You are currently browsing the monthly archive for januari 2011.

Det blev en lyckad dag i Göteborg, inte minst träffen med studenter på Hvitfeldtska gymnasiet. De var en hel aula full med engagerade studenter som ställde många svåra och begåvade frågor. Det bådar gott för nästa generation. Helgen tillbringade jag sedan i Göteborg, bl.a med att testa semleutbudet på vårt traditionella möte med semleakademien.

Nästan på timbasis följer jag den dramatiska utvecklingen i Egypten. Det är fantastiskt att se hur alla dessa människor demonstrerar för demokrati och frihet. Det är väldigt osäkert vad som kommer att ske men med vissa undantag tycks det gå ganska lugnt till. Jag hoppas verkligen att lugnet håller i sig och att det kan bli en långsiktig lösning med fria val. Demokrati är en bristvara i den delen av världen och det här kan bli början till något helt oerhört.

Efter att ha rest otroligt mycket de senaste veckorna är det skönt att ha en vecka när jag (nästan) inte skall resa alls. Det är många frågor som vi måste lösa här och jag har hittills ägnat dagen åt att diskutera med medarbetarna om var vi står i olika aktuella frågor t.ex Dublinkonventionen, Rumäniens och Bulgariens Schengeninträde, utvärderingen av datalagringsdirektivet och det europeiska PNR som jag skall presentera på onsdag.

Idag är det den 27 januari, den dagen då Auschwitz befriades för 66
år sedan. Den dagen högtidlighålls världen över som minne över
förintelsens offer. Det är viktigt att aldrig glömma vad som hände
i Hitlers gaskammare, särskilt i dessa tider av ökad intolerans.

Jag är inbjuden att tala vid en ceremoni vid Göteborgs universitet,
ett evenemang som samtliga partier i fullmäktige och Länsstyrelsen
står bakom. Detta är en tradition sedan tio år och dagen är
också ett sätt att hylla demokrati och frihet.

Under besöket i Göteborg träffar jag även åklagare från
internationella åklagarkammaren för att diskutera trafficking och
konfiskering av kriminellas tillgångar. Ett besök på Hvitfeldtska
gymnasiet med en stor aulapresentation ska jag också hinna med.

Det har varit två spännande dagar i Moldaviens huvudstad Chisinau.
Moldavien är ett fattigt land där det har varit politiskt turbulent
en tid, men nu styrs landet av en proeuropeisk allians av tre partier.
Man har dock fortfarande inte lyckats lösa frågan om att utse landets
president (en fråga som landet brottats med i snart 2 år).
Det saknas två röster i parlamentet för att få nödvändiga 3/5
majoritetsstöd för alliansens kandidat, talmannen Lupo.

Jag presenterade kommissionens handlingsplan för visumfrihet - en lång
lista på reformer som behöver göras. Det handlar om allt från
biometriska pass, kampen mot korruption och organiserad brottslighet,
respekt för mänskliga rättigheter, ett fungerande rättssystem och
gränskontroll. Handlingsplanen är i stor utsträckning redan
integrerad i regeringsprogrammet. Det är viktiga men svåra reformer.

Mitt besök sammanföll med en stor internationell konferens som hölls
i huvudstaden, på temat det Östra partnerskapet och
Stockholmsprogrammet. Jag inledningstalade här och sedan följde
intressanta diskussioner kring hur vi kan fördjupa det Östra partnerskapet
(som omfattar EU samt Moldavien, Georgien, Ukraina, Armenien, Vitryssland
och Azerbajdzjan) inom det rättsliga området. Visumfriheten står förstås
högst på önskelistan, men det finns också annat vi kan göra.

Idag besökte jag också centrum för trafficking som jobbar med att
bekämpa, lagföra och förhindra trafficking. Sent igår kväll hann vi
även med en middag i den gigantiska vinkällare som ligger utanför
huvudstaden, en underjordisk värld, Cricova, med 12 mil långa
korridorer och över en miljon vinflaskor! Detta byggdes upp under
kommunisttiden och är idag en slags valutareserv för landet.
Moldavien tillverkar många mycket goda viner.

Terrordådet i Moskva
Precis som alla andra blev jag bestört över det fruktansvärda
terrordådet på Moskvas flygplats. Vi vet ännu allt för lite om
förövarna och deras avsikter men tyvärr visar det återigen att
terroristhotet är ständigt närvarande. Mina tankar går förstås
till offren och deras anhöriga.

Igår var det en ovanlig demonstration inte långt ifrån där jag bor i Bryssel. Tiotusentals människor (30 000 enl. polisen) demonstrerade för att de flamländska och vallonska politikerna nu skall ta sig samman och komma överens om en regering.

Det är intressant att när människor i övriga delar av världen demonstrerar för att regeringarna skall avgå, demonstrerar belgarna för att det ska bildas en regering. Men då är också Belgien ett mycket speciellt land, så länge landet nu håller samman. Mina vänner i den nuvarande tillfälliga regeringen ser ingen lösning i sikte. Nyval är inte heller aktuellt eftersom opinionssiffrorna visar på ungefär samma mandatfördelning som vid valet i juni.

Just nu är jag på väg till Moldavien. Ska vara där i två dagar och träffa olika ministrar och politiker. Ska också besöka ett rehabiliteringscenter för traffickingoffer. Många av de unga flickor som tvingas sälja sig på Europas gator och i sjabbiga bordeller kommer tyvärr från det fattiga Moldavien.

I veckan röstades så äntligen patientrörlighetsdirektivet igenom i Europaparlamentet. Arbetet med att få tydliga regler på plats för fri rörlighet för patienter har varit tungrott, och det var en fråga som vi arbetade intensivt med under det svenska ordförandeskapet. Nu har alltså rådet enats och parlamentet röstat igenom förslaget. Det är mycket glädjande att vi äntligen kan öppna upp på riktigt för fri rörlighet även inom vård- och sjukvårdsområdet. Det är en stor valfrihetsreform och det är just detta som EU-samarbetet handlar om.

Har tillbringat dagen i Gödöllö utanför Budapest där det ungerska ordförandeskapet har ett så kallat informellt ministermöte med inrikesministrarna. Att det är informellt innebär att inga beslut fattas utan att vi har mer långsiktiga diskussioner. Mötet hålls i ett vackert gammalt slott och snön vräker ner.

Idag har vi talat om nya trender inom den organiserade brottsligheten. Det fanns en stor enighet om att cyberbrott ökar och att vi måste bli bättre på att samarbeta här med riskanalyser, förebyggande arbete mm. Vi ser också en oroväckande ökning av narkotikabrott med allt mer raffinerade försök att penetrera nya marknader. Det handlar framför allt om kokain och heroin, men nya kemiska substanser ökar också.

Vi talade också om budgeten och hur prioriteringarna inom vårt område ska se ut vad gäller migrations- och asylutmaningarna, men också säkerhetfrågorna. Eftersom resurerna är knappa och kraven på europeisk finansiering stora, gäller det att prioritera. Det kommer att bli knepiga diskussioner när det är dags att verkligen fatta beslut om siffror. Europeiska budgetförhandlingar är inga barnkalas.

Ikväll och imorgon har hela kommissionen interna överläggningar om långtidsbudgeten. Jag åker direkt dit från Budapest. Nästa vecka bär det iväg till Moldavien.

Europaparlamentet sammanträder i Strasbourg den här veckan, och därför är hela kommissionen här för vårt veckomöte. Luftkvaliteten i EU var ett av ämnena på agendan – ett verkligt gränsöverskridande ämne där min kollega Janez Potocnik höll i en diskussion om hur vi bäst kan minska risken för att få i oss farliga partiklar. Vi har också pratat om oroligheterna i Tunisien, där EU noga följer händelseutvecklingen. Situationen är oklar och bräcklig, men visst vore det fantastiskt om det innebär att första steg mot demokrati i ett hörn av världen som inte är bortskämda med den varan.  Mina kollegor kommissionärerna Füle och Ashton jobbar på bredare front för att kunna stötta landet i demokratiska reformer och ekonomisk utveckling så snart den politiska situationen stabiliserats.

Mellan eftermiddagens möten konstaterar jag att mitt tal om cyberbrott och cybersäkerhet på Folk och Försvar i söndags har fått stor och positiv uppmärksamhet hemma i Sverige. Det finns en bred enighet i både forskarvärlden, det partipolitiska Sverige och Europa om att den digitaliserade världen inte bara har resulterat i en mängd möjligheter, utan också i konkreta hot. För mig är det självklart att vi måste bli bättre på att samarbeta för att analysera de hoten och förebygga både brott och säkerhetsrisker i framtiden.

Tyvärr har några missförstått mitt budskap. Poliser, politiker, privatpersoner och företag runt om Europa vittnar om att cyberattackerna ökar kraftigt. Samtidigt behöver vi få en bättre bild av statistiken för att bättre kunna förebygga och bekämpa brott och cyberattacker i framtiden. Mitt mål har alltid varit ett säkrare Internet. Och det kräver bättre samarbete – cyberbrott är verkligen ett gränsöverskridande problem. Vi måste förstås öka samarbetet inom EU, men också mellan EU och USA och mellan EU och Nato där vi redan har bildat samarbetsgrupper. Därmed inte sagt att Nato ska övervaka våra datorer eller börja bedriva polisverksamhet – det är inte deras uppgift. Men i dagens Europa vet vi inte alltid vem som är förövaren eller vad syftet är med en cyberattack, och därför är det viktigt att ha en dialog också med Nato för att kunna hantera dessa hot på rätt sätt.

EU har som jag skrev igår redan börjat att agera och formulera vissa strategier och när nu Nato också har satt cybersäkerhet som mål kan det vara bra att sätta sig ner att prata för att undvika dubbelarbete och att dra nytta av varandras kunskap och erfarenheter. Vi har ju ett gemensamt samarbete i att skydda kritisk civil infrastruktur. Det betyder naturligtvis inte att Sverige måste gå med i Nato, ett sådant beslut ska fattas av Sveriges riksdag, men vi samarbetar redan idag i en mängd Natoarbetsgrupper och det verkar osedvanligt korkat om vi skulle hålla oss undan ett sådant här samarbete.

Imorgon fortsätter jag till Budapest för andra gången de senaste veckorna. Det är dags för det ungerska ordförandeskapets och årets första informella möte med EU:s inrikes- och justitieministrar. Där ska jag bland annat presentera den inre säkerhetsstrategi som jag la fram i höstas för ministrarna. I den är för övrigt cyberbrott och cybersäkerhet är ett av de prioriterade områdena för EU de kommande åren. Vi ska också hålla en första diskussion om budgeten inom mitt område och höra ministrarnas synpunkter på prioriteringar. Den stora budgetbataljen inför den nya långtidsbudgeten börjar ju nu…

Är i Sälen på Folk och Försvar och det är som vanligt fullt med folk och spännande diskussioner. Det är skönt att det finns ett forum att ganska förutsättningslöst diskutera säkerhetspolitik med så många kunniga och engagerade experter från hela Sverige.

Temat under söndagen var cybersäkerhet och cyberbrott. Det fanns en stor enighet om att Sverige är ett högdatoriserat samhälle och därmed mycket sårbart och att vi inte är tillräckligt förberedda för att skydda oss mot diverse it-angrepp.

Jag talade om behovet av europeiskt och internationellt samarbete och vad vi gör på EU-nivå. I det direktiv jag presenterade i våras föreslår vi kriminalisering av botnets, hårdare straff för datorintrång och cyberattacker, samt att vi ska bli bättre på att samarbeta. Varje land måste bygga upp nationella center som kan ge medborgarna råd och hjälp. Vi måste samarbeta bättre med företagen och vi behöver bättre statistik. I den inre säkerhetsstrategi som jag lade fram strax före jul föreslås cybercrime som ett prioriterat område för samarbete. Den senaste tiden har vi också initierat samarbetsgrupper om cyberbrott och säkerhet med såväl USA som Nato. Du kan läsa mitt tal här. Här hittar du även min artikel i söndagens DN som handlar om just vikten av samarbete för att förebygga cyberbrott.

Idag är jag i Stockholm hela dagen. Strax efter landning är det ”kaffe och kommissionär ” på Kulturhuset. Det är ett arrangemang  jag deltar i några gånger om året runt om i landet och innebär en offentlig kort föreläsning med frågestund över en lunchmacka. Dagens tema är asyl- och migrationsfrågor och att döma av anmälningslistan är intresset stort.

Eftermiddagen ägnas åt interna möten på bl.a. Rikspolisstyrelsen och Rikskrim för att diskutera några aktuella frågor. Senare i helgen bär det av till fjällen, närmare bestämt Folk och Försvars årliga rikskonferens i Sälen. Det är en tradition sedan många år för min del att åka dit och jag ser fram emot det i år också. Om man som jag gillar säkerhetspolitik är det verkligen ”the place to be”. Ett temaområde i år är cyberhot och det ska jag tala om.

Vid årsskiftet infördes systemet med europeiska terminen, dvs att kommissionen i början på året ska granska medlemsländernas budgetutkast och göra en utvärdering av de viktigaste ekonomiska utmaningarna samt se hur medlemsländerna lever upp till de reformer de åtagit sig. För första gången kommer detta att diskuteras på europeiska rådets toppmöte den 4 februari. Van Rompuy har satt innovation och energi som tema för mötet. Kommissionens papper diskuterade vi i natt på ett extrainsatt kollegiemöte. Det är ett, för kommissionen, ovanligt kortfattat, konkret och tydligt papper. Det lämnar rekommendationer för reformer rörande pensionssystem, arbetsmarknad, forskning, tjänstesektorn, mm. Den ekonomiska situationen i Europa är väldigt allvarlig och det är otroligt viktigt att medlemsländerna nu visar det mod och ledarskap som krävs för att göra nödvändiga reformer så att vi kommer ur krisen.

Idag har vi varit på slottet och deltagit i den belgiska kungafamiljens nyårsmottagning. I det politiska vacuum som råder i Belgien är kungen en av de få fasta punkterna. Sju månader har nu gått sedan valet och ingen ny regering är i sikte. Interimregeringen hanterade skickligt ordförandeskapet och gör det nödvändiga som krävs för att minimalt styra landet, med de begränsningar som en sådan regering har. Kungen har utsett sonderingsmän, samtalsledare, medlare och kontaktpersoner för att bryta dödläget. I måndags avgick den senaste ”försonaren”, Johan Vande Lanotte. Kungen har dock vägrat att acceptera hans avskedsbegäran och istället bett honom ordna ett nytt möte mellan den trolige statsministerkandidaten di Rupo, vallonsk socialist och Bart de Waever, flamländsk nationalist och partiledare för det största partiet. De ska träffas i eftermiddag men något genombrott är knappast att vänta. Dessutom har kungen givit interimregeringen i uppdrag att ta fram en nationell budget med hårda sparkrav och reformer som reducerar budgetunderskottet. Egentligen kan en interimregering inte presentera en budget, men under vissa omständigheter och om parlamentet stödjer det, kan kungen ge sådana befogenheter. Belgiens ekonomi är i riktigt uselt skick och den politiska osäkerheten gör att investerare uteblir. Det är sannerligen ett spännande land.

Över julhelgen satte jag mig ner och blickade tillbaka på 2010 och ett spännande, men också rätt tufft första år som EU-kommissionär. För den intresserade följer här en summering, såhär i årskrönikornas tid.

Januari
Januari präglades av inläsningen för nya jobbet och för utfrågningen av oss blivande kommissionärer i Europaparlamentet. Min grillning var tuff, inte minst i på asyl- och migrationsområdet, men jag fick godkänt och vi kunde efter visst rabalder kring Bulgariens nominering Jeleva (hon hoppade till slut av) börja jobba.

Februari
Jag kastades direkt in i frågan om TFTP-avtalet, en överenskommelse mellan EU och USA som ska underlätta spårandet av finansiering av terroristdåd. Europaparlamentet röstade ner avtalet 11 februari (jag tillträdde dagen innan) – de var inte nöjda med dataskydd, integritetsskydd och möjligheterna att få upprättelse för dem vars uppgifter missbrukats. Visst fog fanns för kritiken och det föll på mitt bord att ta fram ett nytt förhandlingsmandat.

I slutet av februari, två veckor in på nya jobbet, la jag fram mitt första förslag. Det syftade till att få EU:s gränskontrollmyndighet Frontex att fungera bättre och stärka MR-dimensionen i gränskontrollarbetet.

Mars
Tyska författningsdomstolen underkände datalagringsdirektivet, som handlar om rättsbekämpande myndigheters tillgång till teledata. Domstolen underkände inte direktivet som sådant, men det sätt Tyskland implementerat det på. Jag delar bilden att det finns utrymme för förbättringar av datalagringsdirektivet och vi har under året jobbat med en utvärdering som kommer att presenteras under våren 2011. Den kommer lägga grunden för ett förslag som förbättrar direktivet.

I slutet av månaden presenterade jag ett förslag som stärker arbetet mot människohandel. Det handlar bland annat om att definiera brottet på samma sätt inom EU, harmonisera straffskalorna och stärka offrens rättigheter. Jag känner starkt för den här frågan och är stolt över att mitt förslag strax före jul antogs av både parlamentet och rådet med massivt stöd. Det är det jag är allra mest stolt över från 2010.

I samband med traffickingförslaget la jag också fram ett direktivförslag för att stärka barns rättigheter och skydda dem från sexuella övergrepp. Det handlade även om det om gemensamma definitioner och straffharmonisering, men också om att komma åt grooming och sexturister. Mest uppmärksamhet fick den artikel som föreslår att medlemsländerna ska blockera Internetsidor med barnpornografiskt innehåll (vilket redan görs i Sverige och ett antal andra länder). För detta anklagades jag för att vilja censurera Internet. Jag fick dock även stöd från många håll, inte minst från barnrättsorganisationer som Ecpat och Rädda Barnen. Förslaget förhandlas fortfararande i Europaparlamentet och i ministerrådet.

April
Vi införde den svenska offentlighetsprincipen i mitt arbete genom att göra min korrespondens tillgänglig på nätet. Jag har försökt få med mig andra kommissionärer, men hittills är jag den enda som gör detta.

Jag presenterade också en handlingsplan för att göra verklighet av Stockholmsprogrammet. Det förhandlades fram under svenska ordförandeskapet och innehåller en rad åtgärder inom området för rättsliga och inrikes frågor de kommande åren.

Maj
Jag la fram en handlingsplan för ensamkommande barn. Allt fler barn kommer själva till Europa – 2009 sökte 11 000 asyl, men mörkertalet är stort. Det är viktigt att barnens bästa alltid sätts i centrum och jag föreslog en slags uppförandekod för medlemsstaterna, men också konkreta åtgärder som att alla barn ska ha rätt till juridiskt ombud.

Ett par veckor senare kunde jag föreslå visumfrihet för Albanien och Bosnien-Herzegovina. Ministerrådet gav sitt stöd och i mitten av december trädde beslutet i kraft. Ett viktigt steg i närmandet av dessa två länder till EU, och en stor frihet för dess medborgare. Några veckor senare föreslog jag detsamma för Taiwan.

Juni
Under hela våren ägnade jag mycket tid åt TFTP-avtalet och i juni kunde jag presentera resultat från förhandlingarna med USA. Europaparlamentet ställde sig med bred majoritet bakom det nya avtalet i början av juli , som innehåller ett väsentligt starkare skydd för den personliga integriteten.

Juli
Jag la fram förslag för att underlätta för arbetskraftsinvandring. Europa står inför en jättelik demografisk utmaning och vi behöver ett smidigt och tydligt regelverk. De två förslagen handlade om säsongsarbetare och överflyttningar av personal inom företag.

Innan vi stängde igen för sommaren presenterade jag också en sammanställning av de instrument EU har för att spara och utbyta personuppgifter. Det var första gången en sådan genomgripande översikt gjordes. Som medborgare bör du ha rätt att veta vilken information som samlas in och sparas om dig.

Augusti
Tillbaka efter sommaren drogs jag in i debatten om romernas situation. Frågan är min kollega Viviane Redings ansvarsområde, men jag har länge haft ett engagemang för romerna, som är en diskriminerad och ofta stigmatiserad grupp i Europa. Vi träffade franska ministrar som försäkrade oss om att Frankrikes utvisningar inte var riktade specifikt mot romer, men det stod snart klart att så inte var fallet och Viviane skällde ut Frankrike efter noter på en uppmärksammad presskonferens.

September
Mitt första förslag för hösten handlade om regler mot hemmagjorda bomber. Med relativt vanliga kemikalier kan man tillverka sprängämnen och det är viktigt att begränsa dessa möjligheter.

Jag la också fram ett antal principer som ska vägleda oss i avtal om utbyte av flygpassagerardata med länder utanför EU. Dagens avtal, med USA, Australien och Kanada, ska jag omförhandla enligt de nya principerna.

Jag hann också presentera hur vi vill stärka skyddet mot cyberattacker, som är ett växande hot. Med hjälp av skadlig programvara kan man kapa datorer och stjäla andras identitet, länsa bankkonton och utföra storskaliga attacker mot viktig infrastruktur.

Oktober
Jag blev nominerad till årets kommissionär och årets europé, en ansedd utmärkelse som tidningen European Voice delar ut. Jag fick dock se mig slagen av min kollega Kristalina Georgieva, som mycket välförtjänt tog hem priset.

Hösten präglades också av internsiva diskussioner om hur vi ska gå vidare med asylpaketet. Det innehåller sex förslag på asylområdet och rör allt från mottagningsvillkor till hur asylprövning ska gå till och var den ska ske. Ministerrådet och Europaparlamentet har inte kunnat enas, och svåra diskussioner återstår även om vi också har tagit några steg framåt under 2010.

Parallellt med detta blev flyktingsituationen i Grekland akut. Det grekiska asylsystemet såväl som gränskontrollen mot Turkiet har i princip kollapsat och jag gjorde två blixtvisiter till landet. Från EU-kommissionens sida har vi erbjudit ekonomiskt stöd och praktisk hjälp och vi fick för första gången sätta in särskilda EU-team för att hjälpa Grekland med gränskontroll, men situationen är fortfarande mycket bekymmersam.

November
Jag presenterade en inre säkerhetsstrategi för EU, med 41 konkreta åtgärder för att bekämpa organiserad brottslighet och terrorism och stärka EU:s krishanteringsförmåga. Alltför länge har säkerhetsarbetet präglats av ett stuprörstänkande som jag ville komma bort från. De kommandeåren kommer vi att komma med en rad förslag för att göra verklighet av denna strategi.

December
Jag avslutade året med att presentera en särskild samordnare i arbetet mot människohandel. Vi behöver bli mycket bättre på att integrera fler politikområden i detta arbete, och jag är övertygad om att Myria Vassiliadou kommer att göra ett bra jobb.

Under året har jag också hunnit besöka mer än hälften av EU:s medlemsländer (Österrike, Slovakien, Polen, Spanien, Frankrike, Tyskland, Grekland, Malta, Luxemburg, Italien, Belgien, Sverige, Nederländerna, Storbritannien). Det är ofta givande och nödvändigt för att föra frågor framåt, men det är också en en hederssak att hinna med att besöka alla EU-länder minst en gång under mandatperioden.

Vid sidan av detta har jag besökt och fört diskussioner med vitt skilda länder som USA, Ryssland och Libyen, samt gjort framträdanden i Schweiz, Albanien och Bosnien-Herzegovina. Ett intensivt första år som EU-kommissionär…

Nu tar vi nya tag inför 2011. Asylfrågor kommer fortsätta att vara högaktuella. Ambitionen är att asylpaketet ska vara färdigförhandlat innan årsskiftet. Det kommer att bli svårt…

Jag kommer även presentera förslag om att komma åt pengarna i organiserad brottslighet, om att stärka arbetet mot korruption, om att förbättra integrationspolitiken i EU, försöka ta fram en mer global ansats i migrationspolitiken samt titta på möjligheterna att skapa ett europeiskt system för att analysera finansiella transaktioner i kampen mot terrorism. Vi kommer att lägga fram vår utvärdering av datalagringsdirektivet och se hur vi kan använda oss av flygpassagerardata i arbetet mot organiserad brottslighet och terrorism. Och säkert en rad andra frågor också – i detta jobb ingår att försöka vara redo för det oväntade. Som John Lennon sjöng: Life is what happens to you while you’re busy making other plans.

Jag är sedan ett par dagar tillbaka på kontoret och i full gång med arbetet. Idag har jag bland annat träffat riksdagens EU-nämnd, som är på besök i Bryssel för att träffa företrädare för ministerrådet, Europaparlamentet och kommissionen. Det var trevligt att träffa gamla och nya bekanta igen. Som EU-minister träffade jag EU-nämnden regelbundet, avrapporterade och fick mandat i de olika frågor som var uppe, men som EU-kommissionär är det också nyttigt att träffa de nationella parlamenten. Med Lissabonfördraget stärks de nationella parlamentens makt och de kan nu ge rött ljus till kommissionsförslag de tycker överträder EU:s befogenheter. Det är utmärkt att de nationella parlamenten på så sätt engagerar sig ytterligare i EU-frågor och jag försöker att träffa Europautskott eller motsvarande när jag är på besök i de olika medlemsstaterna. En del EU-utskott har också varit på besök här.

Under mötet berättade jag om vad som är på gång i kommissionen och fick frågor om den ekonomiska krisen, EU:s asylpolitik, Dublinförordningen, Bulgariens och Rumäniens Schengen-inträde, Frontex, trafficking, arbetskraftsinvandring, EU:s budget mm. EU-nämnden verkade vara på hugget, trots att många varit uppe sedan före sex i morse.

Annars har dagen ägnats en del åt interna förberedelser av viktiga frågor den kommande tiden. Vi har bland annat diskuterat de förslag jag ska lägga fram under kommande år för att stärka EU:s arbete mot korruption och för att komma åt kriminellas tillgångar. Vi har också pratat om hur vi kan föra in en global ansats i migrationspolitiken, och haft en diskussion om EU:s visumpolitik. Under det svenska ordförandeskapet hösten 2009 avskaffade EU visumtvånget mot Serbien, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien och Montenegro. Förra året kunde vi göra detsamma för Albanien och Bosnien-Herzegovina. Detta tillhör det jag är mest stolt över förra året: visumfrihet är en signal om att vi vill föra EU och länderna på västra Balkan närmare varandra. Att kunna resa utan visum är en stor frihet för många medborgare och visumfriheten är ett kvitto på de i många fall tuffa, men nödvändiga och viktiga reformer dessa länder har genomfört.

I slutet av januari kommer jag besöka Moldavien, som vi för en visumdialog med. Liknande dialoger pågår med länder som Ukraina och Ryssland. Turkiet, som har kandidatstatus, har vi dock ännu inga förhandlingar med, trots att det är en viktig partner för EU. Att öppna en visumdialog med Turkiet är därmed en prioriterad fråga för mig. Det finns många skäl till att öka möjligheten för turkiska medborgare, affärsmän och studenter att kunna resa till EU. Jag hoppas att vi snart kan sluta ett återvändandeavtal med Turkiet, en fråga som har förhandlats i många år och som nu närmar sig sin lösning. Dessa två frågor hör ihop – ett återvändandeavtal skulle öppna dörren för att på allvar börja en dialog om visumfrihet med Turkiet. Vägen till visumfrihet är tuff och kantad med tydliga krav och kriterier, men andra länder har lyckats och jag ser ingen anledning att inte även Turkiet skulle kunna uppnå detta. Det skulle också ge en välbehövlig knuff framåt i vårt samarbete med turkarna.

Kvällen och morgondagen fylls av möten med kommissionskollegiet. Inte minst har vi fortsatt mycket att diskutera om finansiell övervakning, en europeisk budgettermin och ekonomiska reformer.

Hela EU-kommissionen är idag i Budapest för att träffa den ungerska regeringen. Det är tradition att besöka ordförandelandet de allra första dagarna efter att ett nytt medlemsland tagit över. Belgarna har gjort ett bra jobb i en svår tid och levererat många beslut. De har varit tillgängliga och aktiva, kanske delvis på grund av att de endast har begränsade inrikespolitiska uppgifter i egenskap av interimsregering. Belgien har fortfarande ingen ny regering sju månader efter valet.

Nu är det alltså ungrarnas tur att för första gången leda EU. Mötet hålls i Ungerns magnifika parlament (som en kuriositet kan nämnas att de stora granitpelarna i entren är från Bohuslän). Ungrarnas agenda handlar framför allt om ekonomi – att se till att se till att de ekonomiska beslut gällande övervakning och en europeisk ”budgettermin” (att EU-kommissionen ska granska nationella budgetar) sjösätts ordentligt och att de nödvändiga reformerna genomförs så att vi får ordning på Europas ekonomi igen.

Vidare vill ungrarna prioritera det Östra partnerskapet, utvidgningsförhandlingarna med Kroatien och Island samt Donau-strategin (inspirerad av den Östersjöstrategi vi drev under det svenska ordförandeskapet.

På mitt område finns det massor att göra och jag hade ett separat möte med justitie- och inrikesministrarna för att diskutera asylpaketet, Schengenutvidning, PNR, säkerhetsstrategin, cyberbrott mm.

Naturligtvis talade vi också om den beryktade medialagen. Jag har själv inte läst den men nu finns den korrekt juridisk översättning så jag ska läsa den noga. Kommissionen har uttryckt oro kring en del av formuleringarna där och min kollega Neelie Kroes, som är ansvarig för frågan, håller nu på att studera lagen i detalj. Den ungerska regeringen gav sin syn på saken och premiärminister Viktor Orban lovade på presskonferensen att ändra i lagen om kommissionen skulle ha synpunkter.

2010 har varit ett tufft år för euron. Varken den ekonomiska krisen eller de skuldproblem ett antal länder handskas med är egentligen eurons fel, men det ekonomiska läget har varit skakigt och året har präglats av intensiva diskussioner om räddningsinsatser, ekonomisk samordning och hur regelverk och mekanismer ska se ut för att vi sak undvika framtida kriser. Detta har naturligtvis även slagit mot euron och frågan har sjunkit långt ner på dagordningen i Sverige.

På andra sidan Östersjön gör man en annan bedömning. Vid årskiftet gick Estland över till euron och ytterligare länder står på kö de kommande åren. Estland är en liten öppen ekonomi och intimt beroende av omvärlden. Nyckeln till framgång är samarbete med grannländerna i Europa.

Esterna är tydliga med att de vill vara med i EU-samarbetet fullt ut. De vill tillhöra EU:s kärna och sitta vid bordet när viktiga beslut om den ekonomiska politiken fattas. Deras inträde är en stark signal om att de tror på euron – väl medvetna om att alternativet är ett mer nationalistiskt och protektionistiskt Europa.

Vid årskiftet tog också Ungern över ordförandeklubban i EU. Belgien har efter förutsättningarna gjort ett mycket bra jobb under hösten – de har ju ännu inte lyckats formera en ny regering efter parlamentsvalet i juni. Ungern har genast hamnat i skottgluggen med den medialag som infördes för några dagar sedan. Jag är mycket bekymrad över de signaler som kommer om att detta är en inskränkning i mediafriheten. Den typen av lagar ska vi inte ha i EU. Inom EU-kommissionen följer vi frågan noga. Min kollega Neelie Kroes skrev innan jul ett brev till ungerska regeringen där hon uttryckte vår oro och uppmanade Ungern att skicka lagen i sin helhet till EU-kommissionen. I vårt uppdrag ligger att säkerställa att europeisk lag följs.

I Grekland har Christos Papoutsis, minister för medborgarskydd, uttryckt att han vill bygga ett stängsel vid gränsen mot Turkiet. Som jag tidigare skrivit om kommer många migranter i dagsläget till Grekland och både gränskontroll och asylmottagande har i princip kollapsat. EU-kommissionen för en intensiv dialog med Grekland och vi har erbjudit både ekonomiskt stöd och konkret hjälp till Grekland. Grekland behöver komma igång med ett strukturerat reformarbete för att få en fungerande gränskontroll på plats och bygga upp ett anständigt asylsystem. Ett stängsel är inte lösningen till detta.

Skriv in din epostadress för att prenumerera på den här bloggen och därmed få information om nya inlägg via epost.

@MalmstromEU

Fel: Twitter svarade inte. Vänta några minuter och uppdatera den här sidan.

Netikett

Kommentarskribenter måste hålla sig till anständig samtalston. Diskussionen ska ske med respekt för alla människors lika värde. Detta gäller även för länkar.
wordpress statistics
Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 226 andra följare

%d bloggare gillar detta: