You are currently browsing the monthly archive for augusti 2011.

Alla är nu tillbaka i Bryssel igen och det är lämpligt nog ruggigt och kallt. Stranden och de lata dagarna känns långt borta. Det blir en tuff höst med många komplicerade frågor för min del. Schengen, asylpaketet, mobilitets-förhandlingar med länderna i Nordafrika, visumfrågor, radikalisering och frysning av kriminellas tillgångar är några områden vi ska lägga förslag på innan jul.

I eftermiddag inleder kommissionskollegiet ett tvådagars seminarium för att diskutera arbetet den kommande hösten. Naturligtvis blir det också diskussioner om Libyen, den ekonomiska krisen och händelserna i Norge.

Som jag idag skriver i DN, i replik till gårdagens huvudledare, var syftet med resan till Libyen 2010 att bla försöka få tillstånd ett samarbete rörande de omkring 1,5 miljoner migranter som fanns där.  UNHCR hade då hittills bedömt att omkring 9000 av dessa var konventionsflyktingar och i behov av hjälp.

Samarbetet innebar bland annat öronmärkt finansiering av UNHCR och IOM:s verksamhet i Libyen. Avtalet innefattade också samarbete kring frågor om gränskontroll och bättre villkor för migranter och asylsökande. För första gången någonsin fick vi med i avtalet formuleringar om mänskliga rättigheter och begreppet asyl, något som inte fanns i den libyska lagstiftningen.

Tillsammans med UNHCR och IOM försökte vi från EU:s sida hitta en möjlighet att skydda de allra mest utsatta. På grund av ovilja från den libyska regimen att gå med på våra krav kom samarbetet ingenvart och kort därefter bröt inbördeskriget ut.

Det kan i efterhand ses som godtroget att tro att det skulle lyckas, men som det politiska läget såg ut då var det den verklighet vi var tvungna att förhålla oss till för att kunna hjälpa dessa människor. Vi kan inte blunda för hur verkligheten ser ut utan måste göra vad vi kan för att hjälpa människor som utsätts för övergrepp och orättvis behandling. Det är smärtsamt att det ibland innebär att vi måste göra undantag från principerna om att inte förhandla med totalitära stater men då alternativ saknas måste principen om medmänsklighet vara störst.

Jag följer med spänning vad som händer i Libyen. Det är i skrivandets stund ännu inte helt klart om en av världens grymmaste diktatorer Kadaffi är avsatt men mycket tyder på att han nu är uträknad. Nu måste han ställas till svar för vad han har utsatt sitt folk för under de 42 år som han hållit befolkningen i sitt terrorgrepp. EU har under våren bistått det libyska folket med bla humanitär hjälp, här kan du läsa mer om vad EU har gjort. Och precis som med Tunisien och Egypten tidigare i våras står EU nu också redo att bistå och stötta Libyen i en demokratisk utveckling. Vägen efter Kadaffi är lång men ett demokratiskt Libyen skulle betyda oerhört mycket, inte bara för det libyska folket utanför hela regionen.

Det har varit en dramatisk sommar. De besinningslösa dåden i Norge, börsoron, turbulensen kring USA:s lånetak och eurokrisen, våldet mot civila i Syrien, upploppen i London och andra brittiska städer samt förstås den fasansfulla svältkatastrofen på Afrikas Horn. Kommissionen jobbar nära FN och flera frivilligorganisationer för att mildra konsekvenserna av lidandet. Kommissionen har bidragit med 158 miljoner euro till området och totalt har EU:s medlemsländer lämnat 425 miljoner euro i bistånd. En av de viktigaste åtgärderna, förutom att snabbt få fram förnödenheter till alla dessa miljoner människor, är att få en reell fredsprocess i Somalia och förbättra säkerhetsläget.

Igår möttes Angela Merkel och Nicolas Sarkozy i Paris. De uttalade sitt starka stöd till euron och föreslog också en starkare politisk styrning av eurozonen, en slags ekonomisk regering med regelbundna möten ledda av en vald ordförande, inledningsvis Herman van Rompuy. Bättre ordning och reda, bindande krav på övre skuldgräns och en harmonisering EMU-ländernas bolagsskatter samt skatt på finansiella transaktioner. Jag är tveksam till en skatt på finansiella transaktioner, den fungerar inte om den inte antas på en global nivå. Men att eurozonen behöver en bättre politisk styrning är dock uppenbart och om de övriga medlemsländerna går på den fransk-tyska linjen så kommer samarbetet inom eurozonen ytterligare fördjupas. Det är bra och på sikt kommer det naturligtvis leda till att länder som står utanför, t.ex. Sverige har ännu mindre att säga till om. Det är ingen bra utveckling.

Kommissionen har sommarstängt under augusti men naturligtvis är det alltid någon på plats i Berlaymont och de flesta av oss är nästan ständigt uppkopplade. Denna vecka har jag jour och är därför på plats i Bryssel. Det är papper som skall skrivas på, briefings och lite interna möten men det ger också en chans att beta sig igenom alla de där bra-att-läsa högarna som blivit allt större under våren. Samtidigt kommer hösten vara så otroligt späckad för min del så det är bra att hinna förbereda en del frågor under lite mer lugna former.

I belgisk politik inget nytt. Samtal mellan partiledarna har återupptagits igen denna vecka.

Skriv in din epostadress för att prenumerera på den här bloggen och därmed få information om nya inlägg via epost.

@MalmstromEU

Fel: Twitter svarade inte. Vänta några minuter och uppdatera den här sidan.

Netikett

Kommentarskribenter måste hålla sig till anständig samtalston. Diskussionen ska ske med respekt för alla människors lika värde. Detta gäller även för länkar.
wordpress statistics
Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 225 andra följare

%d bloggare gillar detta: