You are currently browsing the category archive for the ‘Cecilia Malmström’ category.

Signeringsevent i Turkiet.

Signeringsevent i Turkiet.

En av EU:s främsta hörnstenar – den fria rörligheten – har ifrågasatts under året, men det är en rättighet som vi i kommissionen alltid kommer att försvara. Alla EU-medborgare har rätt till att flytta och bosätta sig i vilket EU-land som helst. Utöver den frihet det innebär för individen, så har den fria rörligheten för arbetstagare positiva effekter på ekonomierna och arbetsmarknaderna. Tusentals arbetslösa spanska ingenjörer jobbar nu i Tyskland t.ex.

Samtidigt som den fria rörligheten medför fördelar för EU och EU:s ekonomi som helhet, har städer runt om i EU ställts inför utmaningar till följd av att människor flyttar.  Krisen har framkallat debatt i vissa medlemsstater om konsekvenserna av den fria rörligheten för de nationella sociala systemen och på trycket på de lokala tjänsterna. Som svar på oron publicerade vi en rapport som visade att mobila EU-medborgare jobbar i högre utsträckning än medborgarna i mottagarländerna. Rapporten innehåller också fem åtgärder för förbättring och förklaring till lokala myndigheter.

Kopplat till den fria rörligheten är också Schengenavtalet. Där har vi under året kommit överens om att stärka Schengensamarbetet. I det nya systemet får kommissionen en central och samordnande roll. Inget medlemsland kommer att kunna stänga gränser på eget bevåg. Kommissionen kommer också hålla ett vakande öga över de interna gränserna i EU och se till att medlemsländerna inte missbrukar kontroller såsom att kolla pass när det inte är befogat. Vi vet att detta sker alltför ofta idag.

Vi vet att rörlighet och migration är viktigt för ekonomiskt tillväxt och utveckling. Därför jobbar vi dels med visumfrihetsförhandlingar och visumlättnader. Det är en viktig del i EU:s arbete att tätare samarbeta med sin grannregion. I veckan var jag i Turkiet för att skriva under att EU inleder förhandlingar med dem. Det är en viktig utveckling i vår relation. Kommissionen föreslog i november att Moldaviens medborgare ska slippa visum. Förhandlingar om visumfrihet pågår också med Ukraina och Georgien. Det är centralt för det dagliga utbytet mellan länder att vanliga medborgare lätt kan resa och besöka släkt och vänner , att affärsmän kan göra affärer, att turister inte behöver köa i veckor för visum.

Trots mycket hög arbetslöshet har vi paradoxalt nog också problem att finna kvalificerad arbetskraft inom flera områden. Den demografiska utmaningen är stor i flera länder, det föds helt enkelt för få barn i Europa. Många insatser behövs förstås här – fler kvinnor måste ut på arbetsmarknaden, vi behöver satsa mer på utbildning och på integration av de invandrare som redan finns i Europa. Arbetskraftsinvandring är inte lösningen på alla problem men kan vara en viktig faktor och vi måste göra mer för att göra Europa mer attraktivt och tillgängligt för människor utanför EU.

I mars presenterade jag ett förslag för att minska byråkratin för utländska studenter och forskare, och ge dem bättre villkor, för att locka dem till EU. Här finns det ännu inte något beslut i rådet och parlamentet. Däremot har en bra lösning hittats i diskussionen om inrese- och uppehållsvillkoren och migranternas rättigheter vad gäller säsongsarbetare. Reglerna ska underlätta visumproceduren och säsongsarbetarna ska dessutom omfattas av samma arbetsmarknadsregler som EU-medborgare vad gäller exempelvis arbetstider, minimilöner, ledighet och säkerhet. Frågan om arbetskraftsinvandring kommer att bli central de närmaste åren.

EU står inför ett viktigt val i maj. Vi måste fortsätta att försvara den fria rörligheten, stå upp mot intolerans och påminna om att migration och är en tillgång och en framgångsfaktor.

Flyktingar från krigets Syrien i september 2013. Foto: E. Dorfman/UNHCR

Flyktingar från krigets Syrien i september 2013. Foto: E. Dorfman/UNHCR

Snart är det dags för lite jullov och förhoppningsvis tid med avkoppling med nära och kära. Det är också högsäsong  för eftertanke och årskrönikor. Ett år går så fort, men är långt när man tänker på hur mycket det händer omkring oss och hur mycket vi får gjort på jobbet. Allt av vikt får inte plats i en sammanfattande text.

Jag känner väldigt stolthet över att vi har lyckats ro asylpaketet i hamn. Det har varit mina viktigaste prioriteringar för mandatperioden. Efter besluten i parlamentet och rådet i juni 2013, kommer EU ha ett gemensamt asylsystem senast hösten 2015. Det innebär att samtliga EU-länder har skyldighet – och ska ha kapacitet att se till asylsökande behandlas rättvist och humant sätt var de än kommer. EU kommer att få moderna, öppna, rättssäkra och förutsägbara regler om vem som skall betraktas som flykting, hur de behandlas och gemensamma normer om rättigheter. I alla delar av asylområdet, innebär de nya reglerna en höjning av dagens standarder. Asylpaketet gör det möjligt för Europa att ge bättre skydd för människor som flyr från krig och förföljelse. Förhoppningsvis kommer det att leda till att fler länder i EU tar ansvar för människor som flyr, idag är det ett fåtal som tar emot asylsökande.

EU-domstolen har också under året klargjort:

1) att homosexuella asylsökande kan anses utgöra en ”samhällsgrupp” och därmed kvalificera sig för asyl i ett EU-land.

2) ensamkommande barn bara ska kunna överföras via ett Dublinförfarande (alltså skickas tillbaka till det land där asylansökan först lämnades in) i syfte att återförenas med en familjemedlem eller släkting. Huvudregeln blir nu att asylansökan från ett ensamkommande bör hanteras i den medlemsstat där barnet befinner sig.

Vi har också fått till stånd att EU:s asylbyrå EASO nu jobbar för fullt och bistår länder som har konkreta svårigheter att få fram hjälppersonal, och även med analyser, bedömningar och ekonomiskt stöd. EASO:s team har en nyckelroll för att asylpolitiken skall kunna genomföras korrekt.

Stort fokus har varit på Grekland under året. Själv besöker jag landet flera gånger om året för att stötta, sätta press och bistå med deras arbete med asyl och migrationsfrågor. Förra veckan, vid ett besök i Aten kunde jag också konstatera att landet med vår hjälp gör framsteg i sin uppbyggnad av ett rättssäkert asylsystem. Samtidigt återstår stora utmaningar.

Årets mest känslosamma stund var i oktober när jag stod på den italienska ön Lampedusa  framför 280 kistor med personer som drunknat på sin väg över Medelhavet. Det var tungt, men motiverar mig också till att fortsätta kämpa för en bättre politik för att förhindra liknande olyckor. Det visade sig senare att totalt drunknade över 350 personer utanför Lampedusa den gången, men tyvärr händer likande tragedier hela tiden.  Man uppskattar att minst 2000 personer om året drunknar när de letar sig till Europa för en säkrare framtid. Så länge det finns diktatur, förtryck och fattigdom i världen kommer människor att försöka komma till Europa och det är en utmaning som inte kommer försvinna. Därför jobbar vi för att formulera en politik för hållbar migration framöver. Kommissionen har tillsammans med medlemsländerna tagit fram en strategi för den framtida migrationspolitiken som inbegriper såväl räddningsinsatser på havet, bättre samarbete med tredje land, kamp mot smugglingsnätverken, fler legala vägar in i EU och akutstöd för mottagning för de länder som har stort tryck. Kommissionen kämpar dagligen med UNHCR för att förmå medlemsländerna att ta emot kvotflyktingar för vidarebosättning i EU. Allt för få medlemländer gör det idag, men vi ser en liten förändring och mer öppning. Kanske ett trendbrott? Att ta emot kvotflyktingar direkt från Syrien är ett sätt att hjälpa de mest utsatta och se till att de får en säker och trygg väg till Europa.

Slutligen har vi under året sett en ökning av stödet för främlingsfientliga partier runt om i Europa. Det är en utveckling som starkt bekymrar mig.

End FGM

End FGM

I samband med den internationella dagen för avskaffande av våld mot kvinnor presenterade Europeiska kommissionen i går ett strategidokument med nya kraftfulla åtgärder för att bekämpa kvinnlig könsstympning inom och utanför Europeiska unionen. Det är en sedvänja som internationellt betraktas som en kränkning av kvinnors mänskliga rättigheter och som en form av barnmisshandel. Bara inom EU tros den ha skördat 500 000 offer och fler än 125 miljoner i hela världen. För att bekämpa kvinnlig könsstympning kommer kommissionen framöver att utnyttja alla tillgängliga EU-medel för att förhindra stympning, förbättra stödet till offren, stödja både vårdpersonal och nationella insatser mot kvinnlig könsstympning samt stärka det skydd som EU:s asylregler erbjuder utsatta kvinnor. Kommissionen och europeiska utrikestjänsten har också förbundit sig att genom bilateral och multilateral dialog verka för att avskaffa kvinnlig könsstympning i hela världen. Dessutom kommer kommissionen att främja mer forskning om antalet kvinnor och flickor i riskzonen. Handlingsplanen är en uppföljning av det offentliga samråd om kvinnlig könsstympning som inleddes av kommissionen i mars (IP/13/189).

Låt oss tala klarspråk – kvinnlig könsstympning är ett allvarligt brott mot de mänskliga rättigheterna. Det finns inga kulturella eller medicinska ursäkter som kan rättfärdiga dessa övergrepp. Med det gemensamma europeiska asylsystemet på plats, och genom bättre samarbete över gränserna, kommer vi kunna ge skydd åt fler kvinnor som har utsatts för detta fasansfulla brott. 

Meddelandet från kommissionen innehåller bland annat följande åtgärder mot kvinnlig könsstympning:

Bättre förståelse av fenomenet: utveckla indikatorer (i samarbete med Europeiska jämställdhetsinstitutet och på nationell nivå) för bättre kartläggning av antalet kvinnor och flickor som drabbas av könsstympning eller befinner sig i riskzonen.

Förebyggande av kvinnlig könsstympning och stöd till offren: utnyttja EU-medel (t.ex. EU:s Daphneprogram, programmen Livslångt lärande och Aktiv ungdom samt den kommande Asyl- och migrationsfonden) för att främja insatser mot kvinnlig könsstympning, öka medvetenheten om problemet, ge kvinnor och flickor med invandrarbakgrund egenmakt samt fortbilda vårdpersonal och dem som arbetar med offren. Under 2013 förmedlade kommissionen2,3 miljoner euro till projekt med särskild inriktning på kampen mot kvinnlig könsstympning (se exemplen i bilaga 1).

Effektivare lagföring i medlemsstaterna: stödja tillämpningen av befintliga nationella lagar mot kvinnlig könsstympning genom analys av lagstiftningen och de mål som hittills behandlats i domstol, sprida fortbildningsmaterial till personal inom rättsväsendet samt genomdriva den rätt till stöd av specialister som EU-lagstiftningen tillmäter offren.

Skydd av utsatta kvinnor inom EU: säkerställa ett korrekt genomförande av EU:s asylregler (särskilt det reviderade direktivet om erkännande av yrkeskvalifikationer och direktivet om asylförfaranden) för att garantera utsatta kvinnor skydd, öka medvetenheten bland personal som arbetar med asylfrågor samt uppmuntra medlemsstaterna att ge utsatta kvinnor och barn bostad på annan ort genom erbjudande av stöd från Europeiska flyktingfonden och den kommande asyl- och migrationsfonden.

Insatser mot kvinnlig könsstympning globalt: ta upp kvinnlig könsstympning i bilaterala samtal med berörda partnerländer, arbeta med Afrikanska unionen och inom FN för att främja globala initiativ mot kvinnlig könsstympning, förespråka förbättrad nationell lagstiftning och stödja initiativ från det civila samhället i berörda länder samt organisera fortbildning och vägledning i frågor rörande kvinnlig könsstympning för personal vid EU-delegationerna.

För att se till att de olika åtgärderna både följs upp och blir kvar på den politiska dagordningen, har kommissionen också åtagit sig att övervaka och kontrollera utvecklingen en gång om året omkring den 6 februari, som är den internationella dagen för nolltolerans mot kvinnlig könsstympning.

Möte med Eric Holder, USA:s justitieminister

Möte med Eric Holder, USA:s justitieminister

Två gånger om året träffar jag och min kollega Viviane Reding våra amerikanska motsvarigheter Attorney general Eric Holder och acting secretary for homeland security Rand Beers (den nye Ministern är ännu inte godkänd av kongressen.)  Med i delegationen är naturligtvis ordförandeskapet, de litauiska ministrarna, samt inkommande ordförandeskap i detta fall den grekiske justitieministern.

Solen strålade i ett höstvackert Washington och vi pratade om viktiga områden där vi samarbetar tex cybercrime, Syrien,  kampen  mot trafficking och sexuella övergrepp mot barn på nätet, terrorism, dataskydd etc. Samtalen präglades naturligtvis mycket av de avslöjandena som Snowden gjort, något som har påverkat samarbetsklimatet med USA på ett negativt sätt.

Den ilska och frustration som många av vi européer känner över avslöjandena om NSAs övervakning, delas av många amerikaner. Vi hade en lång diskussion om de reformer som diskuteras i kongressen och som president Obama har uttalat stöd för. Det är ännu oklart i vilken utsträckning det får  konsekvenser för européer.  En viktig del i att öka förtroendet i våra relationer skulle vara att enas om en övergripande dataskyddsövetenskommelse. Förhoppningen är att detta ramverk, som förhandlats i flera år nu skall kunna presenteras nästa sommar.

I samband med mötet passade jag också på att fortsätta konsultationerna om TFTP avtalet. Jag träffade David Cohen, biträdande finansminister och sedan Caroline Atkinson som är Vita husets deputy security advisor för internationell ekonomi.

Hatbrottskonferens i Vilnius

Hatbrottskonferens i Vilnius

Våld motiverat av rasism, främlingsfientlighet, religiös intolerans eller trans- och homofobi, det vi kallar hatbrott, är inte bara ett brott riktat mot individen, utan även mot vår demokrati. Våld och andra hatbrott är ett brott mot samhällets grund – allas lika värde. Idag är jag i Vilnius och deltar på EU:s byrås för grundläggande rättigheter (FRA) konferens om hatbrott. Konferensen samlar över 300 deltagare med olika bakgrund – politiker på nationell och europeisk nivå, och representanter för internationella organisationer, myndigheter och frivilligorganisationer. Litauiska ordförandeskapet har lyft hatbrott till agendan för nästa JAI-ministerrådsmöte i december och konferensen är en upptakt till den diskussionen.

FRA visar att ett stort antal av offren för hatbrott, antingen inte anmäler brotten eller, om man anmäler brottet, får relevant stöd från myndigheter. Inte bara FRA:s rapporter visar på en hög förekomst av hatbrott. Till exempel under 2011 utsattes nästan en av fem från södra Afrika för fysiskt våld, trakasserier eller hot på grund av sitt etniska ursprung. Den romska befolkningen i flera EU-länder ligger på liknande nivåer av intolerans. Under de senaste fem åren, uppger ungefär en av fyra hbtq-personer att de attackerats eller hotats med våld. Anti-semitiskt våld har drabbat var fjärde jude, och ungefär hälften bär på en rädsla att drabbas.

EU grundades efter att Europa upplevt fasansfullheterna under andra världskriget. Det är allas vår uppgift att se till att ingen diskrimineras, eller utsätts för brott på grund av sin etniska, religiösa eller könstillhörighet eller sexuella läggning. Det är för få som står upp mot intolerans idag. Vi behöver tydligare politiska ledare som inte flörtar med populism och främlingsfientlighet. Inom mitt ansvarsområde har vi bildat RAN – ett nätverk med experter mot radikalisering, som bland annat tittat på hatet på internet. Vi kommer snart att presentera ett EU-förslag mot våldsam extremism – en slags verktygslåda/ handbok hur man kan jobba mot extremism i medlemsstaterna.

Här kan du läsa mitt tal: Länk.

hbtflyktIgår kom EU-domstolen med ett positivt och klargörande besked om att homosexuella asylsökande kan anses utgöra en ”samhällsgrupp” och därmed kvalificera sig för asyl i ett EU-land. Fallet gällde tre personer från Sierra Leone, Uganda och Senegal respektive, som sökt asyl i Nederländerna. I dessa länder är homosexualitet förbjudet och kan straffas med allt mellan böter och livstidsfängelse. I världen idag finns det 76 länder (!) som förbjudit homosexualitet.

EU:s regler för att avgöra vem som är flykting finns i det så kallade skyddsgrundsdirektivet. Reglerna har sin grund i Genèvekonventionen som definierar flyktingar som personer ”som flytt sitt hemland på grund av en välgrundad fruktan för förföljelse på grund av ras, religion, nationalitet, politisk åskådning eller tillhörighet till viss samhällsgrupp. Enligt konventionen utgör flyktingskäl grund för att bevilja asyl.

Det är ett viktigt och välkommet avgörande eftersom inte alla länder tolkar flyktingdefinitionen på ett sätt som inkluderar förföljelse av homosexuella, även om UNHCR:s handbok sedan länge föreslår en sådan tolkning. För länder som t.ex. Sverige och Belgien förändras inget, eftersom man redan beviljar skydd till förföljda homosexuella personer. Domstolens beslut blir vägledande för hela EU.

Domstolen la till att det inte räcker med att ett förbud existerar, utan det måste finnas en reell risk för sanktioner, som t.ex. risk för fängelsestraff. Domen klargjorde också att man inte kan kräva av homosexuella att de ska dölja sin sexuella läggning för att undkomma förföljelse eftersom det är en så grundläggande del av en persons identitet. Det är också ett viktigt klargörande eftersom det faktiskt förekommit att myndigheter avslagit asylansökningar med hänvisning till att det går att dölja och på så sätt undkomma förföljelse.

Trafficking press conference

Photo: European Commission

Under det svenska EU-ordförandeskapet 2009 antog EU ett femårigt arbetsprogram: Stockholmsprogrammet, som min kollega justitiekommissionär  Viviane Reding och jag arbetat efter den här mandatperioden. Programmet sätter upp mål för ett fördjupat EU-samarbete inom polis-, asyl- och migrationsområdena. Även områden såsom terrorism, cybersäkerhet, visering och kontroll av Unionens yttre gränser ingår.

Målet med detta program är att ha tydliga prioriteringar, strukturerade efter arbetsområde och anpassade till aktuella utmaningar i dagens EU, och världen. EU får en gemensam agenda för hur politiken ska utvecklas och nya lagförslag utformas. Exempelvis var ett av målen med Stockholmsprogrammet det gemensamma asylsystem som antogs tidigare i år och programmet har även bidragit till att bekämpa människohandel och narkotikasmuggling – allt i syfte att skapa ett tryggare, öppnare och mer rättssäkert Europa.

Men femårsprogrammen är från en tid när sakarbetet om migration och rättsliga frågor i huvudsak var mellanstatligt. Genom Lissabonfördraget är alla dessa områden europeiska. Det finns därför ingen anledning att ha särskilda superdetaljerade program, det har inte EU inom något annat område.  Fokus måste dessutom vara på att få på plats allt som redan har beslutats.

Men Stockholmsprogrammet går ut 2014 och det är det dags att fundera över de kommande utmaningarna och prioriteringar den kommande mandatperioden. För att detta ska bli så bra som möjligt genomför vi en så kallad konsultationsprocess, och vill att så många som möjligt gör sina röster hörda. Konsultationsprocess kommer att pågå fram till och med 12 januari 2014 och mer information om hur du skickar in ditt förslag finns på Generaldirektoratets hemsida. Jag hoppas att du passar på att säga vad du tycker!

Photo: Chucknado Creative Commons

Photo: Chucknado Creative Commons

Arbetsgivare i EU blir allt mer beroende av att arbetskraft från länder utanför EU anställs t.ex. inom jordbruks-, trädgårds- och turismsektorn, eftersom allt färre människor i EU står till förfogande för den typen av säsongsarbete. Samtidigt måste säsongsarbetarna, som ofta är sårbara och utsatta, få bättre villkor och en trygg rättslig ställning för att de inte ska bli utnyttjade. Efter förhandlingar i tre år är EU-parlamentet och medlemsstaterna på väg att enas om nya gemensamma regler för säsongsarbetare. I tisdags kom man överens på tjänstemannanivå och kompromissen går vidare för beslut på politisk nivå.

En bra lösning har hittats i diskussionen om inrese- och uppehållsvillkoren och migranternas rättigheter. Säsongsarbetare från länder utanför EU ger ett viktigt bidrag till den europeiska ekonomin och i och med det nya direktivet kommer de att få en säker legal status under hela sin vistelse. Reglerna ska underlätta visumproceduren för dem som redan haft ett liknande säsongsarbete i EU under de senaste fem åren. Säsongsarbetarna ska dessutom omfattas av samma arbetsmarknadsregler som EU-medborgare vad gäller exempelvis arbetstider, minimilöner, ledighet och säkerhet. Det finns också krav på att säsongsarbetarnas boende uppfyller en viss standard och att eventuell hyra inte är överdriven eller dras automatiskt från deras lön.

Det blir en viktig del av vår migrationspolitik och öppnar för en säker väg att ta sig till EU och tjäna ihop pengar under några månader, istället för att människor riskerar liv och hälsa på att ta sig över gränsen och hamnar sårbara i utsatta situationer och utnyttjas som svart arbetskraft.

Pointing gun, cseward/ Flickr

Pointing gun, cseward/ Flickr

Igår kväll sköts fyra ner vid en korvkiosk i Tensta utanför Stockholm. Förhoppningsvis klarar sig alla fyra ungdomar med livet i behåll. Hittills i år har inte mindre än 50 skjutningar inträffat i min hemstad Göteborg. Åtta personer har dött och 25 har skadats. Ser vi på Europa, så skjuts över 1000 personer ihjäl varje år.

Samtidigt är den politiska debatten om vapen som vi känner bäst från valkampanjer i USA, och vi har hört argumenten för och emot gun control stötas och blötas med den amerikanska lagstiftningen som utgångspunkt också i ett otal tv-serier. Debatten har bara vaknat i Europa.

Eftersom lagstiftningen ser väldigt olika ut i EU:s medlemsstater om hur vapen ska förvaras och tas om hand och polisen i EU-länderna har svårt att spåra de illegala vapnen, har jag idag presenterat ett kommissionsinitiativ till att se över lagstiftningen för att minska vapenvåldet. EU-åtgärder som ska diskuteras är bland annat minimistraffsatser för vapenbrott och vapensmuggling, för att se till att dessa brott tas lika allvarligt i alla EU-länder. Det saknas idag gemensamma lagar om att förse nya vapen med serienummer, och det är inte heller olagligt överallt att fila bort dem. Flera EU-länder saknar regler om att förvara vapen i vapenskåp. Det kan också bli aktuellt med skarpare gemensamma regler för att se till att vapen som skickats för förstöring inte hittar ut på marknaden igen.

Vi måste också komma åt smuggling av vapen och vapendelar i små kvantiteter, genom bättre samarbete mellan polis och tullmyndigheter över gränserna, och dela information om vapen i omlopp. Det finns idag minst en halv miljon stulna eller förlorade skjutvapen i EU. Vi kommer undersöka hur behovet ser ut i EU för att förtydliga reglerna kring vilka vapen som ska vara tillåtna för civilt bruk, och vem som får inneha och sälja dem. Idag finns det risk för att kriminella vill komma över vapen där lagstiftningen är mest gynnsam.

Du kan läsa mer här: länk till hemsida.

EU-karta

EU-karta

När grunden till EU lades 1957 vara bara sex länder med i samarbetet – Belgien, Frankrike, Italien, Nederländerna, Tyskland och Luxemburg. Idag utgör 28 medlemsländer EU. EU har genom sin utvidgning och ”mjuka makt”, spelat en avgörande roll för den demokratiska utvecklingen i Öst- och Centraleuropa efter järnridåns fall. Det inflytandet har inte upphört – EU motiverar till utveckling mot demokrati, rättsäkerhet och fredliga lösningar i våra grannländer.

På dagens kommissionsmöte antog vi den årliga utvidgningsrapporten. Flera länder står på tur, men har kommit olika långt i processen.

För Montenegro tuffar förhandlingarna på. Serbien erhöll status som kandidatland i mars 2012 och det första avtalet för normalisering av relationerna nåddes med Kosovo i april 2013, vilket gett hastigheten i reformerna ny fart. Den första regeringskonferensen om Serbiens anslutningsförhandlingar kommer att hållas i januari 2014. För före detta jugolaviska republiken Makedonien har kommissionen rekommenderat fem år i rad att anslutningsförhandlingar inleds. Rådet har ännu inte fattat något beslut om detta. Det är namnfrågan som spökar.

Albanien gör framsteg och  fortsätter sitt arbete mot korruption och organiserad brottslighet. Vi föreslår att Albanien ges status som kandidatland.

Det går sämre än man hoppats för Bosnien och Hercegovina och dialogen med EU står still. Det är viktigt att EU ökar sitt engagemang i Turkiet, annars riskerar vi att landet tappar intresse för EU. Tyvärr har Island backat ur och själva lagt förhandlingarna på is. Men eftersom Island är medlem av EES och Schengen är stor del av lagstiftningen redan i linje med den i EU. Det är synd att Island väljer att stå utan inflytande.

Med ett litet stycke nutidshistoria inser vi snabbt hur imponerande EU:s utveckling är.

-          1950-talet dominerades av kalla kriget mellan öst och väst. Protester i Ungern mot Sovjet mejades ner av den sovjetiska armén med 2500 dödade och tiotusentals sårade. Eurovision Song Contest grundades 1956 av sju länder (EU-ursprungsländerna samt Schweiz). Schweiz vann.

-          1973 skedde den första utvidgningen. Danmark, Irland och Storbrittanien gick med. Samma år som Abba vann Eurovision Song Contest – 1974 – störtas Salazarregimen i Portugal. Året därpå dör Spaniens general Franco. I och med det faller de sista högerdiktaturerna i Europa.

-          1980-talet. Lech Walesa i Polen, Berlinmurens fall och slutet på kalla kriget. De nya demokratierna Grekland, Portugal och Spanien kommer med i EU. 1989 vinner Jugoslavien Eurovision med Rock me.

-          1990-talet. Krig – i Slovenien, Kroatien, Bosnien och Hercegovina, Kosovo. Och Nato-bombningar av Serbien. Sverige går med i EU, samtidigt som Finland och Österrike. Italien inleder 90-talet med ”Insieme 1992″ om ett enat Europa. Irland vinner Eurovision fyra gånger. Sverige två.

-          00-talet. Terrorattack i USA, eurons införande och förenandet av väst och östeuropa med 10 nya länder 2004, och ytterligare två 2007. Ekonomiska krisens utbrott 2008. Estland, Turkiet, Ukraina, Finland, Serbien och Ryssland erövrar sina första förstaplatser i Eurovision.

Utvidgningen har varit, och är en stor fördel för hela Europa. Instabila och odemokratiska länder har genomfört viktiga reformer och gjort stora framsteg mycket snabbare än man kan tänka sig att det gjort utan medlemskapet som morot. Även ursprungsländerna har vunnit på utvidgningen eftersom marknaden växer och möjliggör investeringar vilket leder till tillväxt och fler arbetstillfällen. Vi ska givetvis fortsätta välkomna de länder som vill och är redo att bli en del av EU.

Sedan starten av Eurovision Song Contest 1956 har antalet deltagande länder ökat från sju till femtioen. Kommer EU kanske en dag bli lika stort som Eurovision.

Här hittar du detaljerad information om rapporten: http://europa.eu/rapid/press-release_IP-13-930_en.htm

Vid kistorna på Lampedusa. Foto: EU-kommissionen

Vid kistorna på Lampedusa. Foto: EU-kommissionen

Idag har jag besökt Lampedusa tillsammans med Italiens premiärminister Letta, inrikesminister Alfano och kommissionens ordförande Barroso. Jag talade med Angelino Alfano redan i torsdags morse efter den fasansfulla tragedin och han bad mig då att komma dit. Lampedusa är en mycket liten ö som ligger närmare Tunisien än Sicilien. Där bor 6000 människor på 20 kvadratkilometer. Alltför ofta tvingas invånarna att se döda flyktingar bäras i land.

Detta är en obeskrivlig tragedi, med hundratals människor som drunknade precis utanför Europas kust. Människor som flytt diktatur och förtryck i Eritrea och Somalia. Att stå framför 280 kistor, varav några små barnkistor, var fasansfullt. På barnkistorna låg det nallebjörnar. Det är en obeskrivlig påminnelse om hur svårt det är att ta sig till Europa under reglerade, lagliga och trygga former.

Vi hade en lång diskussion om Lampedusa på rådsmötet igår. Alla medlemsländer uttryckte bestörtning och solidaritet. Kanske är detta vändpunkten för en annan migrationspolitik som är mer inriktad på samarbete och öppnare vägar in i EU? Det är svårt att säga, men från kommissionens sida har jag föreslagit flera åtgärder. Först behöver vi omorganisera Frontex olika insatser i Medelhavet till en enda stor operation från kust till kust – från Spanien till Cypern – inriktad på search and rescue, det vill säga att upptäcka båtar i tid så att fler liv kan räddas. Vidare behöver vi fortsätta samarbetet med länderna på andra sidan Medelhavet för att få dem att göra mer för att förhindra de skoningslösa nätverk som tjänar pengar på att smuggla människor i nöd.  Länder som Marocko och Tunisien  kan göra mer för att bygga upp ett eget asylmottagande i enlighet med internationella standarder.

Vi måste också öka de lagliga sätten att komma till Europa, genom bland annat mer vidarebosättning i samarbete med FN, från exempelvis Syrien. Alldeles för få EU länder tar idag emot kvotflyktingar. Alla 28 EU-länder borde göra en insats! Men anledningen till förra veckans katatrof är att det är så svårt att ta sig lagligt till EU, vi måste därför också allvarligt fundera över hur vi kan öka möjlightetns att ta sig tryggt till Europa för de som flyr. Humanitära visum skulle kunna vara en väg att gå här.

Vad gäller Italiens akuta behov så handlar det bland annat om att se till att mottagningscentret på Lampedusa och på andra ställen i Italien rustas upp rejält, så att människor kan få ett värdigt mottagande. Kommissionsordförande Barroso meddelade idag att EU-kommissionen kan bistå med upp till 30 miljoner euro för olika insatser i flyktingförläggningar, humanitär hjälp, integrationsinsatser med mera.

Under vårt korta men intensiva besök hann vi också med att träffa borgmästaren och personer på ön som jobbat med räddningsinsatser, samt frivilligaorganisationer och inte minst flyktingar från olika länder. Vi talade med en ung pojke från Eritrea som fanns ombord på båten som sjönk. Hans föräldrar satsade allt de hade på att han skulle få en framtid utanför Eritrea, i frihet.

FNflagga Foto: Makaristos CC

FNflagga Foto: Makaristos CC

Idag bloggar jag från FN:s högkvarter i New York där jag deltar på FN:s högnivådialog om internationell migration och utveckling – ett möte där politiker och specialister möts för att diskutera migration och utveckling ur ett bredare perspektiv. Jag är EU:s företrädare i denna dialog.

Ny FN-statistik visar hur världen håller på att förändras, även på migrationsområdet. Och det går snabbt. Antalet internationella migranter har ökat från 175 miljoner vid millennieskiftet till 232 idag. Och prognoserna visar på 400 miljoner år 2040. Då måste vår politik och lagstiftning hänga med. Vi behöver diskutera hur vi globalt kan samarbeta för att förstärka migrationens positiva konsekvenser både för migranter och för samhället, och se på migration från nya perspektiv – inte som en börda, utan som en möjlighet – för individen och för ekonomin. Om hur migration och rörlighet kan bidra till ekonomisk och social utveckling för alla och hur man kan stärka det internationella samarbetet på detta område. Det får inte stanna i fina tal, utan måste mynna ut i konkreta åtgärder om hur vi förbättrar för migranter och försvarar rörligheten.

I maj i år presenterade jag EU-kommissionens syn på frågan i meddelandet ”Maximera migrationens utvecklingseffekter”. På FN-mötet uppmanar jag, i enlighet med meddelandet, alla berörda parter att utnyttja alla möjligheter och försöka lösa de problem som hänger samman med internationell migration, bland annat genom att göra följande:

  1. Se till att migration och rörlighet ingår i utvecklingsstrategier som positiva faktorer för utvecklingen.
  2. Respektera migranternas värdighet och beskydda deras grundläggande och mänskliga rättigheter, oberoende av deras rättsliga status.
  3. Ta bättre hänsyn till kopplingarna mellan klimatförändring, miljöförstörelse och migration.
  4. Uppmärksamma de problem som ökande urbanisering och migration medför för städer och tätortsområden.
  5. Stärka migrationspolitiken med hjälp av bilateralt och regionalt samarbete, bland annat genom samverkan med det civila samhället.
  6. Främja internationell och regional rörlighet för arbetstagare.
Stack of paper. CC Jenni from the block Flickr

Stack of paper. CC Jenni from the block Flickr

Sen 2005 har kommissionen godkänt 660 initiativ till att förenkla och slå ihop lagar. Mer än 5 590 lagar har avskaffats. En rad områden har förenklats – allt från jordbruk, moms till miljö. Under åren har även kommissionens arbetssätt förändrats. Numera sker konsekvensanalyser och konsultationer med berörda systematiskt. Mellan 2010 och 2012 genomfördes till exempel 340 konsultationer.

 

Vi måste fortsätta att regelbundet se över att lagstiftningen är relevant. Därför beslutade kommissionen att initiera REFIT (Regulatory Fitness and Performance Programme) i december 2012, som är ett löpande arbete med att se till att lagstiftningen är ett ramverk som är tydligt, stabilt och förutsebart. Inom REFIT besiktas all EU-lagstiftning.

Idag antog kommissionen den senaste REFIT-rapporten med framåtsyftande mål. Det är intressant läsning som ger en bra överblick för den som är intresserad av vad som händer i EU. Inom mitt ansvarsområde handlar det bland annat om att Schengenreglerna och Visumreglerna förenklas för att underlätta för resande och affärslivet. Du hittar rapporten här .

 

I EU stiftas lagar – lagar om den inre marknaden, konkurrens och handel för att skapa spelregler, rättigheter och möjligheter för företag och konsumenter. EU-lagstiftningen skapar enlighet utav 28 olika nationella lagstiftningar och har byggt upp ett skydd av grundläggande fri- och rättigheter och samarbete kring en mängd gränsöverskridande problem som miljöförstöring, klimatförändring och organiserad brottslighet. Allt detta är bra, men det är ett stort maskineri och mycket att ha koll på. Vi måste se till att vi fortsätter vara relevanta och att lagstiftningen inte är förlegad, används eller skapar onödig byråkrati och kostnader.

Free Dawit

Free Dawit

På måndag den 23 september, har den svensk-eritreanske journalisten Dawit Isaak suttit fängslad i Eritrea i 12 långa år utan rättegång. Jag har varit engagerad i hans frisläppande sedan strax efter arresterandet, och haft mycket kontakt med hans familj och vänföreningen.  Engagemanget bottnar i min övertygelse om att gripandet och fängslandet är ett uppenbart brott mot Dawit Isaaks mänskliga rättigheter, ett brott mot internationell rätt och ett hot mot  yttrande- och pressfriheten. Att Dawit inte fått någon rättegång är dessutom ett brott också mot Eritreas egna lagar.

Han är den ende europeiska samvetsfången i världen, enligt Amnesty. Det är så fruktansvärt sorgligt att Dawit levt inspärrad under 12 långa år. Jag tänker ofta på honom och hans familj. EU har vid upprepade tillfällen uppmanat den eritreanska regeringen att släppa alla politiska fångar, och specifikt tryckt på vad gäller Dawit Isaak. Vi har krävt information om var han befinner sig och att han måste tillåtas kontakta familj och advokat. EU kommer fortsätta sina påtryckningar mot Eritrea. Alla ansträngningar att få honom fri måste fortsätta och det är oerhört viktigt att hans öde inte glöms bort.

Tydligen kommer kampanjen Sitt med Dawit som fick stort genomslag i Almedalen även finnas på plats på Bokmässan i Göteborg nästa vecka. Det är en bra kampanj för att påminna om Dawit Isaaks öde och brotten mot mänskliga rättigheter som den eritreanska regeringen har begått och fortsätter att begå. Du kan sitta 15 minuter i ”cellen” på bokmässan, men också stödja organisationen för Dawits frigivande här.

cc Tatiana Sapateiro

foto: Tatiana Sapateiro cc

Belgrade Pride arrangeras med start nu på fredag den 20 september och med en planerad parad på lördagen den 28e. Tyvärr har jag inte möjlighet att delta i paraden i Belgrad för att visa mitt stöd till den serbiska hbt-rörelsen. Jag har därför valt att uttrycka mitt stöd till organisatörerna i form av ett brev (se nedan). Arrangörerna är rädda att paraden återigen förbjuds. I ett brev till Serbiens premiärminister Dačić har jag därför uttryckt min oro dels för säkerheten, men också påmint om vikten i försvaret av mänskliga rättigheter så som demonstrationsfriheten och yttrandefriheten.

Redan 2001 organiserades den första Pride paraden i Belgrad. Den tilläts men deltagarna attackerades av motdemonstranter och skadades. Man försökte på nytt 2009, men då blev paraden inställd. Sedan dess har det tagits små steg framåt – paraden genomfördes 2010 med tillstånd och med polisskydd mot de våldsamma motdemonstranterna. Sedan har utvecklingen tagit två steg tillbaka. År 2011 förbjöds paraden pga ”hot mot den nationella säkerheten” och likaså förbjöds förra årets prideparad. Att myndigheter ger vika för hot om våld, och förbjuder paraden på grund av säkerhetsproblem är bekymmersamt. Mötesfriheten är en oerhört viktig beståndsdel av en demokrati och staten har som uppgift att garantera medborgarnas rättigheter.

Jag uttrycker mitt stöd och beundran till arrangörerna för att det handlar om rätten för var och en att älska den man vill, utan att förlora sina rättigheter, bli diskriminerad eller riskera hot och våld. Jag vill skicka mitt stöd så att de inte tappar tron på att samhället går att förändra. Det har gått i andra europeiska länder.

Det behövs ett systematiskt arbete runt om i Europa, för att stärka medvetenheten om hbt-personers rättigheter på samhällets alla nivåer. Det handlar inte om särskilda rättigheter, utan lika rättigheter som alla andra. Det finns överlag ett stort behov av att motverka alla tendenser till diskriminering mot hbt-personer genom lagstiftning och kampanjer. Så tar vi steg framåt i rätt riktning tillsammans.

Dear friends,

You are giving many people hope for the future by organising and participating at the Belgrade Pride. You show a great courage, and admirable personal conviction, standing up for human rights and defending the right to love.

Thank you for your invitation to take part in the Belgrade Pride events! Unfortunately, due to my previous commitments, I will not be able to join you. Nevertheless, I would like to extend my warm support to your undertakings and express my admiration for you and your battle -a battle that in other countries has led to progress we see today in Europe with equal rights for LGBT people.

As you are well aware, the European Commission is strongly attached to the values enshrined in the EU Treaties and the Charter of Fundamental Rights, including freedom of assembly and freedom of expression and non-discrimination. It is totally unacceptable and incompatible with the fundamental values that the European Union are built upon, that citizens are subject to discrimination, violence and harassment and excluded from legislation that would protect them and their families.

It is of vital importance that Serbia, a country aspiring to become a member of the European Union fully embraces these values which are amongst the core foundations on which the Union project is built upon. I have sent a letter to Prime Minister Dačić in which I point out the necessity of his government to fulfil its obligations to respect, protect and fulfil the right to freedom of expression and freedom of assembly for all of its citizens, including LGBT persons – the rights enshrined in Serbia’s constitution. In my letter I stressed that the 2013 Belgrade Pride will be an important step for Serbia’s advancement in the EU path, through ensuring the core principles of equality and non-discrimination. I expressed my expectation that the Serbian authorities will take all necessary measures to facilitate a peaceful Pride march.

The European Commission will continue to monitor carefully developments in this area. It will also continue providing its strong support to the LGBT community in Serbia to enjoy their constitutional rights. 

I wish you a successful and peaceful Belgrade Pride 2013!

Skriv in din epostadress för att prenumerera på den här bloggen och därmed få information om nya inlägg via epost.

@MalmstromEU

Netikett

Kommentarskribenter måste hålla sig till anständig samtalston. Diskussionen ska ske med respekt för alla människors lika värde. Detta gäller även för länkar.
wordpress statistics
Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 225 andra följare

%d bloggare gillar detta: