Jag är född 1968 och bor i Bryssel tillsammans med min man och våra tvillingar. Jag är fil.dr i statskunskap och hedersdoktor vid Göteborgs universitet och jobbade där i flera år som forskare och lärare i bland annat europeisk politik.

Mellan 1999 och 2006 var jag ledamot i Europaparlamentet, där jag främst arbetade med utrikespolitik, mänskliga rättigheter, EU:s utvidgning och konstitutionella frågor. Efter valet 2006 utsågs jag till EU-minister i svenska regeringen, där jag ansvarade för en rad horisontella frågor: Lissabonfördraget, strategin för tillväxt och sysselsättning, översynen av EU:s budget och att förankra EU-medlemskapet hos medborgarna. Framför allt arbetade jag med att samordna förberedelserna och genomförandet av för Sveriges ordförandeskap i EU hösten 2009.

Sedan februari 2010 är jag kommissionär för inrikesfrågor, vilket innebär att jag ansvarar för frågor som rör EU:s polissamarbete, gränskontroll, säkerhetsfrågor samt asyl och migration. Mer konkret innebär det att jag leder EU:s arbete mot gränsöverskridande brottslighet och människohandel. Jag ansvarar också för att vi ska få en gemensam asyl- och migrationspolitik i Europa. Dessutom arbetar jag för att ge EU en tydligare roll när medlemsländerna drabbas av kriser och katastrofer.

Jag är delvis uppvuxen i Frankrike men har också jobbat i Stuttgart och i Barcelona. Det är genom dessa erfarenheter som mitt intresse för andra länder och för europeisk politik har grundlagts. När jag var liten tog mamma och pappa med mig till Normandie för att titta på masskyrkogårdarna från andra världskriget. Där låg några av mina klasskamraters släktingar begravda. När jag bodde i Barcelona berättade min väninna Blanca för mig hur hennes mormor tog med henne till källaren för att sjunga katalanska barnvisor. Det fick man inte göra så att folk hörde i Francos fascistiska diktatur. Det är de erfarenheterna som har präglat mitt starka engagemang för Europa.

På min sajt kan du läsa mer om mitt arbete som kommissionär.