You are currently browsing Cecilia Malmström’s articles.

Kommissionens tillträdande ordförande Jean-Claude Juncker på onsdagens presskonferens. Foto: EU-kommissionen

Kommissionens tillträdande ordförande Jean-Claude Juncker på onsdagens presskonferens. Foto: EU-kommissionen

Jag är glad och hedrad över att ha nominerats att få ansvar för handelsfrågor i den nya EU-kommissionen. Det är en viktig post för Sverige och ett bevis för att vi ses som en tung europeisk spelare.

Handel är en hjärtefråga för mig som liberal. Den spelar en avgörande roll i Europas ekonomiska återhämtning och är en hörnsten för vår tillväxt. Välstånd byggs av människor och länder som kan handla med varandra och utbyta kunskap.

Handel handlar också om att fördjupa samarbete och kontakter över gränserna, och att sprida nya idéer. Vi har mycket att vinna på att riva murar och öppna nya marknader. Det gynnar både europeiska arbetstagare, konsumenter och företag, och våra handelspartners.

Handelsportföljen i kommissionen är full av spännande utmaningar. Nu fokuserar jag på att förbereda mig inför utfrågningarna i Europaparlamentet.

En sammanfattning av resultaten under denna mandatperiod finns här. Mer om den kommande EU-kommissionen här.

Pressfika med regeringen

Pressfika med regeringen

”Jag är hedrad & glad över förtroendet att nomineras till kommissionär i 5 år till.”  skriver Cecilia Malmström på twitter som kommentar till regeringens beslut om att nominera henne till att bli Sveriges EU-kommissionär, i morse i Stockholm. Läs en längre kommentar på DNsvt och radio. Samt nedan:

 

Idag nominerade Sveriges regering mig till att fortsätta ytterligare en period som EU-kommissionär. Det är väldigt hedrande att få detta förtroende och jag ser framemot att få fortsätta jobba för ett bättre Europa (förutsatt godkännande från parlamentet). Det är inte alls färdigt vilka ansvarsområden som de nominerade kommissionärerna kommer föreslås ta över. Det är blivande kommissionsordförande Jean-Claude Junker som sätter ihop sitt lag och fördelar politiska ansvarsområden. Det kan han inte göra förrän statsministrarna enats om vem som kommer ta över ansvaret för utrikespolitiken efter Catherine Ashton och det görs vid ett toppmöte i slutet av augusti.

Fortfarande återstår flera månader av den nuvarande kommissionen och med mina ansvarsområden är det ständigt att göra. Men det kommer också att bli spännande att ingå i den nya kommissionen. Jean-Claude Juncker som ska leda teamet är en övertygad europé och en duktig tydlig politiker och erfaren förhandlare. Dessutom verkar han ha en stor portion humor.

Den nya kommissionen som helhet får en viktig uppgift att leda Europa på rätt väg i en knepig tid. Med krig och konflikter i vårt närområde och i den ekonomiska krisens kölvatten kommer det krävas hårt, samspelt och helhjärtade insatser. Efter europavalet i maj där främlingsfientliga och nationalistiska krafter har vunnit framgång känns det extra viktigt att fortsätta verka för ett öppet, enat och utblickande EU och stå upp mot intolerans.

Presskonferens med minister Alfano i Milano

Presskonferens med minister Alfano i Milano

Jag tillbringar  två dagar i Milano den här veckan. Italien har nyss tagit över EUs roterande ordförandeskap och nu arrangeras ett informellt ministermöte här. Ett av ordförandeskapets prioriterade områden är frågan om migrationen över Medelhavet till EU. Ordförandelandet har alltid möjlighet att rama in diskussionerna genom att skicka ut underlag och leda möten och förhandlingar. De här dagarna diskuterar vi hur EU går vidare med TFM (Task Force Mediterranean)  som tillsattes efter Lampedusakatastrofen i höstas – EU i betydelsen kommissionen och medlemsstaterna. Strategier är viktiga men också finansiering och operativt stöd. Det handlar dels om att lösa de akuta problemen med risken för drunkningar och människosmugglingens utnyttjande av andras nöd, men också hur vi ska stärka EU: s förmåga att förebygga och reagera på lång sikt.

Migrationsfrågorna kommer att stå högt på EUs agenda, och den globala, under många år. Så länge det finns krig, förtryck och fattigdom i Europas närhet kommer människor att försöka komma till oss i jakt på ett bättre liv. I grund och botten är migration och rörlighet något bra. Migranter bidrar  kulturellt och socialt och har ofta kunskap och erfarenheter som är viktiga. Dessutom behöver arbetskraftsinvandring till ett åldrande Europa med demografiskt negativa kurvor i många länder . Och självklart låste vi ta ansvar för de som flyr våldet och övergreppen i Syrien.

Under sammanträdet idag diskuterades hur vi kan förbättra samarbetet mellan gränsmyndigheter, afrikanska länder och med UNHCR. Vi diskuterar också hur vi ska utveckla Frontex för att få till en gemensam europeisk insats som kan ersätta den italienska operationen Mare Nostrum som räddat tiotusentals liv under våren och sommaren . Här kommer det att behövas extra insatser och resurser från medlemsländerna.

Som så ofta tidigare upprepade jag att naturligtvis måste minska människosmugglingen och de kriminella nätverk som tjänar storkovan på att lura pengar av människor i nöd. Men vi måste också öppna för fler legala vägar in i EU. på sikt  kan det ske genom humanitära visum tex men kortsiktigt är kvotflyktingar det bästa.  – jag uppmanar alla medlemsstater att mobilisera och ta emot kvotflyktingar direkt från flyktingländerna. Glädjande nog är det allt fler EU länder som öppnar för detta men fortfarande kan vi göra mer, alla 28 borde ta sitt  ansvar.

Andra frågor dom diskuterades på rådsmötet var strategiska framtidsfrågor och prioriteringar inom hela området säkerhet, migration och rättssakarbete samt hur vi kan förbättra samarbetet rörande  våld mot  kvinnor.

Möte med parlamentsutskott i Madrid

Möte med parlamentsutskott i Madrid

En vanlig vecka på kontoret i kommissionen är en ovanlig vecka. En vecka är alltid fylld med möten, intervjuer, besöksgrupper och resor. Det enda säkra brukar vara kommissionsmötet på onsdagsförmiddagarna på våning 13 i kommissionens högkvarter Berlaymont. Den här veckan inleddes dock med kommissionsmöte redan igår. På agendan stod för fjärde gången granskningen av medlemsstaternas ekonomi, den sk europeiska terminen. För Sverige noteras att man driver en tillväxtvänlig finanspolitik och har sunda offentliga finanser. Det finns dock problem och vi rekommenderade Sverige att dämpa hushållens låneökning och den privata skuldsättningen, ytterligare effektivisera bostadsmarknaden genom fortsatta reformer av hyressättningssystemet och underlätta övergången från utbildning till arbetsmarknad, bland annat genom en större användning av arbetsbaserad utbildning och lärlingsprogram.

Efter det hann jag med några timmars arbete på kontoret innan det bar av med flyg till Madrid. Här är jag nu och har haft ett trevligt frukostmöte med svenska ambassadören Cecilia Julin, en intervju med tidningen El Pais och två möten med ministrar – utrikesminister José Manuel García-Margallo och inrikesminister Jorge Fernández Díaz samt middag med min gamle vän från Europaparlamentet Inigo Mendez de Vigo. Vi har pratat om situationen i Ceuta och Melilla, migrationen över Medelhavet och gränskontrollerna vid Gibraltar. På eftermiddagen träffade jag även parlamentets utskott för inrikesfrågor kombinerat med EU-utskottet. Ikväll går tåget till Zaragosa där jag ska få ta emot Estrella de Europa, en utmärkelse från Zaragoza stad till personer som jobbar för mänskliga rättigheter. Det känns oerhört hedrande.
Efter det återvänder jag till Bryssel för att packa om väskan och bege mig till ministerrådsmöte i Luxembourg. Där kommer vi diskutera bland migrationen över Medelhavet och vad som hänt sedan olyckan i Lampedusa. En hel del har hänt men fortfarande är frågan om fler legala vägar och att alla länder bör ta emot kvotflyktingar en fråga som jag kommer att ta upp.

Premiärminister Iurie Leanca och kommissionär Ciolos.

Premiärminister Iurie Leanca och kommissionär Ciolos.

Jag har precis kommit hem från två dagar i ett soligt Chisinau, Moldavien . De senaste åren har landets regering gjort stora och viktiga insatser för att reformera, modernisera och europeisera landet. Det har bla inneburit att Moldavien nu som första land inom det östra partnerskapet åtnjuter visumfrihet sedan en månad tillbaka. Det betyder att moldaverna kan resa utan visum till EU-länderna, något som varit mycket efterlängtat och redan utnyttjats av 25 000 personer. Många gånger har jag lyssnat till frustrerade moldaver som berättat om månaders administrativ kamp och hög kostnad för att få visum för att åka och hälsa på släkt i Frankrike eller åka på semester till Tyskland.

Moldavien kommer också att tillsammans med Georgien  skriva på associationsavtal med EU om en månad, vilket öppnar för ytterligare samarbete och tillträde till EU:s inre marknad. Ukraina har redan undertecknat den politiska delen av avtalet, och det andra har man möjlighet att gå vidare med efter valet.

Moldavien lever också i skuggan av oroligheterna i Ukraina de och ryska ambitionerna. Det finns en stor rysktalande minoritet i Moldavien och vissa separatistiska idéer florerar. Detta präglar naturligtvis hela samhällsdebatten. Med stor oro följs kampanjen inför det ukrainska presidentvalet och de ryska provokationerna.

Under mitt besök träffade jag stats- och utrikesministrarna, andra ministrar, presidenten, talmannen och ledamöter från parlamentet. Vi diskuterade fortsatt samarbete, inte minst frågan om rättsväsendets oberoende och den omfattande korruptionen som finns i landet. Bra nya lagar finns på plats, men nu måste de fungera i praktiken.

Idag träffade jag också representanter för det civila samhället med samtal kring korruption, mediafrihet och hbt-frågor. Alla tycks vara överens om att det blir bättre, men att arbetet med att ytterligare stärks demokratin i Moldavien måste fortsätta. Dagen avslutades med ett tal på ett forum om kvinnors rättigheter samt diskussion tillsammans med statsminstern Iurie Leanca på Juridiska fakulteten på universitet och samtal med studenterna. Det var roligt att se hur oerhört väl pålästa och engagerade studenterna var. De hade full koll, inte bara på situationen i regionen, utan också på arbetet i EU.

Presskonferens

Presskonferens

Europeiska rådets riktlinjer om framtiden för området för frihet, säkerhet och rättvisa kommer att antas i juni. Det görs i en tid då EU-motståndet är högljutt och där vi ser tendenser till ökad nationalism, intolerans och främlingsfientlighet. Mitt budskap till stats- och regeringscheferna är en vädjan om att visa politiskt ledarskap och ge en tydlig signal om att EU inte kommer att kompromissa om sina kärnvärden.

Idag presenterade kommissionen sin syn och vårt förslag med idéer för framtiden på området för rättsliga och inrikesfrågor. Sedan jag tillträdde som EU-kommissionär för inrikes frågor 2009 har jag jobbat efter den ambitiösa agenda som fastställts i Stockholmsprogrammet. Efter snart fem år, kan vi vara stolta över vad som har uppnåtts. Vi har kommit överens om ett nytt asylsystem med hög standard och rättsäkerhet för de som söker skydd. Vi har ett stabilare Schengensystem och har avskaffat visum för flera länder i vårt närområde (Balkan) men också andra länder tex Brasilien, Taiwan mm. Vi har öppnat fler lagliga vägar in i Europa. På säkerhetsområdet har det europeiska samarbetet fördjupats och stärkts. Vi har nya lagar och strategier mot trafficking, ett nytt cybercrime center, en global allians mot barnpornografi på nätet samt ett nätverk för att motverka radikalisering och extremism.  Men arbetet är inte över. Dagens förslag baseras på den erfarenhet och kunskap vi nått i vårt arbete.

Det Europa jag vill ha är ett Europa som är öppet mot världen, ett Europa som välkomnar studenter, forskare och andra som bidrar med de kunskaper och talanger som vi behöver för att upprätthålla vårt framtida välstånd. Det är ett Europa som ger skydd till dem som behöver. Mitt Europa, är det Europa som ger trygghet för medborgarna.

Vi måste fortsätta försvara våra grundläggande värderingar och principer, som vårt samarbete bygger på. Demokrati, rättsstatsprincipen och respekten för de mänskliga rättigheterna vara grunden vi utvecklar vår politik för de kommande åren på. Begreppen solidaritet och ansvarsfördelning måste översättas till konkreta åtgärder och aktiviteter. För att kunna leva upp till det, krävs att medlemsstaterna och EU-institutionerna arbetar tillsammans.

Inför framtiden är det oerhört viktigt att konsolidera och implementera alla de lagar vi kommit överens om. De måste fungera i praktiken. Det operationella samarbetet måste öka och tilliten inom t.ex polis och åklagarväsende måste byggas och utvecklas varje dag genom dagligt konkret praktiskt samarbete. EU och dess medlemsstater kommer att konfronteras med nya utmaningar som vi inte kan förutspå idag, men vi kan utifrån dagens erfarenheter och det vi ser idag blicka framåt. Till exempel kommer fler människor vilja komma till Europa för att arbeta, turista, studera eller för att söka skydd. Vi måste vidare använda de möjligheter som migrationen i en globaliserad värld för med sig, och genomföra vår nya gemensamma europeiska asylpolitik på ett solidariskt och ansvarsfullt sätt. Vi måste öka våra ansträngningar för att undvika ytterligare tragedier i Medelhavet. Vi måste därför intensifiera vårt samarbete med ursprungs-och transitländer. Vi måste öppna nya vägar för migration. Vi måste fortsätta utveckla lösningar på utmaningar som till exempel nätbrottslighet, bygga vidare på den korruptionsrapport som vi nyligen presenterade, och intensifiera arbetet för att bekämpa den ökande extremismen i Europa. Utmaningarna är många och viktiga. Läs hela förslaget här: http://ec.europa.eu/dgs/home-affairs/e-library/documents/basic-documents/docs/an_open_and_secure_europe_-_making_it_happen_en.pdf

Photo: EsB European Commission

Photo: EsB European Commission

Nu har våren definitivt kommit till Bryssel. Körsbärsträden har blommat ett tag och allt mer börjar slå ut i grönt och blomning. Solen skiner och uteserveringarna fylls. Europaparlamentsvalet närmar sig och fokus flyttas. I och med valkampanjen och slutet på mandatperioden ändrar arbetet i kommissionen karaktär något. Vi hinner med att lägga några få ytterligare förslag till parlamentet innan de försvinner på valkampanj och några viktiga lagförslag ska ännu röstas. Det är också en tid för att blicka tillbaka över vad vi åstadkommit under mandatperioden och fundera över vilka utmaningar som återstår att ta tag i.

En erfarenhet vi har är att EU idag inte har tillräckliga verktyg för att internt ta tag i bristande respekt för rättsstaten och hot mot skyddet av de grundläggande värderingar EU bygger på, efter att ett land väl har blivit medlem. Det kan innebära trovärdighetsproblem eftersom EU alltid betonar mänskliga rättigheter, respekt för rättsstaten etc i t.ex medlemskapsförhandlingar. Då måste vi också ha en trovärdig politik gentemot oss själva. I till exempel Ungern har bland annat både medias frihet och rättsväsendets oberoende varit hotat. EU och Europarådet har reagerat kraftigt, och har med hjälp av både politisk övertalning och juridiska verktyg lyckats ändra något på den inslagna vägen, men samtidigt står det klart att vi inte har tillräckliga instrument till vårt förfogande. Det saknas ett effektivt instrument som vi kan använda innan det går så långt som att EU måste utesluta ett land (artikel 7 i fördraget.).

Jag har under många år argumenterat för att EU behöver en mekanism efter att ett land blivit medlem, och en medelväg mellan överträdelseförfaranden och ”kärnvapensalternativet” i artikel 7. Det känns än mer angeläget när vi ser framfarten av extrema partier. EU grundades efter att Europa upplevt fasansfullheterna under andra världskriget. Det är vår uppgift att se till att ingen diskrimineras, eller de grundläggande principerna om demokrati och rättsstat hotas. Det är därför glädjande att vi på dagens kommissionsmöte beslutade om ett förslag att genomföra inom de gällande fördragen, mot allvarliga och systematiska fall av brott mot rättsstaten. Det är bättre att förebygga än att bota. Genom dialog, vill vi ta itu med problemen innan de får ut av kontroll och innan de förebyggande eller sanktionsmekanismerav artikel 7 måste användas. Detta nya instrument bekräftar att rättsstaten är själva kärnan i vår europeiska gemenskap och att kommissionen kommer att spela sin roll för att försvara den. (länk)

Självständighetstorget i Kiev i januari 2014. Foto: Mykhailo Liapin/Flickr (CC)

Självständighetstorget i Kiev i januari 2014. Foto: Mykhailo Liapin/Flickr (CC)

En hel värld har förfasats över Rysslands agerande i Ukraina och Krim de senaste dagarna. Det är ett flagrant brott mot folkrätten och en aggressionspolitik som vi inte har sett maken till sedan Kalla krigets dagar. Tvärtemot vad Ryssland tycks tro sänker detta det ryska anseendet världen över till botten. Och att, med en veckas varsel, anordna en grundlagsvidrig ”folkomröstning” om att bryta ur Krimregionen ut Ukrainas statsbildning – bokstavligt talat under vapenhot – inger inte något vidare förtroende om att processen kommer att gå rätt till.

Nu behövs internationella och europeiska krafttag för att stödja ekonomiska och politiska reformer i Ukraina. Det som skedde på Självständighetstorget var ett folkligt uppror mot korruption och politisk stagnation, ett upprop för reformer och europeiskt samarbete, där många fick sätta livet till i krypskyttarnas kulregn.

I veckan beslutade EU-kommissionen om ett ambitiöst stödprogram till Ukraina på sammanlagt över 11 miljarder euro, varav 5 miljarder euro från Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling, EBRD. Pengarna ska bland annat gå till att stabilisera den ekonomiska situationen och bygga upp väl fungerande myndigheter. Vi erbjuder också att se över hur vi kan underlätta visumförfaranden, samt möjligheten till ett partnerskap för att hjälpa till att bygga upp och stärka rättssystemet, kampen mot korruptionen och så vidare.

Igår, torsdag, möttes så EU:s stats- och regeringschefer i Europeiska rådet. De godtog stödpaketet och beslutade att EU snart ska ingå ett associationsavtal med Ukraina. De beslutade också att frysa de pågående förhandlingarna om visumliberalisering gentemot Ryssland. Det är rätt och riktigt. Dessutom kommer andra sanktioner att genomföras – inklusive inreseförbud och frysning av tillgångar – om inte Ryssland inom kort sätter sig vid förhandlingsbordet med den ukrainska regeringen.

Ukraina är ett stort, stolt och viktigt europeiskt land. Efter att den tidigare presidenten Janukovitj lämnade sin post står den nya regeringen inför en uppsjö av utmaningar – korruption måste vädras ut, myndigheters självständighet måste säkerställas, ekonomin måste komma på fötter. EU har en nyckelroll att spela för att se till att så sker. Det ukrainska folket förtjänar en demokratisk och europeisk framtid i frihet.

Photo: Chucknado Creative Commons

Photo: Chucknado Creative Commons

Det kommer många människor till Europa utöver de som flyr undan krig och förföljelse. Nära Europas gränser finns en enorm fattigdom och många söker en framtid och ett jobb i andra länder, tex i Europa. Idag finns oerhört få möjligheter att lagligt ta sig till Europa och många är hänvisade till människosmugglare och farliga farkoster. Vi vet att allt för många dör på väg till Europa.

Därför är jag glad att Europaparlamentet idag röstade ja till kommissionens förslag om säsongsarbetare. De nya EU-reglerna harmoniserar villkoren för inresa och vistelse, och rättigheter för säsongsarbetare. Förslaget la jag redan 2010, men förhandlingarna har tagit lång tid. Nu återstår bara Rådets bekräftande omröstning och medlemsstaterna får då i uppgift att genomföra direktivet i sin egna nationella lagstiftning inom två och ett halvt år.

Säsongsarbetare som kommer till EU utnyttjas ofta, eftersom de befinner sig i en utsatt situation, ofta utan arbetstillstånd. Enligt det nya säsongsarbetardirektivet kommer att beviljas en säker rättslig ställning för hela vistelsen. De kommer omfattas av samma regler som EU-medborgare, t.ex. gällande arbetstid, minimilön, semester och helgdagar, och alla hälso-och säkerhetskrav. Dessutom ska de ha tillgång till en lämplig bostad. Tydligare och enklare antagningsregler kommer också att underlätta förfarandet för arbetsgivare som behöver arbetskraft periodvis, och öka insynen i sektorer där irreguljär migration har varit standard alltför ofta. Direktivet innehåller det första EU-systemet för cirkulär migration, dvs. det blir lättare för migranterna att återvända varje år samtidigt som de är bosatta utanför EU.

Detta är ett viktigt steg i att öppna upp lagliga vägar för migranter och se till att de inte exploateras.

Direktivet antogs med en mycket stor majoritet i parlamentet, 498 för och 56 emot.

With Igor Kochetkov and Björn van Roozendaal in Moscow

With Igor Kochetkov and Björn van Roozendaal in Moscow (photo: B van Roozendaal)

En gång om året träffar jag och det sittande EU-ordförandeskapet de ryska inrikes- och justitieministrarna för samtal och överläggningar om frågor av gemensamt intresse. Det handlar om samarbete mot organiserad brottslighet, framför allt narkotikasmuggling, trafficking och terrorism. Vi talar också migration, rättssäkerhet, korruption och visumfrågor. De senaste åren har mänskliga rättigheter kommit upp på agendan efter påtryckningar från mig. Årets möte hölls i tillsamans med de grekiska ministrarna och den italienska justitimeministern som Inkommande ordförande.

Vi träffades i ett kallt och snöigt Moskva med bakgrund av de ansträngda relationerna mellan EU ochRyssland. Vi hade en öppen diskussion, men gjorde inga egentliga framsteg i samarbetet. Vi  har förhandlat sedan lång tid tillbaka om visumlättnader och här borde vi snart kunna komma överens om att ytterligare underlätta för ryska medborgare att resa till EU. I fråga om att helt avskaffa visum är det ett ömsesidigt mål, men ännu återstår en hel del för Ryssland att göra innan det kan bli verklighet. Det handlar om kampen mot korruptionen, dokumentsäkerhet, asylfrågor, kampen mot  diskriminering etc.

Diskussionerna om mänskliga rättigheter tog längst tid. Vi känner en stor oro för situationen här bla när det gäller den nya lag som tvingar NGOs att registrera sig som ”utländska agenter”, brister i rättssamhället, den sk propagandalagen mot homosexuella och godtyckliga rättegångar och domar mot oppositionella. Jag tog också upp Magniskykyfallet och krävde återigen en oberoende utredning om omständigheterna kring hans död.

Igår åt jag middag med ett stort antal NGO som uttryckte sin oro för de nya lagarna och risken för en försvagning av det civila samhället.

Morgonen inleddes med en mediafrukost tillsammans med Björn van Rosendaal från ILGA-Europe i Bryssel och Igor Kochetkov, som är ordförande i det ryska HBT-nätverket. Vi talade om MR-situationen i allmänhet och situationen för HBT-personer i synnerhet i Ryssland. Oron gäller den nya lagen, men också den allmänna stigmatiseringen av HBT-personer som den leder till. Vi har sett oroväckande ökat våld, trakasserier och hets mot homosexuella , något som regimen indirekt legitimerar när man stämplar homosexualitet som onormalt och farligt för barn.

Samaras, Barroso och kommissionärerna på Acropolis museum http://gr2014.eu

Samaras, Barroso och kommissionärerna på Acropolis museum http://gr2014.eu

Det är nytt år och dags för ett nytt ordförandeskap, denna gång Grekland. Liksom varje halvår åker hela kommissionen till det nya ordförandelandet för att ha överläggningar och delta i den formella invigningen. Igår morse bar det av till Aten.

Grekland har sitt femte ordförandeskap så de har viss vana. De förklarade att de kommer att hålla det sparsamt och enkelt ( de har t.ex valt bort ordförandeskapsslipsen till alla samlares förtvivlan), men vill gärna visa Europa att de är på banan igen och att allt prat om Grexit definitivt är överspelat. Trots att krisen inte är över, arbetslösheten fortfarande är skyhög  och många greker fortfarande har det oerhört svårt, så pekar siffrorna åt rätt håll. Förhoppningsvis kommer också vanliga greker snart skönja ljuset i tunneln.

Det blir ett lite rumphugget ordförandeskap eftersom det är val till Europaparlsmentet i maj. Den faktiska möjligheten att levera beslut inskränker sig i princip till årets första tre månader.

Det hindrar inte grekerna från att ha höga ambitioner.

Deras prioriteringar är

1. Tillväxt, bekämpa arbetslösheten

2. Bättre samordning och styrning inom eurozonen. Bankunionen på plats

3.Migration

4. Den blå tillväxten- havet som resurs för tillväxt, transport, kultur, energi, miljö etc. Grekerna vill anta en tvärsektoriell maritim strategi i juni.

Under dagen hade jag också bilaterala möten med ”mina ministrar” för att se hur vi bäst ska kunna samarbeta och vad som är på agendan. Efter allt samarbete med Grekland tidigare känner vi varandra väl så det ska nog gå bra. Själva invigningen på konserthuset bestod av tal av statsminister Samaras, utrikesminister Venizelos, José Manuel Barroso och Herman van Rompuy. Därefter följde dans och konsert, mycket Mikos Teodorakis blev det där publiken entusiastiskt sjöng med.

Imorse fick vi möjligheten till en tidig  guidad tur på Akropolismusset och det var helt fantastiskt. Jag upphör aldrig att förvånas över det oerhört rika kulturarvet i Grekland.

photo: de wajakemek | rashdanothman CC

photo: de wajakemek | rashdanothman CC

Att avskaffa de interna gränskontrollerna inom EU är en mycket bra sak för oss medborgare som nu kan röra oss fritt mellan länderna. Det har också betytt oerhört mycket för ekonomin och handeln. Men det har o0ckså gjort det nödvändigt att jobba med andra effektiva sätt mot dem vi inte vill ska korsa gränserna – brottslingarna. De senaste åren har vi utvecklat  tätare polissamarbete genom Europol, fördjupad EU-lagstiftning och mer förebyggande åtgärder. Förra året i januari invigdes en ny del av Europol – IT-brottscentret i Haag, EC3, som fokuserar på olaglig online-verksamhet som utförs av organiserade kriminella grupper, särskilt attacker mot e-banktjänster och annan internetbaserad finansiell verksamhet, sexuell exploatering av barn online och brott som påverkar de viktiga infrastrukturerna och informationssystemen i EU. IT-brottsligheten är en bransch som ökar i snabb hastighet, och EC3 är ett viktigt verktyg mot den gränsöverskridande brottsligheten. De har också varit framgångsrika under 2013 och bidragit till att sätta fast ligor som kapat bankkort och konton, och mycket framgångsrikt arresterat tusentals nätpedofiler.

En EC3-rapport från oktober om trender i spridningen av barnövergreppsmaterial gav oss en skrämmande inblick hur förövarna bär sig åt och hur de hittar nya vägar att komma undan polisen. Vår Globala allians mot nätpedofili har varit ”up and running” i ett drygt år nu. Under året har alliansen vuxit till 52 länder. I vårt globala samarbete slår vi fast att det måste finnas speciella polisenheter i alla länder som arbetar mot spridning av barnövergreppsmaterial. Det ska också bli lättare att dra igång gemensamma utredningar.

Vad gäller gränskontrollerna, så togs andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II) i drift under 2013, för att öka säkerheten och underlätta den fria rörligheten inom Schengenområdet.  Med SIS II kan de nationella gränskontroll-, tull- och polismyndigheterna på ett enkelt sätt utbyta information om personer som kan ha varit inblandade i allvarliga brott. I systemet finns också registreringar om försvunna personer, särskilt barn, och information om bl.a. sedlar, bilar, skåpbilar, skjutvapen och identitetshandlingar som kan vara stulna, bortförda eller anmälda försvunna.

Att säkerhetspolisen i världens länder övervakar individer i jakten på terrorister är ingen nyhet, men avslöjandena om NSA var en nedslående upptäckt och skakade relationen med USA fundamentalt. Samtidigt ledde NSA-skandalen till en viktig debatt om integritet och diskussionerna för förhoppningsvis med sig bättre och tydligare gränser för övervakning och informationsutbyte. Kampen mot terrorism och extremism är oerhört viktig, men vi får inte tumma på mänskliga fri- och rättigheter. I ljuset av Snowdens avslöjanden hoppas vi nu få på plats nya dataskyddsregler och ett övergripande dataskyddsavtal med USA. Jag följer också med stort intresse debatten i USA om NSAs befogenheter och hoppas verkligen att den ska leda till strängare kontroll och begränsningar. I Europa såg vi under 2013 skrämmande exempel på hur extrema rörelser växer sig starkare och intoleransen ökar. Inte sedan Andra världskriget har det funnits så många främlingsfientliga partier i Europas folkvalda församlingar som det finns i dag. Att förebygga och stoppa spridningen av extremism och rasism är inte bara nödvändigt, det är vår moraliska plikt. Under 2013 har RAN-nätverket fortsatt sitt arbete och deras rapport presenteras om några veckor.

Alltfler människohandelsoffer påträffas i EU, och vi har utvecklat ambitiösa strategier och åtgärder för att hjälpa offren och för att stoppa den här typen av avskyvärda brott. Därför var det en besvikelse när vi i april konstaterade att bara sex (!) medlemsstater hade implementerat direktivet om människohandel, trots att tidsfristen på två år löpt ut. En del av 2013 ägnades därför till att jaga på de återstående 22 ländernas regeringar. Nu har 20 länder komplett infört EU-lagstiftningen i sin nationella lagbok och tre länder har infört delar. Arbetet fortsätter. För att stödja alla goda krafter lanserade vi förra året också det nya ”EU Civil Society Platform against trafficking”, som för samman över hundra europeiska frivilligorganisationer från hela EU.  EU-plattformen kommer att fungera som ett forum för frivilligorganisationer på europeisk, nationell och lokal nivå. Vi hart också under året sett viktiga debatter och åtgärder i flera medlemsstater för att minska efterfrågan av sexköp och trafficking.

Vi måste också se till att den organiserade brottsligheten inte kan tvätta sina pengar via banksystemet och vi måste bli bättre på att komma åt de kriminellas tillgångar. Det får inte finnas några kryphål som den organiserade brottsligheten eller terrorister kan slinka igenom. I februari förra året presenterade min kollega och jag ett förslag mot penningtvätt. Den legala ekonomin måste skyddas, inte minst i dessa kristider. Tidigt i december godkände ambassadörerna i EU: s medlemsstater (Coreper) överenskommelsen med Europaparlamentet om EU: s nya lagstiftning om hur man kan konfiskera vinster genom brottslig verksamhet (direktivet om frysning och förverkande av vinning av brott inom EU). Formellt antas de nya reglerna i början av detta år. Den fyller viktiga luckor i vår lagstiftning som idag utnyttjas av organiserade kriminella grupper.

Signeringsevent i Turkiet.

Signeringsevent i Turkiet.

En av EU:s främsta hörnstenar – den fria rörligheten – har ifrågasatts under året, men det är en rättighet som vi i kommissionen alltid kommer att försvara. Alla EU-medborgare har rätt till att flytta och bosätta sig i vilket EU-land som helst. Utöver den frihet det innebär för individen, så har den fria rörligheten för arbetstagare positiva effekter på ekonomierna och arbetsmarknaderna. Tusentals arbetslösa spanska ingenjörer jobbar nu i Tyskland t.ex.

Samtidigt som den fria rörligheten medför fördelar för EU och EU:s ekonomi som helhet, har städer runt om i EU ställts inför utmaningar till följd av att människor flyttar.  Krisen har framkallat debatt i vissa medlemsstater om konsekvenserna av den fria rörligheten för de nationella sociala systemen och på trycket på de lokala tjänsterna. Som svar på oron publicerade vi en rapport som visade att mobila EU-medborgare jobbar i högre utsträckning än medborgarna i mottagarländerna. Rapporten innehåller också fem åtgärder för förbättring och förklaring till lokala myndigheter.

Kopplat till den fria rörligheten är också Schengenavtalet. Där har vi under året kommit överens om att stärka Schengensamarbetet. I det nya systemet får kommissionen en central och samordnande roll. Inget medlemsland kommer att kunna stänga gränser på eget bevåg. Kommissionen kommer också hålla ett vakande öga över de interna gränserna i EU och se till att medlemsländerna inte missbrukar kontroller såsom att kolla pass när det inte är befogat. Vi vet att detta sker alltför ofta idag.

Vi vet att rörlighet och migration är viktigt för ekonomiskt tillväxt och utveckling. Därför jobbar vi dels med visumfrihetsförhandlingar och visumlättnader. Det är en viktig del i EU:s arbete att tätare samarbeta med sin grannregion. I veckan var jag i Turkiet för att skriva under att EU inleder förhandlingar med dem. Det är en viktig utveckling i vår relation. Kommissionen föreslog i november att Moldaviens medborgare ska slippa visum. Förhandlingar om visumfrihet pågår också med Ukraina och Georgien. Det är centralt för det dagliga utbytet mellan länder att vanliga medborgare lätt kan resa och besöka släkt och vänner , att affärsmän kan göra affärer, att turister inte behöver köa i veckor för visum.

Trots mycket hög arbetslöshet har vi paradoxalt nog också problem att finna kvalificerad arbetskraft inom flera områden. Den demografiska utmaningen är stor i flera länder, det föds helt enkelt för få barn i Europa. Många insatser behövs förstås här – fler kvinnor måste ut på arbetsmarknaden, vi behöver satsa mer på utbildning och på integration av de invandrare som redan finns i Europa. Arbetskraftsinvandring är inte lösningen på alla problem men kan vara en viktig faktor och vi måste göra mer för att göra Europa mer attraktivt och tillgängligt för människor utanför EU.

I mars presenterade jag ett förslag för att minska byråkratin för utländska studenter och forskare, och ge dem bättre villkor, för att locka dem till EU. Här finns det ännu inte något beslut i rådet och parlamentet. Däremot har en bra lösning hittats i diskussionen om inrese- och uppehållsvillkoren och migranternas rättigheter vad gäller säsongsarbetare. Reglerna ska underlätta visumproceduren och säsongsarbetarna ska dessutom omfattas av samma arbetsmarknadsregler som EU-medborgare vad gäller exempelvis arbetstider, minimilöner, ledighet och säkerhet. Frågan om arbetskraftsinvandring kommer att bli central de närmaste åren.

EU står inför ett viktigt val i maj. Vi måste fortsätta att försvara den fria rörligheten, stå upp mot intolerans och påminna om att migration och är en tillgång och en framgångsfaktor.

Flyktingar från krigets Syrien i september 2013. Foto: E. Dorfman/UNHCR

Flyktingar från krigets Syrien i september 2013. Foto: E. Dorfman/UNHCR

Snart är det dags för lite jullov och förhoppningsvis tid med avkoppling med nära och kära. Det är också högsäsong  för eftertanke och årskrönikor. Ett år går så fort, men är långt när man tänker på hur mycket det händer omkring oss och hur mycket vi får gjort på jobbet. Allt av vikt får inte plats i en sammanfattande text.

Jag känner väldigt stolthet över att vi har lyckats ro asylpaketet i hamn. Det har varit mina viktigaste prioriteringar för mandatperioden. Efter besluten i parlamentet och rådet i juni 2013, kommer EU ha ett gemensamt asylsystem senast hösten 2015. Det innebär att samtliga EU-länder har skyldighet – och ska ha kapacitet att se till asylsökande behandlas rättvist och humant sätt var de än kommer. EU kommer att få moderna, öppna, rättssäkra och förutsägbara regler om vem som skall betraktas som flykting, hur de behandlas och gemensamma normer om rättigheter. I alla delar av asylområdet, innebär de nya reglerna en höjning av dagens standarder. Asylpaketet gör det möjligt för Europa att ge bättre skydd för människor som flyr från krig och förföljelse. Förhoppningsvis kommer det att leda till att fler länder i EU tar ansvar för människor som flyr, idag är det ett fåtal som tar emot asylsökande.

EU-domstolen har också under året klargjort:

1) att homosexuella asylsökande kan anses utgöra en ”samhällsgrupp” och därmed kvalificera sig för asyl i ett EU-land.

2) ensamkommande barn bara ska kunna överföras via ett Dublinförfarande (alltså skickas tillbaka till det land där asylansökan först lämnades in) i syfte att återförenas med en familjemedlem eller släkting. Huvudregeln blir nu att asylansökan från ett ensamkommande bör hanteras i den medlemsstat där barnet befinner sig.

Vi har också fått till stånd att EU:s asylbyrå EASO nu jobbar för fullt och bistår länder som har konkreta svårigheter att få fram hjälppersonal, och även med analyser, bedömningar och ekonomiskt stöd. EASO:s team har en nyckelroll för att asylpolitiken skall kunna genomföras korrekt.

Stort fokus har varit på Grekland under året. Själv besöker jag landet flera gånger om året för att stötta, sätta press och bistå med deras arbete med asyl och migrationsfrågor. Förra veckan, vid ett besök i Aten kunde jag också konstatera att landet med vår hjälp gör framsteg i sin uppbyggnad av ett rättssäkert asylsystem. Samtidigt återstår stora utmaningar.

Årets mest känslosamma stund var i oktober när jag stod på den italienska ön Lampedusa  framför 280 kistor med personer som drunknat på sin väg över Medelhavet. Det var tungt, men motiverar mig också till att fortsätta kämpa för en bättre politik för att förhindra liknande olyckor. Det visade sig senare att totalt drunknade över 350 personer utanför Lampedusa den gången, men tyvärr händer likande tragedier hela tiden.  Man uppskattar att minst 2000 personer om året drunknar när de letar sig till Europa för en säkrare framtid. Så länge det finns diktatur, förtryck och fattigdom i världen kommer människor att försöka komma till Europa och det är en utmaning som inte kommer försvinna. Därför jobbar vi för att formulera en politik för hållbar migration framöver. Kommissionen har tillsammans med medlemsländerna tagit fram en strategi för den framtida migrationspolitiken som inbegriper såväl räddningsinsatser på havet, bättre samarbete med tredje land, kamp mot smugglingsnätverken, fler legala vägar in i EU och akutstöd för mottagning för de länder som har stort tryck. Kommissionen kämpar dagligen med UNHCR för att förmå medlemsländerna att ta emot kvotflyktingar för vidarebosättning i EU. Allt för få medlemländer gör det idag, men vi ser en liten förändring och mer öppning. Kanske ett trendbrott? Att ta emot kvotflyktingar direkt från Syrien är ett sätt att hjälpa de mest utsatta och se till att de får en säker och trygg väg till Europa.

Slutligen har vi under året sett en ökning av stödet för främlingsfientliga partier runt om i Europa. Det är en utveckling som starkt bekymrar mig.

End FGM

End FGM

I samband med den internationella dagen för avskaffande av våld mot kvinnor presenterade Europeiska kommissionen i går ett strategidokument med nya kraftfulla åtgärder för att bekämpa kvinnlig könsstympning inom och utanför Europeiska unionen. Det är en sedvänja som internationellt betraktas som en kränkning av kvinnors mänskliga rättigheter och som en form av barnmisshandel. Bara inom EU tros den ha skördat 500 000 offer och fler än 125 miljoner i hela världen. För att bekämpa kvinnlig könsstympning kommer kommissionen framöver att utnyttja alla tillgängliga EU-medel för att förhindra stympning, förbättra stödet till offren, stödja både vårdpersonal och nationella insatser mot kvinnlig könsstympning samt stärka det skydd som EU:s asylregler erbjuder utsatta kvinnor. Kommissionen och europeiska utrikestjänsten har också förbundit sig att genom bilateral och multilateral dialog verka för att avskaffa kvinnlig könsstympning i hela världen. Dessutom kommer kommissionen att främja mer forskning om antalet kvinnor och flickor i riskzonen. Handlingsplanen är en uppföljning av det offentliga samråd om kvinnlig könsstympning som inleddes av kommissionen i mars (IP/13/189).

Låt oss tala klarspråk – kvinnlig könsstympning är ett allvarligt brott mot de mänskliga rättigheterna. Det finns inga kulturella eller medicinska ursäkter som kan rättfärdiga dessa övergrepp. Med det gemensamma europeiska asylsystemet på plats, och genom bättre samarbete över gränserna, kommer vi kunna ge skydd åt fler kvinnor som har utsatts för detta fasansfulla brott. 

Meddelandet från kommissionen innehåller bland annat följande åtgärder mot kvinnlig könsstympning:

Bättre förståelse av fenomenet: utveckla indikatorer (i samarbete med Europeiska jämställdhetsinstitutet och på nationell nivå) för bättre kartläggning av antalet kvinnor och flickor som drabbas av könsstympning eller befinner sig i riskzonen.

Förebyggande av kvinnlig könsstympning och stöd till offren: utnyttja EU-medel (t.ex. EU:s Daphneprogram, programmen Livslångt lärande och Aktiv ungdom samt den kommande Asyl- och migrationsfonden) för att främja insatser mot kvinnlig könsstympning, öka medvetenheten om problemet, ge kvinnor och flickor med invandrarbakgrund egenmakt samt fortbilda vårdpersonal och dem som arbetar med offren. Under 2013 förmedlade kommissionen2,3 miljoner euro till projekt med särskild inriktning på kampen mot kvinnlig könsstympning (se exemplen i bilaga 1).

Effektivare lagföring i medlemsstaterna: stödja tillämpningen av befintliga nationella lagar mot kvinnlig könsstympning genom analys av lagstiftningen och de mål som hittills behandlats i domstol, sprida fortbildningsmaterial till personal inom rättsväsendet samt genomdriva den rätt till stöd av specialister som EU-lagstiftningen tillmäter offren.

Skydd av utsatta kvinnor inom EU: säkerställa ett korrekt genomförande av EU:s asylregler (särskilt det reviderade direktivet om erkännande av yrkeskvalifikationer och direktivet om asylförfaranden) för att garantera utsatta kvinnor skydd, öka medvetenheten bland personal som arbetar med asylfrågor samt uppmuntra medlemsstaterna att ge utsatta kvinnor och barn bostad på annan ort genom erbjudande av stöd från Europeiska flyktingfonden och den kommande asyl- och migrationsfonden.

Insatser mot kvinnlig könsstympning globalt: ta upp kvinnlig könsstympning i bilaterala samtal med berörda partnerländer, arbeta med Afrikanska unionen och inom FN för att främja globala initiativ mot kvinnlig könsstympning, förespråka förbättrad nationell lagstiftning och stödja initiativ från det civila samhället i berörda länder samt organisera fortbildning och vägledning i frågor rörande kvinnlig könsstympning för personal vid EU-delegationerna.

För att se till att de olika åtgärderna både följs upp och blir kvar på den politiska dagordningen, har kommissionen också åtagit sig att övervaka och kontrollera utvecklingen en gång om året omkring den 6 februari, som är den internationella dagen för nolltolerans mot kvinnlig könsstympning.

Skriv in din epostadress för att prenumerera på den här bloggen och därmed få information om nya inlägg via epost.

@MalmstromEU

Senaste kommentarer

Netikett

Kommentarskribenter måste hålla sig till anständig samtalston. Diskussionen ska ske med respekt för alla människors lika värde. Detta gäller även för länkar.
wordpress statistics
Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 216 andra följare

%d bloggers like this: