You are currently browsing the monthly archive for november 2010.

Wikileaks senaste publicering av hemligstämplade dokument diskuteras idag runt om i Europa. Det är inte min sak att bedöma relevansen i de läckta dokumenten, även om mediauppgifter tyder på att en hel del är av skvallerkaraktär snarare än stora avslöjanden.

Däremot noterar jag att Wikileaks utsattes för en cyberattack precis innan avslöjandet, enligt uppgifter från både Wikileaks själva och från deras svenska Internetlevarantör. Det sätter fingret på en fråga jag försökt lyfta: att cyberattacker är ett växande fenomen och att vi måste rusta för att vara beredda att möta dem.

Jag har tidigare under hösten föreslagit att hela EU ska kriminalisera de verktyg som används för storskaliga attacker. Skadlig programvara kan användas för att ta över och fjärrstyra hela nät av datorer, s.k. botnets, och det är viktigt att vi inom hela EU gemensamt gör detta olagligt. Det ger möjlighet för brottsbekämpande myndigheter att på allvar arbeta mot dessa gränsöverskridande brott.

Vi har tidigare sett hur länder som Estland och Litauen utsatts för denna typ av attacker. Denna gång utsattes Wikileaks. Nästa gång kan målet vara den svenska börsen, ett kärnkraftverk eller ett känsligt patientregister på ett sjukhus.

Det är viktigt att vi tar detta hot på allvar, och vi är i flera avseenden inte så väl förberedda som vi borde. I den inre säkerhetsstrategi jag la fram för EU i förra veckan lyfter vi cyberbrott som ett prioriterat område och vill bland annat att Europol ska få ett särskilt cyberbrottcentrum. Du kan läsa mer om säkerhetsstrategin och hur EU-kommissionen vill arbeta mot cyberbrott här.

Inställda flyg har satt käppar i hjulet, men jag är nu på väg till Schweiz för att tala för att hålla ett tal för International Organization for Migration, IOM. De har sitt huvudsäte i Genéve och samlar 127 medlemsländer i arbetet med migrationsfrågor. Jag kommer att hålla ett tal om framtidens migration som kommer att bli tillgängligt här.

Det är också intressant att besöka Schweiz just nu för att tala om migration. Schweizarna verkar igår tyvärr ha röstat igenom det främlingsfientliga partiet SVP:s förslag om att automatiskt utvisa invandrare som begått brott. Det finns naturligtvis möjlighet för varje land att besluta om utvisning av brottslingar, men det är viktigt att det sker efter en individuell prövning och att det är proportionerligt i förhållande till brottet.

Det finns anledning att fortsätta följa frågan. Jag förväntar mig att Schweiz implementerar detta beslut i enlighet med internationella konventioner.

Idag har jag varit och talat på en konferens som det belgiska ordförandeskapet ordnade tillsammans med EU:s ekonomiska och sociala kommitté (EESK). Kommittén samlar olika organisationer, företrädelsevis företrädare för jordbruk,  fackföreningar och arbetsgivare.  Dess president är Staffan Nilsson, en svensk lantbrukare från Hälsingland. Konferensen handlade om arbetskraftsinvandring och integration, ett mycket aktuellt och kontroversiellt ämne. Du kan läsa mitt tal här.

Läser i de svenska tidningarna att diskussionen om en EU-skatt blossat upp, inte minst efter statsminister Reinfeldts besök i London hos David Cameron. Att frågan om så kallade ”egna medel” skulle diskuteras i samband med nästa långtidsbudget är något som bestämdes redan 2004, så det är inte konstigt att debatten  kommer upp nu när trupperna samlar sig inför budgetbataljen. Det är viktigt att frågan kritiskt diskuteras. Vi måste naturligtvis se både till utgifter och inkomster i EU:s framtida budget, särskilt när tiderna är som de är.

Man kan tänka sig olika sätt att externt finansiera EU:s budget. En traditionell inkomstskatt som dras på skattsedeln och går direkt till Bryssel är det nog ingen som förespråkar, även om det framställs så på de mest EU-kritiska ledarsidorna. Bland de alternativ som utreds är snarare någon form av miljöskatt, en gemensam europeisk avgift på flygtrafik eller utsläpp där delar av inkomsterna skulle gå till den gemensamma budgeten.  Det är förstås en slags skatt, men borde inte ge anledning att hesta upp sig så till den milda grad. En gemensam europeisk koldioxidskatt är ett bra sätt att komma åt utsläpp och att göra det på ett konkurrensneutralt sätt i hela Europa. Men sista ordet är långt ifrån sagt här. I månadsskiftet juni/juli kommer kommissi0nen att presentera sitt förslag till långtidsbudget.

Men först ska vi förstås ha en budget för 2011. Förhandlingarna är nu i full gång efter sammanbrottet för en vecka sedan. Förhoppningsvis går det att hitta en lösning som Europaparlamentet kan rösta om strax innan jul.

Idag har det direktivförslag jag la fram i våras, om hårdare tag för att bekämpa människohandel, fått politiskt stöd från alla tre institutionerna. Det är glädjande och något jag välkomnar. Det här visar att EU:s institutioner tar människohandel på allvar, och att EU inte tolererar att människor blir utnyttjade på det fruktansvärda sätt som människohandel innebär.

Europaparlamentet och ministerrådet ska fortfarande rösta om direktivförslaget innan det kan bli verklighet och införlivat i medlemsländernas nationella lagstiftning, men det här är ett viktigt steg framåt.

Det är session för Europaparlamentet i Strasbourg och då måste hela kommissionen vara på plats. Vi har våra veckomöten här på tisdagar istället för i Bryssel på onsdagar som annars. Idag har mötet i huvudsak handlat om Irland av lätt insadda skäl. Kommissionen har ju varit i Dublin tillsammans med ECB och IMF och sytt ihop ett räddningspaket till landet. Såväl euroländerna som Storbritannien, Sverige och Danmark kommer att bidra med lån. Det är viktigt inte bara för Irland, utan för hela EU att problemen på Irland kan lösas, både vad gäller de finanspolitiska åtgärderna, budgetunderskottet och banksektorn.

De debatter jag skulle ha i kammaren har skjutits upp till december men jag passar på att idag och imorgon att träffa diverse rapportörer för olika aktuella förslag som ligger på bordet, t ex säsongsarbetardirektivet, säkerhetsforskning, Kosovo och visumsituationen, mm. Imorgon träffar jag alla rapportörerna för asylpaktetets olika förslag för att diskutera hur vi skall kunna komma framåt i dessa frågor.

Det är ett elände att behöva åka hit varje månad men när man väl är på plats är det lika bra att utnyttja tiden maximalt till att träffa olika personer för viktiga formella och informella diskussioner.

Jag har idag presenterat 41 konkreta åtgärder för att förbättra säkerheten i Europa. Det handlar om hur vi ska bli bättre på att möta utmaningar som organiserad brottslighet, terrorism samt kriser och katastrofer. Det har funnits en stuprörsmentalitet i vårt förhållningssätt till säkerhet, där vi fokuserat på ett område i taget. Det är viktigt att vi blir bättre på att koppla ihop olika utmaningar och i större utsträcking försöker ta ett samlat grepp.

Strategin lyfter upp fem prioriterade områden: organiserad brottslighet, terrorism, cybersäkerhet, gränskontroll samt kriser och katastrofer. Du kan läsa hela strategin här. Jag vill särskilt lyfta fram tre saker i strategin:

1. Det är viktigt att vi försöker komma åt kriminellas tillgångar. Pengar är i stor utsträckning drivkraften bakom den organiserade brottsligheten, och de verktyg vi har verkar inte fungera tillfredsställande. Rättsbekämpande myndigheter måste kunna komma åt och konfiskera kriminellt förvärvade tillgångar, oavsett var de hålls gömda. Jag kommer redan nästa år lägga fram konkreta förslag för att stärka detta arbete.

2. Cyberbrott är en växande trend och ett område vi måste jobba mycket mer aktivt på. Idag behöver man inte en bomb för att attackera ett kärnkraftverk eller en pistol för att råna människor. Internet ger kriminella nya möjligheter, oavsett om det handlar om storskaliga attacker mot viktig infrastruktur eller om att stjäla pengar från människors bankkonton. Ett konkret förslag är att etablera ett cyberbrottcentrum, gärna i Europols regi, för att möta denna ökande brottslighet.

3. Med Lissabonfördraget fick vi en solidaritetsklausul inom EU, som förbinder EU:s länder att ställa upp för varandra. Det är nu dags att omsätta den i praktiken. När vi drabbas av katastrofer av olika slag måste vi inom EU kunna svara gemensamt och koordinerat. Därför kommer jag att lägga fram förslag för att förbättra EU:s krishanteringsförmåga.

Du kan se presskonferensen här och läsa hela strategin här.

Mötet med den ryska delegationen och justitieminister Alexander Konovalov är över för denna gången. Vi talade bl.a om samarbete i kampen mot trafficking och narkotika samt identifierade en väg framåt i visumfrågan, nämligen att ta fram en lista med åtgärder som skall genomföras. Det går långsamt fram i den här processen, men samtidigt så är visumfrågor känsliga i alla EU:s medlemsländer och kriterier måste uppfyllas för Ryssland precis som för alla andra. Jag tog också upp frågan om situationen för journalister i Ryssland och uttryckte kommmissionens oro över våld och mord mot journalister och besvikelse över att så få fall löses.

Idag inleds det stora NATO-toppmötet i Lissabon. En av de stora frågorna som skall diskuteras där är cybercrime och cybersecurity. Det är också en av de viktigaste frågan på dagordningen när jag och det belgiska ordförandeskapet åker till Washington om några veckor för att träffa den amerikanske justitieministern Eric Holder och deras secretary for homeland affairs Janet Napolitano. Precis som med ryssarna är detta möten vi har två gånger om året. Det amerikanska samarbetet är dock väsentligt mer konkret, även om vi naturligtvis inte är överens om allt.

Lång diskussion idag på kommissionen om EU:s framtida jordbrukspolitik, CAP. Syftet var inte att lösa frågan utan att enas om ett papper som min kollega Dacian Ciolos har skrivit och som ska gå ut på konsultation till medlemsländer, parlament, intressegrupper och den som är allmänt intresserad. Vem som helst kan skicka in sina synpunkter. Jag hade gärna sett att vi varit mer reformorienterade i diskussionspappret men den stora bataljen kommer ju senare i vår när ett konkret förslag ska formuleras.

Dagen har varit full av möten annars med olika besöksgrupper. Träffade också Wanja Lundby-Wedin, LOs ordförande som var i stan. Vi talade om flera olika saker, bland annat säsomgsarbetardirektivet. Vi var inte helt överens om allt, men det är viktigt att ha nära dialog och samtal kring dessa frågor.

Ikväll inleds möte med Ryssland inrikes- och justieministrar, en övning vi har två gånger om året. I våras var vi i Kazan i Ryssland och nu är vi i Bryssel. Vi ska bl.a tala om visumfrågor, trafficking och kampen mot narkotikan. Troligen kommer även Kaliningrad upp. EU:s medlemsländer har väldigt skilda åsikter om hur långt vi ska gå i visumlättnader för Ryssland så några särskilt konkreta förslag från vår sida finns inte men det är alltid värdefullt att ses och se hur vi kan fördjupa samarbetet på ett antal områden.

Idag har den ungerska regeringen varit på besök i kommissionen för att diskutera inför det kommande ungerska EU-ordförandeskapet. Victor Orbans regering har ett mycket starkt stöd (2/3 i parlamentet), vilket talar för att det lär bli lugnt på hemmaplan. Han leder också en mycket liten regering, bara 8 ministrar (alla män…) För att klara alla möten som ett ordförandeskap kräver har de dock utsett ett stort antal statsekreterare.

Naturligtvis kommer Ungern att få ägnaen stor del av de kommande sex månaderna åt den ekonomiska krisen, den ekonomiska samordningen och att få ett antal lagstiftningsförslag på plats. Möjligen behöver de också leda den mindre fördragsändring som Europeiska rådet väntas besluta om på toppmötet i december. Ungrarna hoppas också få igenom sin Donau-strategi (inspirerad av östersjöstrategin) samt göra framsteg i förhandlingarna med Kroatien. Ett stort romamöte står också på agendan efter att kommissionen och Europaparlamentet har presenterat sina slutsatser. Dessutom vill de kunna fatta beslut om att Bulgarien och rumänien får gå med i Schengen. Kommissionen har precis skickat en expertgrupp till båda länderna för att se hur Bulgarien och Rumänien klarar av att uppfylla de kriterier som kträvs för Schengenmedlemskap, men debatten i vissa medlemsländer visar redan att detta kan stöta på motstånd, oavsett expertgruppens slutsatser. Schengenmedleskap sker efter enhälligt beslut av rådet.

Vi skulle även ha diskuterat den framtida jordbrukspolitiken på dagens kommissionsmöte men det hanns inte med innan de ungerska ministrarna kom. Det blir därför ett extra möte i morgon bitti. Mina synpunkter på CAP, jordbrukspolitiken, delas inte direkt av en majoritet av mina kollegor. Det lär bli en intressant debatt.

Vi hann dock diskutera den havererade budgetförhandlingen. Europaparlamentet och rådet var överens om siffrorna i måndags natt men det hela stupade på en deklaration som Europaparlamentet ville ha med. Som det ser ut nu har vi ingen budget för 2011, något som förstås är mycket olyckligt. Det har inte hänt sedan 1988. Om ingen lösning snart kommer till stånd innebär det att vissa utfästelser som hjälp till Pakistan, stöd till Grekland mm inte kan uppfyllas. I övrigt arbetar man enligt 2010-års budget delat på 12, en månad i taget. Kommissionen hoppas kunna lägga fram ett nytt förslag snarast så att nya förhandlingar kan komma till stånd så fort som möjligt.

Helgens stora glädjande nyhet är förstås att Aung San Suu Kyi är fri. Denna fantastiskt starka och modiga kvinna har verkligen fått lida för sin övertygelse och sin tro på ett demokratiskt Burma. Jag hoppas verkligen att hon kan spela en roll i det framtida Burma. Att hon fortfarande har ett enormt stöd blev påtagligt idag när hon talade för sina anhängare. Samtidigt hoppas jag också att även de andra tusentals politiska fångarna kommer att släppas.

Dramatik av ett helt annat slag i Sverige då Mona Sahlin har annonserat att hon ska avgå vid Socialdemokraternas extrakongress i början på nästa år. Antar att knivarna vässas nu inför ordförandekampen, men både för (S) skull och Sveriges vore det bra om Socialdemokraterna också började diskutera sin politik och inte bara personfrågor. Socialdemokraternas kris är betydligt större än Mona Sahlin.

I fredags var jag i Sarajevo och Tirana för att tala om den visumfrihet som rådet beslutade om efter mycket svåra diskussioner i måndags. Det är fantastiskt vad detta betyder för människorna i Bosnien-Herzegovina och Albanien, de har känt sig både bortglömda och isolerade. Bosnien-Herzegovina är fortfarande hårt präglat av kriget, hela Sarajevo är fullt av minnesmärken från dödade, överfulla kyrkogårdar och bombade hus som ännu står kvar. Arbetslösheten är hög och ekonomin har stora svårigheter. Just nu försöker de få ihop en ny regering och sedan återstår ett svårt arbete med att skriva en ny författning. I Albanien är optimismen större, där finns en tillväxt och påtaglig framtidstro. Samma dag som jag var där skulle de ha en stor utomhusfest i Tirana med musik och fyrverkerier för att fira visumfriheten. Folk gick verkligen man ur huse när vi åkte mot flygplatsen på kvällen. Hela innerstan var avspärrad för traffik.

Jag var med den belgiske migrationsministern Melchior Wathelet och vi träffade såväl företagare som studenter och politiker. Det var oerhört gripande att höra studenternas berättelser om hur de förtvivlat kämpat med visumbyråkrati för att få besöka vänner i Europa och deras glädje över att slippa det nu.

Igår var det minisession i Europaparlamentet i Bryssel. Jag deltog i flera debatter, bland annat en om kommissionens förslag till visumfrihet för Taiwan, något som äntligen kan bli verklighet och som har stort stöd i såväl rådet som parlamentet. Vi debatterade också flygpassagerardata (PNR) inför de förhandlingar med USA, Australien och Kanada som snart skall inledas. Inför förhandlingarna har jag lagt fram ett antal vägledande allmänna principer samt tre konkreta förhandlingsmandat. På det stora hela finns ett stort stöd för dessa principer men förhandlingarna, inte minst med USA, väntas bli svåra. Jag åker till Washington i början på december för ett möte med justitieministern Eric Holder och ministern för inre säkerhet Janet Napolitano, och då kommer vi ha ett första tillfälle att diskutera med amerikanerna om vägen fram till ett nytt avtal som skall ersätta det nuvarande.

På rådsmötet i måndags diskuterade vi terrorism och flygfraktssäkerhet. Det beslutades då att tillsätta en grupp som skall titta på vilka regler som finns och föreslå hur säkerheten kan förbättras. Det första mötet ägde rum idag mellan mig, transportkommissionär Kallas, det belgiska ordförandeskapet och EU:s antiterroristkoordinator Gilles Kerchove.

Tanken är att gemensamma slutsatser skall antas den 2:e december då både inrikes- och transportministrarna möts. Det handlar inte om att hitta på nya lagar utan att bättre använda de verktyg och teknologi vi har, att bli bättre på att utbyta information med varandra och att på ett mer riktat sätt hantera och screena viss frakt. Den bomb som hittades förra veckan i en skrivare på ett fraktplan mellan Köln och London var kraftfull nog att spränga hela planet i bitar, så terroristhotet är fortfarande verkligt.

Imorgon åker jag till Sarajevo och Tirana för att diskutera visumfrågor och utvidgning bland annat på universitetet i dessa städer.

Första pusselbiten i asylpaketet är nu på plats. Efter en så kallad trialog idag, förhandlingar mellan de tre institutionerna i slutfasen av lagstiftningsarbetet, lyckades jag, den belgiske migrationsministern Melchior Wathelet och Europaparlamentets rapportör Claude Moraes komma överens om vidarebosättningsdirektivet. Det innebär att personer som fått asyl i ett EU-land kan bosätta sig i ett annat EU-land efter fem år. Direktivet är ett av sex i det så kallade asylpaketet som jag jobbar intensivt på att få igenom så att vi kan få till stånd en gemensam europeisk asylpolitik som är effektiv och rättssäker.

På gårdagens långa rådsmöte diskuterade vi asylfrågorna och debatten var mer konstruktiv än på länge. Vi rör oss långamt framåt även om mycket återstår.

Kommissionen antog precis det årliga utvidgningspaketet där vi går igenom läget i förhandlingarna och utvecklingen i kandidatländerna. Rapporten är intressant läsning för den som är intresserad av utvidgningsfrågor. Nytt för i år är att kommissionen rekommenderar att ge kandidatlandsstatus till Montenegro. Landet har gjort stora framsteg och denna nya status kan förhoppningsvis stimlera ytterligare reformer. Hela utvidgningspolitiken handlar ju ytterst om att ena Europa, men processen är minst lika viktig för att få till stånd demokratiska och rättssäkra system i de unga staterna på Balkan. Du kan läsa rapporten här

EU:s inrikesministrar har idag enhälligt beslutat att ge visumfrihet till Albanien och Bosnien-Herzegovina, i enlighet med vad jag tidigare i år föreslog. Det gläder mig mycket! Att kunna resa till EU utan visum är en stor frihet för många människor. Men visumfrihet är också ett viktigt steg i att föra EU och länderna på västra Balkan närmare varandra.

Albanien och Bosnien och Herzegovina har gjort stora framsteg, bakom detta ligger hårt arbete, och därför är dagens besked högst välförtjänt. Bbeslutet väntas träda ikraft vid lucia vilket innebär att de som vill besöka släkt och vänner till jul kan göra det utan en massa visumbyråkrati.

Idag har jag varit i Orestiada i Grekland vid den turkiska gränsen. Sedan i onsdags är Frontex Rabit-operation verksam här med gränsvakter och personal från samtliga EU-länder. Det är ett unikt uttryck för europeisk solidaritet. Grekland är utsatt för ett stort tryck och dessa gränsstödsteam kan bidra med att få situationen under kontroll och hjälpa Grekland att bygga upp sin egen kapacitet.

Frontex opererar under strikta regler och ska se till att de migranter som begär asyl överlämnas till nationella myndigheter. Här finns tyvärr stora brister från grekisk sida – de måste etablera screeningsystem för att identifiera människor som kan vara i behov av internationellt skydd och skapa temporära mottagningscenter.

Jag besökte idag det enda förvaringscentret för flyktingar här i området. Det är fruktansvärt mycket folk på mycket liten yta. Den humanitära situationen är mycket bekymmersam och centret måste rustas upp. I en sal bodde säkert 60-70 ungdomar och ensamkommande barn. Jag talade med några 14-åriga pojkar från Afghanistan och fick höra deras historier.

Jag hade också tillfälle att prata med några av de personer som ingår i Rabit-operationen. De patrullerar med de grekiska gränsvakterna och hjälper till med identifieringen av de migranter som kommer. Mitt första intryck är att de var oerhört professionella.

Så vad kan vi göra? Det behövs både kortsiktiga och långsiktiga lösningar. Jag för samtal med min grekiske motpart Christos Papoutsis och har erbjudit både ekonomiskt stöd och konkret hjälp. Men Grekland måste definiera sina behov mer konkret om vi ska kunna stödja effektivt.

För tillfället står vi alltså beredda att hjälpa Grekland på en rad sätt, men det är tydligt att grekerna har mycket att göra på flera områden. De behöver bygga upp en fungerande gränskontroll. De behöver stärka samarbetet med UNHCR. De måste komma igång med den handlingsplan som regeringen har antagit och som med europeisk hjälp långsiktigt kan bygga upp ett asylsystem enligt europeisk standard. Dessutom måste samarbetet med Turkiet stärkas så att det återtagandeavtal som vi förhandlat med landet kan antas.

Tillsammans behöver vi också stärka bistånd och demokratistöd i de länder dessa människor är på flykt från.

Ett kamerateam följde besöket och bilder finns här.

Det har varit en trevlig Allahelgonahelg rent privat, med sol, ledighet och besökande vänner från Sverige. Ute i världen har det dock varit ruggigt. Emailen från vårt situation center har duggat in till telefonen. Flera terrorvarningar, larm, attacker och döda och skadade i Istanbul och Bagdad. En del är väldigt oklart, som terrorvarningen i Göteborg som enligt GP fick folk att stanna hemma på lördagskvällen. Annat är betydligt mera påtagligt som sprängladdningarna som skickades till USA från Jemen, London och Dubai, liksom explosionen på schweiziska ambassaden i Aten och bombfynden utanför flera andra ambassader i Aten. Det finns inget som talar för att allt detta är samordnade attacker, polisen i Aten pekar ut extrema vänstergrupper, larmet i Göteborg vet vi inte mycket om, annat tycks vara al-Qaida-knutet. Tyvärr visar detta att terrorismen fortfarande är ett verkligt och skrämmande hot som vi inte kan negligera.

Från Sverige rapporteras att Migrationsverket nu har beslutat att stoppa avvisningar av flyktingar till Grekland. Det tror jag är ett klokt beslut och ligger i linjen med vad flera andra EU-länder har beslutat, t.ex Storbritannien, Österrike och Belgien. Situationen för flyktingarna i Grekland är fruktansvärd. I EU-kommissionen har vi hjälpt den grekiska regeringen med att ta fram en flerårig handlingsplan som med hjälp av EU-pengar och bidrag från medlemsländerna i form av experter, administratörer, tolkar mm ska hjälpa Grekland att bygga upp ett anständigt och rättsäkert asylmottagande. Det kommer att ta tid och under en kortare tid kan det vara rimligt att inte skicka fler personer tillbaka till Grekland nu. Särskilt som en mängd helt oberoende rapporter, och vad jag själv sett med egna ögon, konstaterar att mottagningen inte uppfyller grundläggande skydd för den enskildes rättigheter. Men den grekiska regeringen måste nu ta ett större ansvar och visa att de menar allvar.

Skriv in din epostadress för att prenumerera på den här bloggen och därmed få information om nya inlägg via epost.

@MalmstromEU

Senaste kommentarer

Netikett

Kommentarskribenter måste hålla sig till anständig samtalston. Diskussionen ska ske med respekt för alla människors lika värde. Detta gäller även för länkar.
wordpress statistics
Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 218 andra följare

%d bloggers like this: