You are currently browsing the monthly archive for juni 2011.

Idag har jag varit i Madrid på så kallat G6-möte. Det är inrikesministrarna från EU:s sex största länder (Frankrike, Tyskland, Spanien, Storbritannien, Italien och Polen) samt USA:s Homeland Secretary och justitieminister. Kommissionen brukar också bjudas in. På dagordningen i det vackra Palacio de Pardo stod situationen i Sahel, Libyen och hur vi ska bli bättre på att frysa och konfiskera kriminellas tillgångar.

Det var bra diskussion och framför allt var det ett tillfälle att ha lite individuella överläggningar med de olika ministrarna om aktuella frågor. Ute lyste solen varmt. Tänk vad skönt det vore med lite semester och kunna sätta sig med en kall öl på en uteservering någon stans i Madrid. Men än är det några veckor kvar innan vi kan ta sommarlov.

Idag har jag suttit precis hela dagen i budgetförhandlingar med kollegorna i kommissionen. Vi har antagit förslag till långtidsbudget 2014-2020, det som också kallas för MFF, Multiannual Financial Framework.

Givet den mycket allvarliga situation som Europa befinner sig i har vi försökt hitta en balans mellan återhållsamhet i utgifterna och ändå tydliga satsningar för att stödja återhämtning, tillväxt och satsning på innovation. Samtidigt som alla vill skära i EU-budgeten finns det ständigt ökade krav på vad EU ska leverera.

Det förslag vi lagt ikväll kännetecknas av mer öppenhet, transparens, flexibilitet och förenklingar. Det inför mer krav och villkor i regionalstöden. Vi lägger mer pengar på forskning, infrastruktur och innovation och också den nya utrikestjänsten får mer medel för att stödja global utveckling, demokrati, grannskapspolitiken och utvidgningen.

Klimatsatsningar oh energieffektiviseringar blir horisontellt integrerade i alla politikområden. Vi fryser löner och gör kraftiga besparingar i administrationen i kommissionen. Även om jordbrukspolitiken minskar något är det tyvärr allt för blygsamt för min smak, men jag är i förkrossande minoritet i kollegiet att förespråka mer radikala reformer.

På mina områden – migration, asyl, polissamarbete och kampen mot organiserad brottslighet har jag lyckats förhandla mig till mer pengar än vad som tidigare fanns. Detta är ett område där alla vet att vi behöver gemensamma lösningar. Alla medlemsländer och Europaparlamentet är överens om att vi behöver samarbeta mer i kampen mot brottsligheten, att asylpolitik och migration, också laglig sådan behöver en gemensam politik och resurser och det känns bra att vi med detta förslag får mer resurser för att kunna driva en bra politik på dessa områden.

En fråga som kommissionen varit ombedd att titta på är frågan om egna medel. Vi föreslår nu ett reviderat momssystem samt en så kallad skatt på finansiella transaktioner. Den senare är en idé som figurerat på G8 och G20-möten samt flera europeiska toppmöten. Den har stort stöd i flera europeiska huvudstäder samt i Europaparlamentet och bland en majoritet av mina kollegor. Själv är jag mycket skeptisk till att denna idé skall kunna genomföras.

Budgeten skall nu förhandlas mellan medlemsländerna och Europaparlamentet och antas någon gång nästa år. Budgetförhandlingar är inga barnkalas så det vilar ett stort ansvar på det danska och sedan cypriotiska ordförandeskapen at få ihop en överenskommelse.

Idag var jag med om en mycket stark ceremoni utanför kommissionsbyggnaden. ECPAT och Body Shop har samlat in 2,3 miljoner underskrifter till stöd för kampen mot  trafficking av barn. Det är ett fantastiskt initiativ som visar på hur företag och det civila samhället kan samarbeta. De samlar också in pengar som går till utsatta barn som fått sin barndom förstörd genom at de blivit offer för sexslavhandel. Människohandel i allmänhet, men alldeles särskilt med barn är det mest avskyvärda av brott och inte värdigt dagens Europa.

Jag är väldigt glad att vi har traffickingdirektivet överenskommet och att medlemsländerna nu håller på att implementera det i nationell lagstiftning. Det är ett värdefullt lagligt verktyg.

I dagarna verkar det också som om rådet och Europaparlamentet kommer att enas om direktivet om sexuella övergrepp på barn. Det är bra. Då kriminaliserar vi grooming, får bättre möjlighet att bekämpa sexturism, förbjuder tittandet av barnpornografiskt material på nätet samt inför större skydd för barnen som brottsoffer. Allt detta är utmärkt men naturligtvis behövs kampanjer som den som ECPAT och Body Shop gör också för att höja medvetandet och kämpa mot den efterfrågan som gör att barn och deras kroppar blir handelsvaror.

Annars ägnar jag dagen åt att läsa högar med budgetpapper inför den budgetdiskussion och beslut om EU:s långtidsbudget som kommissionen ska ha imorgon och på torsdag. Ett möte med egyptiske migrationsministern skall jag också hinna med ikväll för att diskutera hur vi ska gå vidare med våra partnerskap om migration och mobilitet.

Midsommarafton och vädret är som det brukar, hällande regn och då och då någon liten solglimt. Det kan vara uppehåll ikväll dock, vi får väl se. Just midsommar är en dag när jag längtar som allra mest till havet och västkusten.

Toppmötet i huset bredvid är nu slut. Det blev tuffa besked till Grekland som måste anta ett stenhårt spar-, skatte- och privatiseringsprogram om det ska bli vidare EU-stöd. Finansministrarna träffas i början på juli för att bestämma detaljerna. Kroatien väntas bli medlem den 1 juli 2013 om de fortsätter att genomföra återstående reformer. Det paket för ökad kontroll som förhandlats en tid, det så kallade ”sexpacket” är nu nästan färdigförhandlat mellan rådet och Europaparlamentet.

På migrationsområdet blev det inte så illa som jag stundtals befarade. Faktum är att väldigt mycket av det som jag och mina medarbetare jobbat på och tjatat om under hela våren återfinns i slutsatstexterna. Medlemsländerna återupprepar att de står fast vid målet att besluta om en gemensam asylpolitik till nästa år, ”it is crucial” skriver de till och med.

Kommissionen får i uppdrag att förhandla partnerskapsavtal med de nya demokratierna i Medelhavet. Det blev även en hel del debatt om Schengen men slutligen är texten ganska bra. Texten slår fast hur värdefullt Schengenarbetet är och att det måste stärkas. Det kräver bättre utvärdering och övervakning av kommissionen och medlemsländerna för att tidigt upptäcka brister, tydligare stöd till de medlemsländer som har problem och så får kommissionen i uppdrag att definiera en mekanism som under mycket kritiska omständigheter kan tillåta ett tillfälligt återförande av gränser. Det ska vara tydliga kriterier och ett gemensamt beslut står det, och kommissionen uppmanas ta fram ett sådant förslag till september.

Omröstningen i danska parlamentet om förslaget om att stärka gränskontrollen har nu skjutits upp en vecka och det har föranlett frågor inför toppmötet där även Schengen kommer att diskuteras.

Kommissionen är bekymrad över situationen och de intentioner som Danmark har presenterat, vilket jag utryckt tidigare här på bloggen. Däremot har Danmark klargjort att de inte vill stöta sig med EU-kommissionen och att det inte avser att presentera något som är i strid med EU-lag, vilket vi ser som en positiv signal. Nu följer vi noga utvecklingen för att se om så är fallet. Men om Danmark istället gör som de först aviserade så kommer vi också att vidta åtgärder för att värna Schengen och skydda principen om fri rörlighet.

Om en liten stund inleds det europeiska toppmötet och avspärrningarna har redan börjat inför de 27 statsministrarnas besök. Många ministrar kommer tidigt på dagen för olika bilaterala möten. Jag åt t.ex. lunch med några liberala ministrar, kommissionärer och parlamentariker idag för att diskutera olika saker på dagordningen. Där var bl.a Tysklands vice utrikeminister Werner Hoyer, den holländska statsministern Mark Rutte och EU-kommissionär Olli Rehn. Grekland och situationen där kommer helt att dominera kvällens diskussioner och troligen en hel del imorgon. Men även den ekonomiska situationen i allmänhet, den nye centralbankschefen, Kroatien och naturligtvis migrationsfrågorna står på agendan.

Jag hoppas att Europeiska rådet ställer sig bakom ambitionen att slutföra diskussionerna om det europeiska asylsystemet senast nästa år. Jag hoppas också att kommissionen får mandat att förhandla om ett partnerskap för rörlighet med Tunisien och Egypten om alla aspekter på migration, inklusive arbetskraftsinvandring och visumlättnader. Slutligen hoppas jag att länderna inte undergräver eller försvagar Schengen och att inte de fattar beslut om att enskilda länder på egen hand kan återinföra gränskontroll utan att ett sådant beslut, som måste vara under extraordinära omständigheter fattas i europeisk anda, gemensamt med kommissionen involverad som är den som övervakar att lagar följs.

I övrigt har det varit en fullspäckad dag med många möten. Jag började tidigt i morse med att skriva under ett avtal om bättre transportsäkerhet som kommissionen har med USA. Det var mina kollegor transportkommissionär Siim Kallas och Algirdas Semeta (tullkommissionär) och USA:s Secretary of Homeland Security, Janet Napolitano. Jag träffar också Janet senare i eftermiddag för att diskutera vårt samarbete om cybersäkerhet samt det PNR-avtal som vi håller på att förhandla med USA.

Tidigare idag har jag även träffat Vlad Filat, Moldaviens premiärminister, för att diskutera landets arbete mot visumfrihet. Jag var ju i Chisinau i januari och överlämnade en handlingsplan som Moldavien nu är i full färd med att implementera. Vi diskuterade de olika reformer och lagförslag som är aktuella i Moldavien. Regeringen är oerhört ambitiös och vill verkligen närma sig europeisk standard i rättssystem och annat.

Visumfrågor diskuterade jag även med Makedonien vars utrikesminister var i stan. Makedonien har visumfrihet med EU sedan hösten 2009. Visumlättnader är fantastiska och de är till för att människor ska kunna resa och hälsa på släkt och vänner i EU utan byråkratiskt krångel. Men visumfrihet bygger på att systemet inte utnyttjas. I Makedoniens fall finns fortfarande en del problem då flera makedonier har kommit till EU och begärt asyl. Det handlar i huvudsak om romer. Vi diskuterade vad Makedonien gör för att förbättra situationen för romerna i landet.

Dagens kommissionsmöte har i stor utsträckning handlat om Grekland. Att regeringen vann förtroendeomröstningen igår undanröjer ett osäkerhetsmoment, samtidigt är situationen så dramatisk att man hade önskat nationell samling inför den Herkulesuppgift som Grekland står inför.

En annan fråga på dagens möte var energieffektivitet. Vi har inom EU en gemensam målsättning om att minska energianvändningen med 20 % till 2020. Detta mål hänger samman med klimatmålet om att få ner utsläppen med 20 % till 2020. Men om EU:s medlemsländer fortsätter i samma takt som idag vad gäller energieffektivisering så kommer vi bara att nå halvvägs till 2020. Ett sådant misslyckande riskerar då också vårt klimatmål. Under dagens kommissionsmöte antog vi därför ett direktiv om åtgärder för att öka energieffektiviteten runt om i EU:s medlemsländer. Det handlar t.ex. om högre krav på energieffektivisering vid renovering av byggnader, större krav på effektivitet inom energisektorn samt tydligare konsumentinformation. Om två år kommer kommissionen att följa upp medlemsländernas ansträngningar och ser det då fortfarande ut som om att vi inte kommer att uppnå målet till 2020 så kommer kommissionen att föreslå rättsligt bindande nationella mål.

Dagen började med ett frukostmöte på EPC, European Policy Centre, en av de större tankesmedjorna i Bryssel. Mitt tal handlade om arbetskraftsinvandring och det var ganska skönt att få prata om långsiktiga utmaningar och se bortanför de akuta asylutmaningarna. Det var många representanter från näringslivet på frukosten och de bekräftade behovet av arbetskraftinvandring i Europa. I början på nästa år kommer jag att presentera en mer omfattande strategi för arbetskraftinvandring i EU. En stor del av dagen har annars gått åt till just diskussioner med mina medarbetare om vilka frågor vi ska prioritera under nästa år bland alla de som jag har i min portfölj. Till hösten ska kommissionen presentera sitt arbetsprogram för 2012 och till dess måste alla kommissionärer har skapat ordning och reda bland de olika förslag som kommer.

Idag följer vi alla med spänning utvecklingen och debatten i Grekland inför förtroendeomröstningen om regeringen ikväll. Det är ingen avundsvärd uppgift den grekiska regeringen har, men samtidigt helt nödvändigt att reformer genomförs. Det europeiska rådets toppmöte på torsdag och fredag kommer med allra största sannolikhet att ägna mycket stor energi åt att tala om just Grekland. Migration är ju annars temat för mötet och jag har ägnat stor tid åt att samordna kommissionens positioner inför fredagens slutsatser, i eftermiddag sitter jag ner med kommissionsordförande Barroso och stämmer av.

Malta visade sig från sin bästa sida igår när EASO (European Asylum Support Office) invigdes. Det var en strålande dag med sol och lätt bris och havet glittrade. Det känns bra att byrån nu är på plats. Det var också passande att inviga ett europeiskt asylkontor just dagen före Världsdagen för flyktingar som vi uppmärksammar idag.

I mitt jobb som kommissionär arbetar jag med alla aspekter av migration, dvs hur arbetet vid gränserna fungerar, hur vi hanterar flyktingströmmar och vilka generella regler för mottagande osv som ska gälla inom EU. Men det som jag hela tiden återkommer till i mina tankar är alla de människor som jag har träffat i de flyktingläger och asylmottagningscenter jag har besökt. Deras berättelser och erfarenheter bär jag alltid med mig.

Enligt UNHCR finns det ca 43 miljoner flyktingar runt om i världen idag. Det är en ofattbar siffra. Bakom denna siffra finns det 43 miljoner människoöden. 43 miljoner människor som saknar en trygg plats att kalla sitt hem. En del flyktingläger har dessvärre blivit permanenta. Barn föds där, växer upp och lever hela sina liv i fångenskap. Jag pratar därför ofta om den stora vinst som EU:s kvotflyktingprogram skulle kunna innebära om vi får det på plats. Då skulle vi kunna samordna de platser/kvoter för flyktingar EU-länderna har gemensamt och därmed förhoppningsvis kunna tömma några flyktingläger. Det är visserligen bara cirka 5000 platser men en början.

De senaste månaderna har vi bevittnat hur mer än en miljon människor har flytt från Libyen. Det stora flertalet var gästarbetare som har fått hjälp att återvända till sina hemländer, några få har lyckats ta sig till Europa men en stor andel befinner sig fortfarande i flyktingläger i de Nordafrikanska grannländerna.  Det är framförallt somalier, eritreaner och sudaneser som redan flytt en gång och som inte längre har något land att återvända till. Här måste EU-länderna ta ett större ansvar. Idag hoppas jag att vi alla tänker lite extra på dessa människor. Särskilt i dessa tider när det är lättare att tala om effektiv gränskontroll än humanitärt ansvar.

Idag är jag i Valetta på Malta för att inviga asylbyrån som öppnar här idag. Asylbyrån, eller European Asylum Support Office, är EU:s nyaste myndighet och den ska stötta medlemsländerna i asyl- och migrationsfrågor. Trots att byrån inte formellt är öppnad ännu har dess chef och hans medarbetare, tillsammans med expertis från medlemsländerna sedan flera veckor arbetat nära de grekiska myndigheterna för att hjälpa dem att sätta upp ett fungerande asylsystem, utbilda handläggare mm. För malteserna är detta jättestort och det är en stor och pampig ceremoni ikväll med alla celebriteter från ön samt ett stort antal internationella gäster från UNHCR, det ungerska ordförandeskapet, inkommande polska, ambassadörer mm. Jag har också passat på att ha bilaterala möten med inrikesministern och premiärministern.

Det blev sent igår från Ukraina så det har varit skönt med en ganska lugn dag i Bryssel. Jag har varit och träffat de svenska översättarna för att höra hur de jobbar, berätta om vad som är på gång på mitt område och se hur vi kan förenkla deras jobb. Vi spottar ju ut förslag från mitt kabinett och allt ska översättas av en underbemannad stab. Men de gör ett fantastiskt arbete och det är oerhört viktigt att lagtexter och förslag finns tillgängliga på svenska, inte bara för ministrar och parlamentariker, utan också för en intresserad allmänhet.

I övrigt har jag genomfört några intervjuer och haft flera interna möten om olika förhandlingspositioner samt ägnat mig åt att klia alla de myggbett jag drog på mig i Kiev (!).

Jag har tillbringat två dagar i Kiev, Ukraina för vårt årliga möte med ukrainarna då vi diskuterar rättsfrågor, korruption, migration, mänskliga rättigheter etc med justitie- och inrikesministrarna. Sedan i höstas har vi en handlingsplan för att arbeta för visumfrihet mellan Ukraina och EU och ukrainarna är förstås mycket angelägna om att detta ska ske så snart som möjligt.

För att nå visumfrihet finns ett stort antal kriterier som måste uppfyllas. Regeringen har tagit fram en mängd mycket ambitiösa lagförslag och det är förstås ett första viktigt steg. Men än viktigare är att det är hög kvalitet på lagarna när parlamentet har antagit dem, att de är i linje med europeisk standard och att de sedan också implementeras. Fortfarande återstår många problem i Ukraina som ju ännu är en ganska ung demokrati.

Rättssystemet måste bli mer oberoende, tillförlitligt och transparent. Korruptionen är mycket omfattande. Pressfriheten är otillräcklig, asylsökande behandlas inte i enlighet med internationella konventioner och det finns en hel att göra vad gäller respekt för mänskliga rättigheter.

Detta och mycket mer diskuterade vi idag. Ukraina är ett viktigt samarbetsland inte minst inom ramen för det östra partnerskapet och EU-kommissionen bistår i stor utsträckning i det reformarbete som görs i landet. Nu gäller det att vi ser konkreta framsteg.

I marginalen av mötet träffade jag också vice premiärministern, utrikesministern och president Janokovich. Vi pratade inte bara politik utan också om förberedelserna för fotbolls- EM nästa år där Ukraina och Polen är värdar.

Idag är det 10 år sedan Göteborgskravallerna i samband med EU-toppmötet 2001. Jag minns det mycket tydligt, själv gick jag Avenyn ner precis efter upploppen. Det var alldeles ödsligt, igenspikade fönster i affärer och restauranter och en otäck stämning i stan. Idag har vi tack och lov inte den typen av våldsamheter i samband med toppmöten. De senare är ju också ganska nedtonade evenemang i Bryssel. Enligt flera opinionsundersökningar är  stödet för EU mycket högt i Sverige idag, långt över genomsnittet. Annat är det i Norge, idag presenterades en undersökning som visar att 60% av norrmännen är emot ett norskt EU-medlemskap. Norge deltar i delar av mina rådsmöten eftersom de är medlemmar i Schengen och deras representant där är ofta mycket aktiv.

Förutom en mängd interna möten idag har jag också deltagit i en konferens om cybersäkerhet som det estniska regeringen ordnande. Det var en intressant diskussion. Samtalade en del med försvarsministern Mart Laar om de estniska erfarenheterna av att drabbas av en massiv attack riktat mot den estniska staten.

Imorgon bär det iväg till Kiev i Ukraina för att diskutera bl.a visumfrågor och andra relaterade frågor, inte minst korruption och kampen mot organiserad brottslighet.

Den 14 juni för 26 år sedan började gränskontroller nedmonteras inom EU. Från starten var det fem länder som var medlemmar i Schengen, idag är det 25 länder. Schengensamarbetet är ett av de mest konkreta och uppskattade resultaten av EU-samarbetet. Varje dag möjliggör Schengen det för mer än 400 miljoner européer att resa mellan Europas länder utan varken byråkratiskt krångel eller passkontroller vid gränserna. Även för vår ekonomi och den inre marknaden är Schengensamarbetet oerhört betydelsefullt.

För att Schengen ska fungera måste medlemsländerna lita på varandra. Kommissionen ser nu över hur vi ytterligare kan stärka Schengen och göra samarbetet ännu starkare. Jag kommer att göra mitt yttersta för att skydda Schengen och jag kommer att använda de verktyg som finns för att säkra den fria rörligheten som vi alla skattar så högt. Grattis på 26-årsdagen!

Jag är mycket glad åt att Kroatien nu tagit ytterligare ett steg närmare EU. Min kollega Stefan Füle annonserade idag att alla de 35 så kallade förhandlingskapitlen med landet om EU-medlemskap har kunnat stängas. Närmare sex års förhandlingar är därmed till ända och förhoppningsvis kan Kroatien bli EU:s 28:e medlemsland redan 1 juli 2013.

De sista kapitlen som stängts handlar bland annat om att bekämpa korruption, vilket är mitt ansvarsområde i kommissionen. Kroatien har gjort mycket i kampen mot organiserad brottslighet och korruption de senaste åren och jag vet att det varit ett stundtals hårt arbete. Men fortfarande återstår en del innan de är klara för medlemskap. Det är viktigt att EU fortsätter att jobba tillsammans med Kroatien för att åtgärda de sista bitarna så att de snart kan bli en fullvärdig EU-medlem. Nu närmast ska frågan upp på EU-toppmötet på midsommarafton då unionens stats- och regeringschefer ska diskutera Kroatiens fortsatta väg mot EU-medlemskap.

Skriv in din epostadress för att prenumerera på den här bloggen och därmed få information om nya inlägg via epost.

@MalmstromEU

Senaste kommentarer

Netikett

Kommentarskribenter måste hålla sig till anständig samtalston. Diskussionen ska ske med respekt för alla människors lika värde. Detta gäller även för länkar.
wordpress statistics
Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 217 andra följare

%d bloggers like this: