger vi grönt ljus för förhandlingstart. Avin identifierar de svårigheter som kan uppstå i förhandlingarna (särskilt inom fiske och jordbruk) och nu är det upp till medlemsländerna att besluta om och när förhandlingarna kan börja. Jag hoppas att de kan göra det snart, tex bör beslut kunna fattas på utrikesministrarnas möte i mars.

Det är förstås upp till islänningarna själva att avgöra hur snabbt de kan gå fram, som en jämförelse kan nämnas att det tog ungefär 14 månader för Sverige, Finland och Österrike att förhandla. Frågan om Icecsave är fortfarande ett öppet sår, men nya ansträngningar görs att omförhandla avtalet denna vecka. Det har inte med medlemsförhandlingarna att göra men påverkar attityden till EU bland islänningarna. Det kan bli en folkomröstning om detta i början på mars.

Island hör självfallet hemma i den europeiska familjen så jag hoppas på en snabb förhandlingsstart.

Idag har hela kommissionen, alla 27, varit i Madrid för att träffa det spanska ordförandeskapet. Det är något varje ordförandeskaps regering gör med kommissionen och jag minns en vacker sommardag den 1 juli då vi från den svenska regeringen tog emot den förra kommissionen. Vi hade intressanta överläggningar och sedan deltog alla i invigningen på Skansen. Det spanska ordförandeskapet har nu pågått en tid men eftersom kommisisonens godkännande drog ut på tiden fanns det inte möjlighet att träffas förrän idag.

Det var givande diskussioner, varje kommissionär träffade ”sina ministrar”, i mitt fall justitieministern och inrikesministern. Vi talade om Stockholmsprogrammet och den handlingsplan som kommisionen ska lägga fram senare i vår. Jag berättade även om de förslag som kommer under våren rörande legal migration och bättre mottagandevillkor för asylsökande samt direktivet om trafficking. Därefter hade vi en diskussion med hela den spanska regeringen. Regnet öste ner i Madrid, precis som i Bryssel där vi nyss landade. Den spanska regeringen har ett ambitiöst program samtidigt som den har stora ekonomiska inrikespolitiska problem.

Imorgon kommer jag att lägga fram mitt första förslag till kommissionskollegiet, en förändring av Frontex, EU:s gränskontrollmyndighet.

Det blev till Polen som mitt första besök gick som ny kommissionär. Polen är ett viktigt samarbetsland och det är också ett viktigt migrationsland. Det har ett ambitiöst arbetskraftinvandringsprogram med sina östra grannländer, främst med Ukraina. Däremot verkar de ganska handfallna inför tanken på att ta emot asylsökande från andra kontinenter i framtiden. Jag träffade inrikesminister Miller och vi diskuterade framtida samarbetsområden och den polska synen på migration och polissamarbete. Polen har stort problem med narkotikaligor och vill se ett förstärkt europeiskt samarbete på detta område. Det är min avsikt att lägga fram förslag i denna riktning snart.

Träffade även representanter från parlamentet och senaten, de hade just denna dag en stor debatt i Sejmen om hur Lissabonfördraget skulle implementeras så det blev en intressant diskussion.

I Warzawa ligger också Frontex, EU:s gränskontrollmyndighet. Jag var där på ett studiebesök och fick en intressant bild över hur de arbetar och vilka svårigheter som finns. Ilka Laitinen, Frontex chef, berättade bl.a att migrationsströmmarna via Medelhavet minskar kraftigt och att ökningen istället sker via landvägen, vid Ungern/Balkan.

På onsdag ska jag lägga fram mitt första förslag för kommisisonssbeslut, nämligen hur vi skall kunna stärka Frontex arbete.

Idag inleddes dagen med möte med den ryske inrikesministern Alexander Konovalov. Vi talade om hur vi kan samarbeta inom våra ansvarområden, främst visumfrågor och kampen mot den organiserade brottsligheten, inte minst männsikohandel där Ryssland är ett viktigt sändar- och transitland. I maj hålls ett toppmöte om dessa frågor i Ryssland och då reser jag till Kazan för fortsatta diskussioner.

Sakta med säkert försöker jag komma in i rutinerna här i kommissionen. Det liknar mycket arbetet i regeringskansliet. Veckoberedningar med tjänstemännen, förberedelser med de egna medarbetarna, besök i parlamentet för debatter och frågestunder, en oändlig lista med folk att träffa, telefonsamtal att ringa, konflikter att lösa, journalister att tala med. Idag hade vi första kollegiemötet som hålls varje onsdag kl. 9.00.

Idag dominerades diskussionen av Grekland och den mycket allvarliga ekonomiska kris som landet genomgår. Det kommer att krävas resolut ledarskap och stora tuffa freformer av den grekiska regeringen för att komma till rätta med budgetunderskottet. Barroso och Olli Rehn redogjorde för diskussionerna på Europeiska rådet förra veckan och Ecofin igår.

Det vore tråkigt om Greklands problem påverkar eurodebatten i Sverige. Det är ju inte eurons fel att det går dåligt för Grekland utan felet är att Grekland (och andra länder) inte följer spelreglerna. Men Greklands problem är hela Europas problem och därför är det viktigt att hela EU står bakom det arbete som måste göras. Nästa vecka åker en delegation med experter från EU, ECB och IMF till Athen för att bistå med råd och tala med den grekiska regeringen. Den kommer att få räkna med tuff övervakning.

En positiv nyhet är att Island strax är redo att börja förhandla om medlemskap. Kommissionen kommer att lämna sin s.k avis nästa vecka och förhandlingar kan därefer inledas.

Ett av mina första beslut blir att lägga fram ett förslag om att reformera EU:s gränskontrollmyndighet Frontex. Inför det förslaget åker jag till Frontex huvudkontor i Warzawa imorgon.

Det snöar i Bryssel och hela Belgien är i chock efter en fruktansvard tågolycka igår med minst 20 döda och många skadade. Tänker naturligtvis på alla anhöriga.

Jag har nu installerat mig i mitt arbetsrum i Bryssel och börjar sakta sätta mig in i arbetet. Igår traffade jag Sveriges nya EU-minister, Birgitta Ohlsson som var i Bryssel for att träffa lite folk. Vi pratade om bl.a Östersjostrategin som är ett av hennes viktigaste områden. Det var en stor framgång for det svenska ordförandeskapet att den kom på plats men nu gäller det att inte släppa taget och arbeta for att strategin nu blir konkret och implementeras. Birgitta verkar med full kraft kasta sig over sitt nya jobb och det är bra. Det ar viktigt att det engagemang som EU-frågorna väckte hos regering och allmänhet under ordförandeskapet inte försvinner. Det var ju Göran Perssons misstag att han slutade tala EU efter ordförandeskapet 2001.

Träffade ocksa Torbjörn Jagland igår, Europarådets generalsekreterare. Vi hade mycket samarbete under det svenska ordförandeskapet och kommer naturligtvis behöva arbeta nära varandra nu också. Alla mina ansvarsområden har ju en stark MR-dimension och Europarådet har oerhört mycket kunskap, erfarenhet och kontakter på det omradet.

Igar utbröt en tvist mellan Libyen och EU då Libyen ensidigt beslöt att suspendera alla visum till medborgare i Schengenländerna, även de som redan utfärdats. Detta är olyckligt och jag kommer under dagen att diskutera hur vi från kommissionen ska reagera pa detta. Bakgrunden ar att Schweiz, som ocksa är med i Schengen, arrresterade Khadaffis son.

Idag är det 30 år sedan Nelson Mandela släpptes ut ur sin långa fångenskap. Detta högtidlighölls i Europaparlamentet och firas runt om i världen. Nelson Mandela har för mig varit en storartad förebild, som människa och politiker. Jag hörde honom tala på Gaborones fotbollsstadion i Botswana i ett av hand första officiella framträdanden i maj 1990. Hela stadion kokade och det kändes verkligen att jag var med om ett historiskt ögonblick.

Med en mycket knapp majoritet röstade Europaparlamentet mot att skjuta på omröstningen om SWIFT-avtalet. Det var synd, för några veckor till hade gett den nya kommissionen möjlighet att ta nya intitiativ och snabbt presentera ett förhandlingsmandat för det permanenta avtalet. Jag har övertalat Barrosso att redan den 24 februari få presentera ett förhandlingsmandat för beslut i kommissionen. Det måste sedan slutgiltigt beslutas av rådet och sedan kan kommisisonen börja förhandla. Ett sådant måste innehålla starkare skydd för dataanvändning och integritet är uppenbart.

Men med nej-rösten får vi omedelbart inleda samtal med USA om hur vi ska gå vidare. Det finns en risk att de nu inte vill ha ett EU-avtal utan sluter enskilda överenskommelser med några medlemsländer, Belgien och Nederländerna där servrarna finns. Det vore olyckligt för då får vi inte det starka dataskydd som vi eftersträvar.

Vi behöver en överenskommelse som både tar hänsyn till behovet att spåra terrorfinansiering och innehåller ett starkt dataskydd och garantier mot missbruk för den enskilde. Terrorism kan bara bekämpas med stark respekt för grundläggande rättigheter.

Se även DN, SvD, Mark Klamberg och mitt förra inlägg om SWIFT.

Första dagen på jobbet och det snöar för fullt. Jag får ingen mjukstart direkt. Rätt in i torktumlaren från första stund. Inledde dagen med ett långt möte med det spanska ordförandeskapet, justitieminister Alfredo Rubalcalba, för att diskutera samarbetet under våren. Det kommer att handla mycket om säkerhet, migration, Frontex och trafficking.

Mest talade vi om SWIFT som blåst upp som en stor strid i Europaparlamentet. Det handlar om att godkänna ett tillfälligt avtal mellan EU och USA som egentligen skulle trätt i kraft den 1 februari och som reglerar överföring av vissa bankuppgifter i syfte att spåra terroristfinansiering.

Mot bakgrund av det stora intresse som finns för integritetsfrågor är det förståligt att SWIFT engagerar och får stor uppmärksamhet. Det är viktigt – vi måste noga granska och diskutera varje förslag som berör den personliga integriteten – och jag är glad över det ökade intresse integritetsfrågorna fått. Men jag vill också betona att vi måste kunna skilja agnarna från vetet. Med ordentligt dataskydd och tydliga regler är SWIFT inte ett hot mot den personliga integriteten, utan en viktig pusselbit för vår säkerhet – Europas lika mycket som USA:s

Medlemsländerna i EU har haft nytta av SWIFT och flera terrorplaner har kunnat avslöjas och personer har ställts inför rätta. Detta finns det belägg för och beskrivs i en rapport som Europaparlamentets ledamöter kan läsa. En oberoende domare har för EU:s räkning vid två tillfällen granskat systemen och konstaterat att dataskyddet är gott och att inga missbruk har kunnat uppdagas.

Det är INTE så att alla våra bankkonton granskas slumpvis utan det måste finnas konkreta misstankar i en pågående brottsutredning om terrorismaktiviter innan en viss uppgift om en specifik person kan begäras ut. Den är då anonymiserad. Det som svenska socialdemokrater skriver om i Aftonbladet idag är således ett missförstånd.

Europaparlamentet är upprörda över att avtalet förhandlades under hösten innan Lissabonfördraget trätt i kraft och att de inte var medbeslutande. Jag kan förstå den irritationen. Men det gjordes därför att servern för SWIFT ska flytta från USA till Europa och det var bråttom att få en reglering – med ordentligt dataskydd – för hur överföringen ska ske. Alternativet hade varit bilaterala överföringar utan någon europeisk reglering, vilket hade varit sämre. Det tillfälliga avtal vi diskuterat nu gäller bara i 9 månader, och syftet är att under denna tid förhandla fram ett nytt permanent avtal.

Detta arbete kommer jag att leda, och från kommissionens sida är vi redo att omedelbart inleda samtal med Europaparlamentet om vad som skall ingå i mandatet för förhandlingarna om det nya avtalet. Ett nytt avtal ska ytterligare skydda integriteten och minimera risken för felaktiga sökningar samt se till att det finns regler för upprättelse vid eventuellt missbruk.

Debatten blev lång och slutade i osäkerhet. Det finns de som menar att Europaparlamentet bör skjuta upp omröstningen. Det kan vara klokt. Då kan vi ytterligare diskutera frågan och jag kan se till att kommissionen mycket snart fattar ett beslut om ett förhandlingsmandat för den permanenta överenskommelsen. Partigrupperna diskuterar frågan under natten. To be continued således.

Mycket finns att säga om denna fråga, och för den som vill gräva djupare rekommenderar jag att se debatten i Europaparlamentet. Du kan även läsa mitt anförande i debatten här.

Med rösterna 488 ja och 137 nej röstade Europaparlamentet för den nya kommissionen idag vid 14-tiden. Omröstningen satte därmed punkt för en lång period av ovisshet och frustration eftersom den gamla kommissionen allt för länge har jobbat på övertid utan att egentligen kunna lägga några förslag i en tid när Europa står inför stora svårigheter.

Dagen i Starsbourg var upplagd som en av melodifestivalens deltävlingar med debatter, pauser, nya debatter, omröstning om ett samarbetsavtal mellan kommission och parlament och, slutligen den riktiga omröstningen.

Rådet har redan genom så kallad skriftlig procedur bekräftat den nya kommissionen och därmed träder beslutet ikraft vid midnatt. Det ska bli oerhört skönt att börja jobba på riktigt nu, jag tror att vi alla 27 känt oss lite som otåliga instängda hästar som bara vill ut och springa.

Direkt efter omröstningen hade vi ett kommissionsmöte där vi hade en längre och mycket intressant debatt om EU2020, dvs uppföljningen av Lissabonstrategin. Europeiska rådet har ett extra toppmöte om den (det första mötet lett av van Rompuy) på torsdag och kommissionen ska lägga förslag inför det ordinarie toppmötte i mars så nu är det snabba ryck.

Imorgon är det första dagen på jobbet. Många turer kring SWIFT-omröstningen, vi får se hur det slutar.

I Strasbourg – igen – inför debatt och omröstning imorgon om den nya kommissionen. Allt talar för ett ja men några ledamöter kommer säkert att passa på att visa sitt missnöje mot allehanda ting. Det ska hur som helst bli skönt att äntligen komma på plats och börja jobba ordentligt.

Det är mycket som väntar på att sättas igång – handlingsplanen för Stockholmsprogrammet, förändringar av Frontex, ensamkommande flyktingbarn, förslag om att bekämpa trafficking mm. Tjänstemännen står och stampar, och det gör vi nog alla.

Lyckades hitta en bostad för mig och familjen i Bryssel efter intensivt letande i helgen. Känns skönt att det är klart i alla fall och att vi alla kan flytta in under våren.

Cecilia Wikström skrev häromdagen på DN Debatt om Europaparlamentets utfrågningar av den nya kommissionen, och föreslog att ett liknande system borde införas i Sverige. Utan att lägga mig i den diskussionen, tycker jag att det är en bra princip att vi kommissionärer granskas och frågas ut av parlamentet. Vi tvingas redogöra för våra värderingar, våra tidigare ställningstagande och för vad vi vill göra. Det är bra för öppenheten inom EU.

Resultatet av utfrågningarna, de utvärderingar parlamentets utskott sammanställer om oss, finns nu på nätet. För den intresserade européen rekommenderar jag en titt.

Igår framträdde den nya bulgariska kommissionskandidaten inför utvecklingsutskottet i Europaparlamentet. Kristalina Georgieva gjorde mycket bra ifrån sig och fick klart godkänt av ledamöterna. Därmed avverkades det sista hindret för att kunna godkänna hela kommissionen.

Omröstningen sker på tisdag efter lunch. Dagen inleds med att Barroso presenterar sin kommission och redogör för hur han ser på samarbetet mellan institutionerna. Därefter sammanträder de politiska grupperna, sedan blir det offentlig debatt då alla gruppordföranden yttrar sig. Slutligen blir det omröstning. Även om det mesta talar för att det blir en stor majoritet som röstar för kommissionen, så blir det säkert en och en annan nej-röst av olika skäl.

Kristalina angav att Haiti kommer att bli en viktig prioritet för henne och att hon i övrigt, i enlighet med fördraget, avser att stärka EU:s krishanteringsförmåga vid katastrofer runt om i världen. Där ser jag fram emot att jobba nära henne, eftersom jag inom mitt område har ansvar för intern krishantering inom EU och hur den skall utvcklas. Det ska bli spännande. EU behöver verkligen utveckla sin förmåga att snabbt agera i alla stadier av en kris – innan, under och efter.

Familjen åker återigen till Bryssel nu i helgen för att fortsätta att leta boende.

Igår blev det klart att Birgitta Ohlsson efterträder mig som EU-minister. Birgitta är en mycket duktig, engagerad och slagkraftig politiker, jag är säker på att hon kommer att göra ett jättebra jobb och önskar henne all lycka till.

Igår var jag också i Bryssel (trots snöoväder gick det att åka både dit och tillbaka men en hel del förseningar var det förstås) för att förbereda inför nästa vecka. Jag hade möte med tjänstemän på direktoratet och intervjuade en sökande till kabinettet. På kvällen var det middag med de liberala kommissionärerna och ledningen för den liberala gruppen i Europaparlamnetet. Det är en lång tradition att äta middag tillsammans en gång i månaden och jag har själv varit med i egenskap av MEP-ledamot, men nu var jag där som (blivande) kommissionär. Vi talade om SWIFT, Lissabonstrategins framtid och den nya utrikestjänsten.

Det verkar inte bli några problem med omröstningen i Strasbourg på tisdag, tack och lov. Jag hoppas därför att vi formellt kan börja på onsdag eftersom också rådet ska bekäfta parlamentets omröstning under tisdagskvällen. Jag kommer att rivstarta med en gång, på onsdag är det en debatt planerad om kampen mot terrorismen där jag företräder kommissionen.

Skriv in din epostadress för att prenumerera på den här bloggen och därmed få information om nya inlägg via epost.

@MalmstromEU

Fel: Twitter svarade inte. Vänta några minuter och uppdatera den här sidan.

Netikett

Kommentarskribenter måste hålla sig till anständig samtalston. Diskussionen ska ske med respekt för alla människors lika värde. Detta gäller även för länkar.
wordpress statistics
Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 225 andra följare

%d bloggare gillar detta: