You are currently browsing the monthly archive for mars 2011.

I morse flög jag till Djerba för att sedan åka bil till flyktinglägren vid den libyska gränsen. Här jobbar ett 20-tal organisationer, framför allt UNHCR och IOM, tillsammans med tunisierna för att husera de flyktingar som kommit från Libyen. Det är ett trettiotal olika nationaliteter, människor som har jobbat i Libyen och som nu drivs ut av striderna eller helt enkelt blivit utvisade.

Sedan mitten av februari har fler än 200 000 flyktingar passerat här. De allra flesta har sänts tillbaka till sina hemländer, antingen finansierat av dessa länder eller av EU och andra biståndsgivare. Det kommer i dagsläget cirka 4 000 om dagen, men osäkerheten är stor om vad som kommer att hända i Libyen och hur det påverkar trycket mot gränsen.

På det stora hela gör de tunisiska myndigheterna och UNHCR, IOM, med flera ett fantastiskt jobb för att hantera situationen i lägren. Jag hade möjlighet att tala med flera flyktingar och många hade gripande berättelser. De flesta vill tillbaka till sina hemländer (eller till sina jobb i Libyen om Khadaffi faller) och därför måste EU och det internationella samfundet fortsätta att sponsra transporter till de olika länderna. Annars kommer flyktinglägret att växa helt okontrollerat och riskerar att permanentas.

Vissa personer, ett par tusen, kan inte återsändas utan behöver internationellt skydd och asyl. Här måste EU:s medlemsländer ta ett ansvar att ta emot dem. Det handlar framför allt om människor från Sudan, Somalia och Eritrea. Det är dags att visa att allt tal om europeisk solidaritet inte bara är vackra ord.

Ikväll åker vi vidare till Tunis där jag ska träffa ett antal ministrar, frivilligorganisationer och företrädare för politiska partier.

Båtarna fortsätter att komma till Lampedusa, både med tunisiska migranter, men nu också flyktingar från Libyen, i huvudsak somalier och eritreaner som bott i Libyen länge och som nu är helt strandade. Igår kom också 500 flyktingar från Libyen till Malta. Jag har i princip daglig kontakt med italienarna för att se hur vi kan hjälpa till. Redan förra året fick Italien en ganska stor summa pengar från bl.a. Europeiska flyktingfonden och återvändandefonden. En stor del av de pengarna har ännu inte använts. Dessa kan nu användas för att hantera situationen på Lampedusa och vi har också ytterligare stöd om så skulle behövas. Den humanitära situationen på Lampedusa är förstås förfärlig och Italien behöver snabbare förflytta folk till andra center på fastlandet. Kommissionen vädjar också till andra medlemsländer att avlasta Malta och Italien och ta emot en del av de flyktingar som nu kommer. Gensvaret är ljummet, minst sagt.

En viktig fråga är de tunisier som inte är i behov av internationellt skydd. Italienarna kommer troligtvis att skicka tillbaka de flesta av dem till Tunisien så nu diskuterar vi med den tunisiska övergångsregeringen hur det ska gå till. Det är en av frågorna jag ska ta upp imorgon när jag åker till Tunisien. Först ska vi till flyktinglägret nära Djerba och sedan till Tunis och träffa ministrar, UNHCR, IOM, olika frivilligorganisationer och företrädare för politiska partier. Det ska bli intressant.

Flyktingfrågorna tar nu större delen av min tid men i eftermiddag ska jag också delta i en hearing om organiserad brottslighet som Europaparlamentet ordnar.

Solen skiner och alla uteserveringarna är fulla med folk. Äntligen är det vår! Det är toppmöte i dagarna två i Bryssel. Det innebär avspärrningar, trafikstockningar och igår var det dessutom en stor demonstration utanför rådsbyggnaden. På agendan står Libyenfrågan och euron, inte minst hoppades det ungerska ordförandeskapet att det skulle bli en överenskommelse om den så kallade konkurrenspakten. Nu blir det nog inte så, regeringskrisen i Portugal har delvis överskuggat mötet. Men det har också talats mycket om kärnkraft och kärnkraftsäkerhet. Statsministrarna och premiärministrarna har enats om att göra stresstester på de kärnkraftverk som finns idag. Vad gäller Libyen och Nordafrika har toppmötet enats om att EU och medlemsländerna ska öka sitt humanitära bistånd till regionen. Det är också positivt att de uppmuntrar även mer långsiktiga planer för att bygga upp EU:s relationer med Nordafrika, såsom så kallade mobilitetspartnerskap av den typen som jag diskuterade med Egyptens inrikesminister igår.

Jag passade på att ha ett möte med Greklands premiärminister Georgios Papandreou. Vi talade – på svenska – om flyktingsituationen i Grekland och om det mödosamma arbetet med att bygga upp ett asylsystem i Grekland. Naturligtvis talade vi också om situationen i Nordafrika.

Igår hade jag även besök från de svenska ministrarna Erik Ullenhag och Hillevi Engström för att prata integration och arbetskraftsinvandring. Dagarna har också präglats av diskussioner med våra östra grannländer, Moldavien och Ukraina. Igår var Moldaviens utrikesminister här och i eftermiddag kommer den ukrainske vice statsministern. I båda fallen handlar det om vårt samarbete för visumlättnader. Vi har en visumdialog med båda länderna men det återstår en hel del att göra innan det kan bli möjligt att avskaffa visumtvånget.

Mina medarbetare har idag möte med alla medlemsländerna och UNHCR för att diskutera flyktingsituationen i Nordafrika och Europa. Vi tänker redovisa vilken beredskap det finns för olika scenarios. Jag vill också vädja till medlemsländerna att ta emot flyktingar. Redan nu finns ett antal personer som inte kan återvända från Libyen och det kan bli fler de närmaste dagarna. Det är inte rimligt att de närmast liggande EU-länderna tar hela ansvaret, alla medlemsländer måste ställa upp om vi ser en stor flyktingström.

Jag är i Kairo med det ungerska ordförandeskapet. Kairo med sina 25
miljoner invånare är soligt och varmt men bullrigt, smutsigt och med
en fruktansvärd trafik. Staden kryllar av demonstrationer av olika
slag, det finns ju ett uppdämt behov efter så många decennier då
det inte varit tillåtet. På det stora hela tycks det finnas en
optimism och framtidstro och efter folkomröstningen i helgen, som gick
mycket lugnt till, pågår förberedelse för val till parlamentet
senare i sommar/höst. Det kommer säkert att bildas nya partier och
olika allianser.

Vi har bl a träffat representanter från olika NGOs för att tala om
flyktingsituationen just nu men också om möjligheten att utforma en
asyl- och migrationspolitik på sikt. Vi har också träffat alla
EU-ambassadörer för att prata om det politiska läget samt UNHCR och
IOM som gör ett fantastiskt arbete vid gränsen. Med inrikesministern
talade vi om samarbete kring en bred agenda om de vi kallar ”mobility
partnership”. Där ingår frågor som hjälp att sätta upp ett
asylsystem, migration, arbetskraftinvandring, gränskontroll, kamp
mot trafficking samt hur vi kan underlätta visumhantering. Vi beslöt
att sätta upp en arbetsgrupp för att diskutera hur vi skall gå
vidare.

Egyptierna är ju fullt sysselsatta med att arbeta vidare med
transitionen och det känns som om de är lite trötta på alla
européer som väller in och vill hjälpa till och komma med råd.
Samtidigt är det oerhört viktigt för EU-institutionerna att vi lyssnar
ordentligt vad Egypten behöver och hur vi kan hjälpa till. Egypten
kan ju bli det ledande landet här i regionen om det visar vägen till
ett nytt demokratiskt samhälle. Naturligtvis återstår massor att
göra men de är helt klart på rätt väg.

Striderna i Libyen fortsätter och det är svårt att få korrekt information om vad som händer. Som de flesta hoppas jag att Khadaffis regim snart faller. Det är spännande att notera att demokratiprotesterna nu sprider sig över hela regionen. Osäkerheten om vad som kan komma att hända är stor.

I Egypten blev det i helgen ett starkt ja till författningsändringarna så nu förbereder de för fullt kommande val. Jag åker till Egypten i eftermiddag för att träffa ett antal politiker och organisationer och få en bild av läget i landet. Jag ska också tala med UNHCR och IOM om situationen i flyktinglägren och se hur EU kan bistå. Vi ska också ha en diskussion om mer långsiktigt samarbete vad gäller migration, arbetskraftsinvandring, visumfrågor, gränskontroll etc. Naturligtvis kommer det kanske snart att vara nya samtalspartners i Egypten, men det är ändå viktigt att på ett så här tidigt stadium på plats få resonera och undersöka hur EU kan bistå i transitionen. Jag åker tillsammans med det ungerska ordförandeskapet, utrikesminister Martony. Nästa vecka blir det en liknande resa till Tunisien.

På förmiddagen har jag hunnit med att träffa Ålands ”president” Viveka Eriksson och ha ett längre möte med Carl Bildt. Vi talade naturligtvis om Nordafrika och utvecklingen där.

Jag är i Göteborg idag med integrationsminister Erik Ullenhag. Vi besökte ett företag som deltar i ett arbetsmarknadsprojekt som syftar till att under tre år skapa minst hundra nya jobb för försörjningsstödstagande människor i Kortedala och Bergsjön i Östra Göteborg, där det bor många människor med invandrarbakgrund. Projektet kallas Projekt 100 och är delfinansierat av EU. Under vårt företagsbesök träffade vi människor som fått jobb via detta mycket positiva initiativ.

Jag deltog också i ett allmänt seminarium om vägen framåt mot en gemensam europeisk asyl- och migrationspolitik och hur svårt det är att få medlemsländerna att komma överens om dessa frågor. Mer än 130 personer kom till arrangemanget som hölls på Göteborgs stadsbibliotek och de ställde många intressanta frågor om svensk och europeisk flyktingpolitik. Men också om läget i Nordafrika. Jag är glad att FN:s säkerhetsråd beslutade i går kväll om en flygförbudszon över Libyen, och om att sätta in alla medel för att skydda den libyska civilbefolkningen. Jag följer utvecklingen i regionen timme för timme.

Idag började jag dagen med ett långt möte i LIBE-utskottet i Europaparlamentet. Syftet var att dels briefa ledamöterna om läget i PNR-förhandlingarna med USA, Australien och Kanada, dels att presentera den utvärderingsrapport som gjorts av TFTP-avtalet med USA. Det handlar alltså om det avtal om överföring av bankdata för att spåra finansiering av terrorism som vi kom överens om i somras. I granskningsteamet har det funnits representanter från två dataskyddsmyndigheter, en jurist från Eurojust och en representant från kommissionen. Från min sida har det varit viktigt att rapporten blir offentlig, så den släpptes efter att ledamöterna hade sett den. Du kan läsa den här.

Utvärderingen visar att avtalet på det stora hela fungerar och att de dataskyddsmekanismer som avtalet föreskriver finns på plats. Dock finns en del svagheter och därför finns det ett antal rekommendationer i rappporten om vad som behöver förbättras. En av de viktigaste åtgärderna som behöver göras att att Europol ges mer information för att kunna bedöma om begäran av överföringarna är rimliga och att denna information i så stor utsträckning som möjligt är skriftlig så att den kan verifieras i efterhand. Idag ges både muntlig och skriftlig information. Så sent som igår talade jag med amerikanerna om slutsatserna och underströk hur viktigt det är att detta förbättras. Nästa år blir det en ny utvärdering och då är jag övertygad om att detta har åtgärdats. Läs mitt pressmeddelande här.

Jag har också haft ett långt samtal med den italienske inriksministern om situationen på Lampedusa. Tills idag har 11 200 personer kommit från Tunisien till den lilla ön. I takt med att vädret på Medelhavet förbättras lär antalet båtar öka. De som kommer är fortfarande unga arbetslösa män från Tunisien. Vi undersöker hur vi kan stötta Italien i mottagandet av dessa personer och jag ska också diskutera med de tunisiska myndigheterna om hur vi kan samarbeta för att de personer som inte anses behöva internationellt skydd kan återvända under säkra och värdiga former. Inga flyktingar från Libyen har kommit till Europa ännu men vi förbereder naturligtvis för alla scenarios. Det ser illa ut för rebellerna i Libyen, Kaddaffis styrkor rycker fram allt mer. Om Bengazi faller kan det bli en stor mängd människor som måste fly.

Kommissionen har på sitt veckomöte idag ägnat lång tid åt att diskutera reformer på den inre marknaden samt att utvärdera Europeiska rådets möte i fredags och senare samma natt euroländernas möte. Slutsatserna om situationen i Nordafrika innehåller många uppmaningar riktade till kommissionen och till mig som rör flyktingsituationen, gränskontroll samt mobilitets- och visumsamarbete på kort och lång sikt.

Situationen i Libyen är fortsatt dramatisk, och medborgare och utländska gästarbetare flyr i hög takt våldet och tar sig till grannländerna. Vi följer förstås situationen timme för timme, och kommissionen och medlemsländerna har bidragit med både praktisk och ekonomisk hjälp för att hantera den svåra situationen för människor i regionen. Vi har bland annat evakuerat gästarbetare och andra utlänningar och hjälpt dem tillbaka hem till Bangladesh, Egypten, Filippinerna, Vietnam och Ghana, för att nämna några exempel. Enligt International Organisation for Migration har hittills 26 386 människor som var strandsatta i Tunisien, Egypten, Libyen och Malta fått hjälp att återvända till sina hemländer. De kommande dagarna är flyg bokade för ytterligare 9000 personer. Det är glädjande att se ett så konkret bevis på solidaritet i den här mycket svåra situationen. Totalt har kommissionen och medlemsländerna bidragit med 71 miljoner för evakuering och humanitärt stöd i Tunisien och Egypten. Vi har också folk på plats för att identifiera behoven i Libyen, men det är svårt att komma fram där.

Vi tittar nu på hur vi ytterligare kan hjälpa till, bland annat genom att ta hand om de människor som är i behov av internationellt skydd. UNHCR och IOM uppskattar att det rör sig om ungefär 4000 människor som har flytt och har giltiga asylskäl men som inte kan ta sig vidare från Libyens grannländer. Vi undersöker om EU:s medlemsländer kan ta emot dem, och några länder har redan erbjudit sig att ta emot några hundra asylsökande. Det är glädjande och jag hoppas på ytterligare bevis på europeisk solidaritet med våra nordafrikanska grannar. Det finns fortfarande många tusentals människor som är i behov av hjälp. Jag kommer, tillsammans med den ungerska utrikesministern, att åka till Tunisien nästa vecka för att på plats tala med människor och skapa mig en direkt uppfattning om situationen.

Under helgen har jag förstås följt de fasansfulla nyheterna från Japan. Det är verkligen ohyggligt! Bilderna från vad tsunamin sveper med sig ser ut som en katastroffilm från Hollywood fast denna gång är det på riktigt. EU och medlemsländerna har förstås erbjudit all hjälp vi kan.

Idag har jag träffat alla cheferna från kommissionens olika kontor i medlemsländerna. Det blev naturligtvis främst en diskussion om Nordafrika och toppmötet i fredags. Det var glädjande att medlemsländerna under toppmötet kunde enas om skrivningar vad gäller en omfattande migrationsstrategi och vikten av att öka rörligheten och samarbetet med människorna i regionen. De senaste veckornas händelser har förhoppningsvis fört med sig en insikt hos medlemsländerna om behovet av en gemensam asyl- och migrationspolitik och kanske kan det faktiskt komma att leda till att vi snabbare kommer fram i förhandlingarna av densamma.

Riksdagens arbetsmarknadsutskott har också varit på besök och vi hade en bra diskussion om Nordafrika, asylpaketet och arbetskraftsinvandring. De tackade sedan med en stor påse saltlakrits! Mycket uppskattat. I Belgien är de duktiga på choklad, men saltlakrits klarar de inte.

Har precis avslutat ett möte med Mr Fedotov från FNs Drugs and Crime enhet. Vi talade om pågående och framtida samarbete om bland annat kampen mot narkotikan. Fransmännen ordnar, i egenskap av G8- ordförande en stor konferens om kokainsmugglingsvägar i maj i Paris där vi båda ska medverka. Ikväll ska jag ha ett telefonmöte med min nye franske kollega Claude Gueant som är ny inrikesminister i Frankrike (den tredje sedan jag blev kommissionär). Vi har inte träffats ännu men jag antar att en av frågorna han vill tala om är just denna konferens.

Idag för sju år sedan exploderade bomber på ett tåg i morgonrusningen på Atochastationen i i Madrid. 191 människor dog och minst 1800 skadades. Den 11 mars är sedan dess den europeiska dagen för åminnelse av terrorismens offer. Det finns i Europa en rad organisationer och nätverk som samlar anhöriga till de som dött i terrorattacker i Storbritannien och Nordirland, Spanien, Italien mm. Kommissionen stöttar dessa nätverk ekonomiskt och de ordnar en mängd aktiviteter som syftar till att ge terrorismen ett ansikte och att arbeta för fred och försoning. Idag ordnade de en konferens i Bryssel där jag talade. Här kan du läsa talet.

Det är oerhört gripande att samtala med dessa männsikor som mist en älskad dotter, bror eller far i meningslösa terrordåd. Det är för deras skull vi måste gå vidare, framför allt i det preventiva arbetet för att förhindra fler dåd. Närmast arbetar jag med att lansera ett nätverk där personer och organisationber som arbnetar mot våldsam radikalisering kan träffas och utbyta åsikter. Vi hoppas att nätverket kan mötas första gången till hösten.

Mina tankar går idag också till alla människor i Japan där tsunamin idag ödelägger stora delar.

Idag har jag varit på utfrågning i Europaparlamentets specialutskott för långtidsbudgeten, SURE. Även om home affairs bara utgör 0,77% av den nuvarande långtidsbudgten, så har kommissionen fått nya uppgifter genom såväl Lissabonfördraget och Stockholmsprogrammet. Det kommer att kosta en del. Den senaste utvecklingen i Nordafrika tyder på att migrationsfrågorna kommer att stå högt på dagordningen ett tag. Arbetet med att få en gemensam asylpolitik på plats kommer att kräva en del resurser, något vi bl.a ser i Grekland. Kampen mot den organiserade brottsligheten är också ett område där det finns ett mervärde av att agera gemensamt på europeisk nivå. Jag har fått i uppdrag att skapa ett europeiskt cybercentre och fler flera JIT (Joint Investigation Teams) på Europol. Jag tror dock att det finns en del möjligheter att göra effektiviseringar och besparingar inom min nuvarande budget också. Alla kommissionärer har fått strikta order från Barosso att titta på förenklingar och att rensa bort sådant som inte fungerar. Det blev en bra diskussion och ledamöterna ställde många detaljerade frågor. De tar budgetarbetet på yttersta allvar vilket är utmärkt. Men det lär bli blodiga förhandlingar. Den 29-30 juni ska kommissionen besluta om ett förslag. Det blir härlig sommarläsning i alla länders finansdepartement

Vi diskuterar just nu även ett förslag som ska underlätta vid bodelning för internationella par. Till exempel vilket lands regler som ska gälla vid en separation när en svensk person gift sig eller ingått partnerskap med en fransman i Sverige och sedan bosatt sig Frankrike. Förslaget är mycket viktigt politiskt sett då det inkluderar internationella par som har ingått äktenskap såväl som partnerskap. Självklart ska alla par i Europa ha ett tydligt regelverk att luta sig mot. Men detta är tyvärr inte självklart för alla. Idag är det endast 13 medlemsländer som erkänner registrerade partnerskap. Hur förslaget kommer att se ut råder det därför delade meningar om. För mig är det oerhört viktigt att det inte blir någon diskriminering mellan hetero- och homosexuella par.

Idag har jag bland annat träffat Jan Björklund som var i stan för konkurrenskraftsrådsmöte. Vi pratade om läget i Nordafrika, om flykting- och asylpolitiken och om euron. Det ska erkännas att vi hann med lite skvaller också.

Och så gläds jag åt att Europaparlamentets beslut om att minska på pendlandet mellan Bryssel och Strasbourg. Som jag nämnt tidigare så kostar detta ständiga månadspendlande enorma summor pengar, men de orsakar också stora utsläpp (180 miljoner euro och 19.000 ton koldioxid skulle sparas årligen om parlamentet istället stannade i Bryssel). Från och med nästa år skärs pendlandet ner från tolv till elva resor årligen. Äntligen ett litet steg framåt. Jag hoppas på fler steg längs den vägen framöver. Det är bara om Europaparlamentet med tydlig majoritet ber Rådet att pendlingen ska upphöra som det ens går att sätta frågan på dagordningen.

Det är session i Strasbourg och kommissionen har sitt veckomöte här istället för i Bryssel (vilket tvingar oss allihop att åka hit en gång i månaden…). Idag har vi antagit en plan om hur vi ska kunna stödja Nordafrika och transitionen där – demokratiskt och ekonomiskt. På mycket kort tid har vi försökt att formulera en strategi som är så konkret som möjligt och som försöker se både till kort och lång sikt.

Givetvis är länderna i Nordafrika helt olika så stödet och samarbetet får utformas olika beroende på utvecklingen, samtidigt som det naturligtvis bygger på principen att vi ska stödja en demokratisk utveckling med en rättsstat som respekterar grundläggande rättigheter. Vårt papper skickas nu till Europeiska rådet som skall diskutera det på det extrainsatta toppmötet på fredag. Förhoppningsvis antas det där och kommissionen får i uppdrag att arbeta vidare med att sjösätta samarbetet. Närmast är stödet till valet i Tunisien som skall hållas kring midsommar.

Den humanitära situationen i Tunisien är fortfarande mycket kritisk. I princip alla medlemsländer skickar stöd eller transporter för att hjälpa till att evakuera människor. Humanitär hjälp behövs också i de provisoriska läger som etablerats. I huvudsak är det tunisiska gästarbetare som levt i Libyen, men även andra subsahariska nationaliteter har identifierats. För första gången har det nu också kommit libyer som flyr våldet i hemlandet.

Ungefär 1000 människor har kommit till Lampedusa det senaste dygnet. De är inte libyer utan tunisiska medborgare och enligt en första preliminär bedömning är de inte personer i behov av internationellt skydd.

Under kommissionsmötet antog vi också en roadmap för klimatarbetet fram till år 2050 med riktlinjer för hur mycket EU ska minska sin klimatpåverkan de kommande åren. Det är viktigt att vi alla – i Europa och på andra håll i världen – tar klimatfrågan på allvar och att vi tar vårt ansvar. Men jag kan inte låta bli att se ironin i att diskutera klimatet under ett av våra Strasbourgmöten. Varje månad flyttar hela Europaparlamentet till Strasbourg, och mina kommissionärskollegor och jag flyttar med för att hålla veckomöte i parlamentets lokaler. Det är viktigt att minska klimatpåverkan generellt i EU, men om parlamentet skulle sluta pendla och istället stanna i Bryssel skulle vi kunna spara så mycket som 19.000 ton koldioxidutsläpp varje år.

Läser att datalagringsdirektivet debatteras hemma efter att några partier vill skjuta på beslutet att implementera det i svensk lagstiftning. EU:s regelverk funkar ju så att medlemsländer ska anta de direktiv alla kommit överens om inom en viss tid. Om så inte sker finns det olika procedurer, men slutligen hamnar frågan i domstolen i Luxemburg och det blir dom och böter. Sverige kommer att få ganska stora böter om inte direktivet antas de närmaste dagarna. Det är delvis en stor klumpsumma och sedan tickar det på för varje dag som går. Att argumentera för att direktivet ses över och kanske ska göras om håller inte. Det kan bli mycket dyrt.

Det är sant att jag gör en utvärdering och översyn. Den kommer att publiceras om några veckor. Baserat på den kommer jag att engagera medlemsländer och olika parter i ett samtal om hur direktivet kan förbättras (jag har vid flera tillfällen sagt att jag tror att det kan ske väsentliga förändringar och förbättringar). Men de förslag som kommer i slutet på året skall sedan behandlas av ministerrådet och Europaparlamentet och det kan ta lång tid, kanske år, innan de kommer överens. Så det går inte att argumentera för att Sverige ska vänta. Reglerna måste respekteras, oavsett vad man tycker om det enskilda direktivet och Sverige har en gång röstat för datalagringsdirektivet.

Idag är det generalstrejk i Belgien, vilket innebär att bussar och metro inte går samt att många affärer är stängda. En mängd människor går eller cyklar till jobbet. Det är soligt men kallt i Bryssel, men några uteserveringar har faktiskt öppnat redan. Belgarna är ett härdat släkte. Det är också sportlovsvecka i alla belgiska skolor så hela staden är ganska ödslig. Mina medarbetare verkar dock alla ha lyckats ta sig till jobbet.

Jag sitter idag nästan hela dagen med mina medarbetare och planerar för nästa långtidsbudget. Behoven inom mitt område är stora, samtidigt vet vi att ingen budgetökning är att vänta. Det gäller därför att prioritera, förenkla och fokusera på det som verkligen ger europeiskt mervärde. Det kommer att bli svåra förhandlingar den närmaste tiden och kommissionens förslag skall vara klart i slutet på juni. Nästa vecka är jag inbjuden till Europaparlamentets specialutskott om långtidsbudgeten för att presentera mina tankar.

Jag har också haft ett långt möte med Rob Wainwright, Europols chef. Vi talade bl.a om de senaste trenderna gällande europeisk brottsutveckling. Senare i eftermiddag ska jag träffa Turkiets utrikesminister som är i Bryssel. Det blir nog mest tal om visumfrågor och hur vi ska kunna underlätta för turkiska studenter, affärsmän mm att resa till EU.

Jag kan inte låta bli att kommentera den glädjande uppgörelsen som regeringen och miljöpartiet gjorde igår om gömda flyktingars rätt till skola och sjukvård. Det är ett jättebra beslut! Sverige är verkligen landet tvärtemot, jag tror inte att ett sådant beslut hade varit möjligt i något annat land idag där man mest diskuterar hur människor ska kunna kastas ut eller hindras från att komma in.

Inom mitt ansvarsområde har jag ett antal europeiska myndigheter. Europol och Frontex är kanske de mest kända, och med dem har jag har nästan daglig kontakt. Men jag är också ansvarig för CEPOL, som ansvarar för polisutbildning, EMCDDA, byrån för narkotikainformation och det helt nybildade asylstödkontoret EASO i Valetta. Idag har jag träffar Mr Banfi, chef för CEPOL, och Robert Visser chef för EASO. Med Visser talade vi förstås om situationen i Grekland där EASO har ett expertteam som hjälper till att stödja den grekiska regeringen.

Nu på eftermiddagen har jag haft en långt möte med ECRE, ett samordningsorgan för europeiska flyktingorganisationer. Vi talade om situationen i Libyen och Tunisien och hur vi kan samarbeta i nordafrika men också i Europa om det skulle komma stor flyktingvågor hit. Några hundra personer har kommit till Lampedusa de senaste dagen men de stora strömmarna kommer fortsatt till Tunisien där situationen är kaotisk.

Skriv in din epostadress för att prenumerera på den här bloggen och därmed få information om nya inlägg via epost.

@MalmstromEU

Senaste kommentarer

Netikett

Kommentarskribenter måste hålla sig till anständig samtalston. Diskussionen ska ske med respekt för alla människors lika värde. Detta gäller även för länkar.
wordpress statistics
Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 210 andra följare

%d bloggers like this: