You are currently browsing the monthly archive for juni 2012.

Malmström och premiärministerIdag var dagen för Moldavien att skriva på ett tillägg till sitt visumavtal med EU. Moldaviens premiärminister Vladimir Filat och jag träffades för att signera och hålla presskonferens. Det är en trevlig uppgift, eftersom signeringen synliggör att Moldavien utvecklas i rätt riktning, och är resultatet av den bra dialog som EU och Moldavien har. Landet har gjort många oerhört viktiga reformer. Konkret innebär tillägget ytterligare förenklingar för moldaviska medborgare när de ansöker om visum, som de behöver för att resa till EU.

Avtalet följer den handlingsplan för visumfrihet som kommissionen presenterade i januari 2011. Det är viktiga, men också svåra reformer som handlingsplanen ställer krav på att ett land behöver genomföra – t.ex. i kampen mot korruption och organiserad brottslighet och garantier för ett fungerande rättssystem – innan kravet på visum helt slopas. Därför är det extra roligt att det gått relativt fort för Moldavien i detta steg framåt. Den politiska viljan att förändra finns uppenbarligen. Jag tror att det kommer fortsätta minst i samma hastighet framåt och ser fram emot den dagen då vi helt kan avskaffa viumtvången för moldaviska medborgare. .

Slutligen, apropå toppmötet och den ekonomiska krisen, så skriver europaparlamentariker Olle Schmidt (FP) och jag i Expressen idag om att Sverige och EU behöver varandra och att Sverige inte får vända sig bort från de diskussioner som nu förs.

Efter många dagar kyla och regn  i Bryssel, mötte jag solen och värmen i Florens  idag. Det är tyvärr inte dags för semester än, utan det var invigning av Migrationsforskningscentret vid European University Institute (Migration Policy Center – MPC på eurokratiska) som med stöd från EU forskar på global migration med europeisk relevans. Jag blir kvar till imorgon och på schemat står ett antal seminarier och möten mellan andra politiker, forskare och representanter från frivilligorganisationer och diskussioner om bland annat migration med hänsyn till den ekonomiska krisen och fortsättningen på den arabiska våren. Imorgon ska jag också föreläsa på EIUs sommarskola med studenter från hela Europa.

När vi fattar beslut, behöver vi bra forskning och analyser av läget att basera besluten och strategierna på. Med den ekonomiska krisen och en växande populism ifrågasätts immigration allt oftare. Särskilt då behöver vi tillförlitlig forskning att använda mot främlingsfientliga krafter. I det kommer MPC ha en viktig roll. Vår kontinent står dessutom inför ett demografiskt problem – vi lever allt längre och vi blir allt färre som ska försörja den åldrande befolkningen. Migration är en möjlighet för Europa, inte ett hot.

Här kan du läsa mitt tal.

Photo: European University Institute

Internet har inga gränser, så det räcker inte att vi bekämpar brott inom EU utan vi måste samarbeta tätt med andra länder. Ett viktigt område som är en del av min portfölj är kampen mot sexövergreppsbilder på barn på nätet. Nyligen antogs direktivet om sexuella övergrepp mot barn. Det var ett viktigt steg. Tyvärr är det inte tillräcklig. Bilder och filmer med grova sexuella övergrepp på barn ökar och barnen blir allt yngre.

Under ministermötet i Köpenhamn idag kom USA:s justitieminister Eric Holder och jag överens om ett gemensamt initiativ USA och EU emellan, att skapa en global allians mot sexuella övergrepp mot barn på nätet.

Tanken om ett sådant initiativ väcktes när vi träffades i Washington i december förra  året och vi har fört intensiva diskussioner under våren i år. Initiativet syftar till att förena beslutsfattare runt om i världen för att bättre kunna identifiera och hjälpa offren och åtala förövarna. Genom bindande mål och gemensamma återkommande  uppföljningar hoppas vi på konkreta resultat.  Det är en angelägen kamp och vi måste gå längre än bara försäkringar om principer. Vi måste uppnå konkreta förbättringar. Brottslingar, brottsoffer och infrastrukturen för spridning kan finnas i olika länder, därför måste vårt samarbete inkludera så många länder som möjligt.

Den globala alliansen förenar nationella inrikes- och justitieministrar i kampen mot dessa fasliga brott. Jag känner väldigt starkt för den här frågan och vill göra det jag kan för att hjälpa dessa utsatta barn. Jag är glad att EU och USA kan gå före och bjuda in våra kollegor till den globala alliansen. Det innebär att vi ställer oss bakom en rad gemensamma mål – politiska och operativa; bland annat förbinder vi oss att förbättra arbetet med att identifiera offer och se till att de får hjälp och stöd, minska tillgången på barnpornografi och förbättra arbetet med att utreda fall av övergrepp för att identifiera och lagföra brottslingar.

Formellt lanserar vi den globala alliansen i december 2012. Då kommer fler länder att ingå.

Food distribution in Hatay Turkish-Syrian border, August 29, 2012

IHH Humanitarian Relief Foundation/TURKEY (c)

Vi lever i en värld där miljontals människor tvingats fly från sina hem. De har behov av hjälp och stöd från oss andra. Idag uppmärksammar vi FN:s internationella flyktingdag. Jag tänker särskilt på de flyktingar som jag har mött under mina besök av flyktingläger runt om i Europa. Många av dem levde under extremt enkla förhållanden. Jag hoppas innerligt att det gått bra för dem och att de fått hjälp att komma på fötter igen. Kanske till och med kunnat återvända hem.

Variationen på hur skyddssökande tas emot är stor i dagens Europa. Det finns flyktingläger där ingen borde behöva bo. Att variationen är så stor mellan EU:s medlemsstater är ett av skälen till att vi är i färd med att förhandla fram en ny europeisk flyktinglagstiftning – asylpaketet. I paketet finns regler om hur asylsökande ska tas emot, t.ex. vad gäller kvalitet på boende och tillgång till utbildning. Förhandlingarna med europaparlamentet går framåt. Som det ser ut nu har vi ett beslut innan året är slut.

Färsk statistik från Eurostat bekräftar på nytt att några få länder står för en väldigt hög andel beviljande av skydd till människor på flykt. Storbritannien, Tyskland, Frankrike, Sverige, Nederländerna och Italien tog emot mer än tre fjärdedelar av alla som fick skydd under förra året. Fler medlemsstater i EU borde vara solidariska och villiga att hjälpa människor på flykt. De måste leva upp till de löften man givit, t.ex. genom underskriften av Genèvekonventionen om flyktingar. Totalt beviljade EU:s 27 medlemsstater under förra året skydd till 84 100 asylsökande, vilket är 23 % av alla ansökningar. Återigen varierar det stort om man har chans att få sin ansökan beviljad från ett land till ett annat. Majoriteten av världens flyktingar finns i den fattiga delen av världen. Bara en liten andel kommer till Europa. Människor som flytt från sina hem ska kunna få skydd och stöd i Europa och veta att det inte spelar någon roll vilket av de europeiska länderna man hamnat i, därför jobbar jag hårt med att få igenom en bra europeisk asyllagstiftning.

Cecilia Malmström presskonferens om traffickingstrategiVad behöver vi göra för att bekämpa människohandeln? Hundratusentals människor varje år tvingas, luras och hotas för att utnyttjas på olika sätt – sexuellt eller för tvångsarbete. Antalet offer som förs mellan EU-länder ökar, men samtidigt minskar antalet fällda människohandlare. Denna fruktansvärda brottslighet drabbar framförallt kvinnor som säljs som sexslavar, men i ökad utsträckning är också barn och män offer för tvångsarbete, tiggeri och annan form av förnedring. Mitt allra första förslag som kommissionär var ett direktiv som harmoniserar definitionen av brottet trafficking och straffskalorna i EU-länderna samt sätter upp ett antal saker länderna är skyldiga att göra för att bistå offren. Detta direktiv är nu antaget och på väg att bli bindande lag i alla medlemsländer. Men vi behöver göra mer. Jag lägger därför idag fram en gemensam europeisk strategi med  fem prioriteringar för att bekämpa denna moderna form av slaveri, och föreslår en rad initiativ för varje en av dem – totalt drygt 40 förslag.

1. Stärka identifiering, skydd och stöd till offer, särskilt barn.
Genom starkare samarbete mellan de statliga aktörer som har i uppgift att skydda offer för människohandel och genom att sprida tydligare information om rättigheter och stöd som enskilda offer har rätt till enligt EU-lagstiftningen.

2. Intensifiera förebyggande av människohandel.
EU ska finansiera forskning om minskning av efterfrågan och utbud av tjänster som offren för människohandel, bland annat för sexuellt utnyttjande och underlätta inrättandet av en europeisk företagskoalition för att förbättra samarbetet mellan företag och intressenter.

3. Öka antalet åtal av människohandlare.
Gemensamma utredningar ska sjösättas mellan medlemsländerna och den europeiska polismyndigheten Europol. Polismyndigheterna i varje EU-land ska upprätta nationella trafficking-enheter, som ska fungera som kontaktpunkter då myndigheter i andra länder vill slå larm. Genom att polisen spårar finansiella transaktioner – ”följer pengarna” – och utreder människohandlarnas ekonomiska tillgångar, samlas mer bevis, vilket kan befria offren från bördan av att vittna i domstol.

4. Förbättra samordning, samarbete och samstämmigheten inom EU, med internationella organisationer och med tredje land, inklusive det civila samhället och den privata sektorn.
Vi ska etablera en EU-plattform för det civila samhället och de som arbetar med skydda och stödja offer i medlemsstaterna och tredje land, och utveckla en mer enhetlig och konsekvent utbildning för dem som arbetar inom området.

5. Öka kunskapen om och effektivt svar på, nya trender i människohandel.
Kommissionens preliminära siffror visar att de flesta av de registrerade offren i medlemsstaterna används för sexuellt utnyttjande (76 % år 2010). De övriga: tvångsarbete (14% år 2010), tiggeri (3%) och slaveri (1%). Kvinnor utgör 79% av offren. Vi behöver tillförlitliga och jämförbara siffror, därför föreslås att EU utvecklar ett EU-omfattande system för insamling och publicering av uppgifter, som bland annat kommer att bidra till att förbättra förståelsen för nya flöden och trender, såsom den interna handeln, och jämställdhetsaspekten av människohandel. EU ska också stödja forskningsprojekt inriktade på Internet och sociala nätverk som har blivit allt populärare rekrytering verktyg för människohandlare.

Länkar:
Här hittar du dagens presskonferens och filmer med vittnesmål. Hela strategin finns här.
Länk GP-artikel. Debattartikel på Aftonbladet. Radioreportage i Studio ett P1.

Photo: European Union

Miljontals flickor könsstympas varje år runt om i världen. Motiven varierar, det motiveras av religiösa skäl, eller moraliska skäl, men ofta är det en ren tradition. Det finns dock ingen religion som påbjuder ingreppet. Ingreppet är smärtsamt och det finns en risk för infektioner och andra komplikationer, också livshotande. Omskurna kvinnor riskerar dessutom att drabbas av medicinska komplikationer senare i livet och tappa förmågan till sexuell njutning. Förlossningar är ofta extremt komplicerade. Det gör ont bara att läsa om könsstympning, eller hur!

Könsstympning är inte bara en hälsorisk och vållar svår smärta, utan en kränkning av integriteten, jämförbart med tortyr. Jag har idag skrivit under ett internationellt upprop* för att FN:s generalförsamling ska anta en resolution som förbjuder kvinnlig könsstympning. Det vore en tydlig politisk signal i kampen mot detta brott mot de mänskliga rättigheterna. Det görs för lite för att stoppa kvinnlig könsstympning och jag hoppas att ett tydligt ställningstagande från FN kan leda till att stater inte bara förbjuder könsstympning utan också ser till att lagar efterlevs, brotten beivras och att drabbade kvinnor får hjälp.

*Bakom uppropet står en koalition av frivilligorganisationer

 

Det är min absoluta övertygelse att vi i Europa måste jobba tillsammans på en mängd områden för att göra framsteg. Ett av områdena är grundläggande fri- och rättigheter, varav arbetet mot homo- och transfobi är en del. Synen på hbtq varierar kraftigt bland Europas politiker och invånare. Visst är det nedslående och frustrerande att se de stora skillnaderna i Europa vad gäller rättigheter for hbtq-personer, men vi måste glädjas åt framstegen och fortsätta jobba tillsammans.

Transpersoners och intersexuellas rättigheter har hittills förekommit i den europeiska lagstiftningen och debatten i väldigt liten utsträckning. En färsk rapport ”Trans and Intersex People – Discrimination on the grounds of sex, gender identity and gender expression” flyttar fram positionerna. Den innehåller en omfattande genomgång och analys av lagstiftning vad gäller trans- och intersexuella personer och är ett bra underlag för den politiska debatten. Räcker det t.ex. att diskriminering av transpersoner har räknats som könsdiskriminering eller behöver könsuttryck och könsidentitet uttryckligen skrivas ut?

Ytterligare ett steg framåt att glädjas åt är förra helgens Baltic Pride arrangemang. I Riga möttes den första Prideparaden 2005 av våldsamma protester. Året efter fick paraden ställas in, men senare har den kunna genomföras tackvare stängsel och polisskydd. Förra lördagen kunde man för första gången sedan 2005 gå paraden genom Riga utan att vara skyddad av stängsel. Det är en självklarhet i flera länder i Europa, men ett stort framsteg i andra. Även i Polen har det gått framåt sedan jag 2007 gick i paraden i Warszawa, utan våldsamma incidenter men under stora protester och paradvägen kantades av högerextremister. Det blir bättre.

Igår hade vi rådsmöte i Luxemburg, det sista under det danska ordförandeskapet. Det var många viktiga frågor som  stod på dagordningen – läget i asylförhandlingarna, situationen i Grekland, flyktingbåtarna till Malta mm. Men den svåraste frågan var Schengen.

Vi hade två lagstiftningsförslag om reformer av Schengen på bordet, de som kommissionen tog fram i september. Analysen då och nu som jag gjorde var att Schengen är en fantastisk skapelse inom den europeiska unionen som vi måste stärka och värna om. Det möjliggör för hundratalsmiljoner européer att resa fritt inom EU och det har betytt oerhört mycket för den fria rörligheten och vår ekonomi.  Schengen är alldeles för värdefullt för att riskera att undergrävas av tillfälliga populistiska strömningar eller inrikespolitiskt gräl. Detta var också stämningen i medlemsländerna för ett år sedan.

Det kommissionen förslog var ett mer europeiskt system, en regelbunden övervakning och utvärdering över hur Schengen fungerar. Detta arbete skulle ske av kommissionen tillsammans med medlemsländerna och våra olika myndigheter. Idag sker utvärderingen av medlemsländerna bara och de undviker att kritisera varandra.  Vårt förslag innebär en rättslig grund juridisk bas som innebär att kommissionen ger bindande rekommendationer till medlemsländerna när allvarliga brister upptäcks. Medlemsländerna svarar med åtgärder för att rätta till bristerna och kommissionen ansvarar för att uppföljning sker. Europaparlamentet blir medbeslutande i denna process.

I det andra lagförslaget handlar om när gränser kan införas och under vilka villkor. Vid stora planerade arrangemang kan tillfälligtvis gränser behöva återinföras, som nu när Fotbolls EM börjar och polackerna kommer att genomföra vissa kontroller. Vid terrorattacker kan också gränserna tillfälligtvis behövas stängas. Men vid stora bestående problem vid någon gräns kan det uppstå behov att återinföra tillfälliga gränser, som en sista åtgärd när handlingsplaner och annat har prövats. Då menar vi att ett sådant beslut inte kan fattas av ett land utan att det måste vara ett gemensamt europeiskt beslut om det uppstår en sådan allvarlig situation. Annars riskerar vi missbruk och att länder skapar problem som inte finns för att införa gränskontroller, så som de som planerades på Öresundsbron för ett år sedan.

Tyvärr gick rådet på en annan linje och landade på att i princip ha kvar det system vi har idag med mycket få ändringar. Jag beklagar det, det är ett svagare system i alla led och uppfyller varken kravet att stärka Schengen eller skydda det mot missbruk. Rådets beslut har också väckt stor upprördhet i Europaparlamentet och sista ordet är långt ifrån sagt ännu.

Här kan du se gårdagens presskonferens. DN skriver om det här.

Europas ekonomi pratar vi alla om just nu. Det är viktigt att vi fortsätter att förstärka och ytterligare integrera Europas sammanflätade ekonomier. Min kollega Michel Barnier presenterade idag ett förslag om förbättringar av inre marknaden. Den inre marknaden dras idag med ojämt införande och verkställighet av regler. Alldeles för ofta införlivas EU-direktiven för sent i medlemsstaterna. Syftet med den inre marknaden är att underlätta handeln och därmed öka tillväxten och generera fler jobb.

Förslaget är en ambitiös handlingsplan för bättre och korrekt implementering av EU:s lagstiftning inom prioriterade områden med störst tillväxtpotential. Förslaget innehåller också åtgärder för att förbättra hur regler om den inre marknaden utformas, genomförs, tillämpas och upprätthålls.

I onsdags antog vi i kommissionen ett förslag om steg mot en bankunion till år 2018, med möjlighet att tvinga nationella stabilitetsfonder att stå för insättningsgarantier i bankkriser i andra länder. Vi har sett hur man runt om i Europa varit dåligt rustade för att hantera banker som råkat i svårigheter och pumpat in pengar i banker för att rädda dem från konkurs och det ekonomiska kaos det skulle ha inneburit. Samtidigt ifrågasätts räddningsaktionerna eftersom det belastar skattebetalarna. Dessutom saknas det mekanismer för hur gränsöverskridande bankkonkurser ska hanteras.

Kommissionens förslag innebär att myndigheterna i framtiden kommer att kunna ingripa med kraft både innan ett problem uppstår och i ett tidigt skede när problemen väl föreligger. Om en banks finansiella situation försämras så att den inte kan räddas innebär förslaget dessutom att bankens kritiska funktioner kan räddas medan kostnaderna för bankens rekonstruktion och avveckling drabbar bankens ägare och fordringsägare, i stället för skattebetalarna. Banksektorn får ta mycket mer ansvar, vilket ska bidra till stabilitet och tilltro till EU. Du kan läsa mer om förslaget här. SvD skriver om förslaget här.

Intressant resa till Haag idag. Jag besökte Schiphol, världens fjärde största flygplats med nära 50 miljoner passagerare förra året och direktflyg till 274 destinationer. Varje år korsar 700 miljoner människor någon av EU:s 1800 gränsstationer till land, hav eller luft. Och antalet ökar. Då gäller det att hantera säkerhetskontroller på ett smart sätt. Det måste vara smidigt och enkelt för passagerarna att flyga.

Mitt besök rörde utvecklingen av gränskontrollerna på Schiphol och jag träffade Ad Rutten, Chief Operational Officer Schiphol Group och Are Swagerman KLM Senior Vice-President Security Services. De berättade om det system som man har infört på Schiphol för självbetjäning av passkontroll och automatiska kontroller för medborgare med multivisum . Smarta lösningar för att effektivisera resandet in och ut ur EU.

På flygplatsen satt jag också mer en stund med min holländske kollega Geert Leers för att diskutera ett antal frågor rörande asyl och Schengen. Vi har ju rådsmöte på torsdag så vi talade lite om det.

På eftermiddagen besökte jag en hearing om migration inom ramen för den så kallade Haagprocessen.  Jag höll ett tal om migrationens utmaningar och möjligheterVredespaleis i Haag, som på svenska blir fredspalatset (alltså inte vredespalatset :). I Fredspalatset ligger Internationella domstolen och the Hague Academie of International Law.

I förmiddags hade jag besök av Georgiens utrikesminister Grigol Vashadze, med anledning av att kommissionen idag inledde dialogen med Georgien för visumfrihet med EU. Det är givetvis ett viktigt steg i EU:s arbete att tätare samarbeta med sina grannländer, varav Georgien är ett. Det visar att Georgien gör framsteg vad gäller lagstiftning på relevanta områden. I dialogen kommer man att avgöra vilka kriterier som ska gälla för georgiska medborgare för att de ska kunna resa till EU utan visum och vad Georgien behöver ändra i sin lagstiftning. Det kan gälla exempelvis lagstiftning mot korruption och organiserad brottslighet, skydd för mänskliga rättigheter och minoriteters rättigheter samt immigration och asyl. Georgien är ett av sex länder (tillsammans med Armenien, Azerbaijan, Vitryssland, Moldavien och Ukraina) som EU la fast 2009 att man ska fördjupa och stärka samarbetet med.

I fredags presenterades en opinionsundersökning, en så kallad Eurobarometer, som visar att nästan sex av tio européer tycker att det borde bli lättare för personer utanför EU att komma till Europa för turistande och affärer. Den pekar också på att åtta av tio européer vill att fler EU-länder ska göra mer för att ta emot asylsökande.

Årets migrationsrapport presenterades också i fredags. Det är en särskilt viktig rapport eftersom EU:s gemensamma asylpolitik ska läggas på plats under 2012. I den kan man läsa att EU-länderna under förra året tog emot strax över 300 000 asylansökningar. Antalet asylsökande har visserligen gått upp med drygt 16 procent sedan 2010, men siffran är fortfarande betydligt lägre än 2001 då antalet var 425 000.

Båda rapporter visar hur viktigt det är att vi får en gemensam asylpolitik på plats för EU. Att det spretar så mycket mellan Europas länder är ovärdigt och oacceptabelt. Förhandlingarna går nu in i sitt slutskede och Ministerrådet och Europaparlamentet behöver enas kring de förslag som ligger på bordet så att situationen kan bli bättre. Idag tas 90 procent av alla asylansökningar emot av bara tio EU-länder.

Bild: Georgiens utrikesminister Grigol Vashadze och Cecilia Malmström på dagens presskonferens. Foto: European Commission.

Skriv in din epostadress för att prenumerera på den här bloggen och därmed få information om nya inlägg via epost.

@MalmstromEU

Senaste kommentarer

Netikett

Kommentarskribenter måste hålla sig till anständig samtalston. Diskussionen ska ske med respekt för alla människors lika värde. Detta gäller även för länkar.
wordpress statistics
Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 218 andra följare

%d bloggers like this: