Koalition mot sexövergreppsbilder

Foto: Djayo/sxc.hu

Sexuellt utnyttjande av barn och spridning av sexövergreppsbilder är vidriga brott som vi måste hjälpas åt att bekämpa.  Tyvärr är det ett brott som ökar och som det är svårt att komma åt. Allt yngre barm figurerar på foton och filmer som sprids på nätet.  Tillsammans med Rob Wainwright, chefen för Europol, lanserade jag  idag den europeiska Finanskoalitionen mot sexuellt utnyttjande av barn på Internet (EFC). Det är ett 3-årigt projekt som kommissionen delfinansierar och som leds av Europol, men där polis, civilsamhälle och företag  deltar för att gemensamt jobba mot handeln med sexövergreppbilder och filmer av barn. Metoden är att förena dessa aktörer och komma åt de kriminella nätverken genom att följa betalningen och de olika system som används på internet  för att begå dessa brott. Projektet syftar till att stödja internationella brottsutredningar och i så stor utsträckning som möjligt samarbeta med privata aktörer. Projektet kommer  att  utvärdera och studera den sexuella exploateringen av barn på Internet, i alla delar av Internet – även chattrum och liknande, och hjälpa kommersiella aktörer vars tjänster, ofta utan deras vetskap,  utnyttjas av kriminella nätverk.

Projektet är en utveckling av ett tidigare projekt från 2009, som syftade till att hindra kommersiella hemsidor uppbyggda för att sprida sexövergreppsbilder på barn. Framsteg har gjorts med att minska antalet kommersiella hemsidor, men chattgrupper och sociala nätverk används numera istället, därför behöver man utveckla arbetet mot handeln. Det är svårt för polisen att få fatt i informationen och därför är det viktigt att den privata sektorn och civilsamhället bidrar. Bland annat är MasterCard, Visa Europe, Paypal, Microsoft och Google med i projektet.

Fler åtgärder mot vapen

Dagens konferens om vapenhandel. Foto: Tove Ernst

Utmaningen att hantera den olagliga handeln med skjutvapen är betydande. Enligt uppgifter från bland annat Europol, finns det omkring 4 miljoner oregistrerade vapen bara på Balkan. Den globala svarta vapenmarknaden uppskattas omsätta mellan 170 och 320 miljoner dollar årligen. Vapenhandeln är en sann gränsöverskridande verksamhet och en omfattande brottslighet. Vi behöver en starkare EU-politik på detta område,och engagemang av aktörer på alla nivåer. Det finns redan en hel del samarbete, direktiv och handlingsplaner på EU-nivå men det finns en allmän känsla av att vi kan göra mer. För att diskutera detta samlade vi idag ledande experter, representanter från vapenindustrin och myndigheter på en konferens i Bryssel för att se vad mer som behöver göras.

En hel del görs redan på internationell, nationell, regional och lokal nivå. I Stockholmsprogrammet från 2009, har EU: s medlemsstater konstaterat att vapenhandeln är ett hot mot säkerheten i EU och att det behövs gemensamma åtgärder på området. Dels med informationsutbyte mellan polismyndigheter, bättre fungerande laglig handel med registrerade vapen, men också effektivare gränskontroller och tillslag. Under 2010, antog rådet en europeisk handlingsplan för att bekämpa olaglig handel med tunga skjutvapen. Och vi planerar i kommissionen att om ett år komma med ett kommissionsmeddelande med syfte att utvärdera befintliga åtgärder för att minska olaglig handel med skjutvapen och presentera möjliga framtida åtgärder på området. Därför är all input välkommet. Baserat på resultatet av dagens konferens och andra diskussioner med experter kommer vi att identifiera särskilda problemområden och framtida åtgärder på effektivaste nivå för att förbättra EU:s inre säkerhet.

Lissabon: Droger på schemat

Photo: eyemage CC flickr

In i det sista var det osäkert om jag skulle kunna åka till Lissabon, pga gårdagens omfattande strejk, men tidigt i morse lyckade jag komma iväg till den vackra portugisiska huvudstaden. Jag var inbjuden för att delta i presentationen av EMCDDA:s årliga rapport om drogsituationen i Europa. Jag är ansvarig kommissionär för EMCDDA. Du hittar mitt tal här.

EMCDDA är EU-organ som har som huvuduppgift att sammanställa statistik och göra analyser av narkotika och narkotikaberoende i Europa, så att vi ska kunna jämföra medlemsländerna, se trender men också om åtgärder har effekt. Informationen på EMCDDA är en ypperlig grund för utbyte av erfarenhet mellan länderna och ett fantastiskt material för forskning.

I rapporten framkommer flera intressanta saker, nämligen att konsumtionen av heroin, kokain och cannabis minskar något i Europa, även om fortfarande miljoner människor varje dag använder narkotika. Det är dock en försiktigt positiv trend. Mer oroväckande är framväxten av olika syntetiska droger, EMCDDA får minst en rapport i veckan, 50 hittills i år, om nya preparat på marknaden. Många orsakar enorm skada. Du kan läsa rapporten här.

Det viktiga är nu att sammanföra den stora kunskap som finns på EMCDDA med Europol för att bekämpa narkotikahandeln och den organiserade brottsligheten kopplad till knarket. Nästa år kommer Europol och EMCDDA med en gemensam rapport som jag ser mycket fram emot.

Besöket i Lissabon fortsatte med diskussion med inrikesminister Miguel Macedo och sedan besök på kustbevakningen. Strax innan avfärd tittade jag också på det e-border system som portugiserna har för underlättande av resande och gränskontroll på flygplatsen.

Ett barn är inte en kostnad

Hibbe i Göteborg. Foto: Norrgard

Hibbe, som jag träffade igår i Göteborg, är en tuff kille. Han är 15 år, spelar fotboll på fritiden och vill bli socionom. Socionom, precis som flera av de vuxna som jobbar där han bor. De som hjälper honom med läxor varje vardagkväll efter skolan och som han lagar middag med hemma där han bor. Helst pizza.

Hibbe har flytt från Afghanistan till Sverige. Den sista biten utan sin familj. Han är en av de 12000 ensamkommande flyktingbarn som kommer till Europa varje år och söker asyl ( siffran är nog högre pga stort mörkertal). En del är föräldralösa, andra har kommit från sina föräldrar under flykten, och en del har föräldrar i hemlandet som hoppas på en bättre framtid för sitt barn. Gemensamt för dem är att de är barn som behöver samhällets hjälp och stöd tills de blir myndiga och ska klara sig på egen hand.

Jag blir arg när killar och tjejer som Hibbe reduceras till en samhällskostnad i debatten. När barn blir behandlade som brottslingar och låses in bara för att de kommit till Europa. De är barn utan föräldrar som flyr från krig och konflikter som kommer hit ensamma och behöver erbjudas stöd för att få växa upp i trygghet som andra barn.

Jag kommer bära med mig Hibbes historia och framtidsplaner i mitt arbete som kommissionär. Det är en fröjd att se lyckade exempel på hur vi kan möta de barn och ungdomar som kommer till Europa. Ett sådant exempel såg jag idag vid mitt besök på Gandalf, ett hem för ensamkommande barn. Det var fantastiskt att träffa  engagerad personal som glatt berättar hur bra det gått för de barn som tidigare bott på hemmet och som flyttat vidare, skaffat jobb och familj. Goda exemplen på gott mottagande måste spridas och goda erfarenheter delas med sig. I Europa idag behöver mottagningen av flyktingbarn bli mycket bättre och vi får aldrig glömma att det är ungdomar som Hibbe som det handlar om. Aldrig en kostad, en siffra i statistiken. Aldrig illegal.

Du kan läsa kommissionens senaste rapport om ensamkommande flyktingbarn här.

Många möten i Stockholm

Tal på Advokatdagarna

Ännu en intensiv dag närmar sig sitt slut. Med anledning av att jag invigningstalade på Advokatdagarna och var i Stockholm idag, passade jag på att utnyttja hela dagen till en blandning av aktiviteter – seminarier, intervjuer – både tv och tidningar – och möten med enskilda. Dagens tema har varit asylfrågor, men även organiserad brottslighet, och den ekonomiska krisen har varit uppe.

 

Advokatsamfundet arrangerar varje år seminariedagar för sina medlemmar. Jag inledde deras konferens med att tala om arbetet mot korruption och organiserad brottsligheten i Europa och om EU:s olika  förslag till åtgärder. Brottsligheten handlar ju naturligtvis ytterst om den enskildes trygghet och säkerhet men det finns också  en mycket viktig  ekonomisk aspekten av brottsligheten. Det är en miljardindustri. Uppskattningar gjorda av IT-säkerhetsbranschen visar att bara brottsligheten på Internet kostar svenskar 1,4 miljarder per år. Den globala narkotika handeln uppskattas omsätter mer än flera av de största multinationella företagen tillsammans. Det är pengar som skulle göra stor nytta i den legala ekonomin. Ett av förslagen jag pratade om idag är harmoniseringen av konfiskering, som möjliggör att brottsbekämpande myndigheter lättare kommer åt t.ex. lyxvillor och nattklubbar som kriminella gränsöverskridande nätverk investerat sina pengar i. Mer om det har jag skrivit här.

Jag var också inbjuden till Utrikespolitiska föreningen vid Stockholms universitet för att tala om det gemensamma asylsystemet som nu går in i slutförhandlingar. Det är alltid lika givande att träffa pålästa och kunskapssökande studenter. Vi diskuterade också situationen i Syrien, korruption och mänskliga rättigheter.

Om Syrien pratade jag också om under dagens intervju med Ulf Kristofferson som du kan se här. SVT:s morgonprogram om asylpolitiken kan du se här . Dagens seminarium om asylpolitiken på Europahuset med migrationsminister Tobias Billström spelades in av SVT Forum, men jag får återkomma med länk*.

*Visas imorgon på Kunskapskanalen kl. 13:30

Visumförenklingar för turisternas skull

Presskonferens om visum idag. Foto: EbS

Att underlätta för turister som vill besöka Europa, att spendera sin tid och sina pengar, är viktigt för vår ekonomi, och därför särskilt viktigt i kristiderna som råder nu. Antalet visumansökningar till EU fortsätter att öka. Vi såg en 32 % ökning mellan 2009 och 2011. Mer än 13 miljoner visum utfärdas per år. Samtidigt visar beräkningar att 21 % av potentiella turister avstår från att resa till EU pga av visumkravet som vi ställer. Att ansöka om visum är i många länder en omständlig process och också ofta krångligt och utdraget för systemet är omodernt.

Uppskattningar gjorda av World Travel and Tourism Council pekar på att Schengenområdet kunde öka antalet turister med 46 miljoner till 2015, om visumreglerna var mer flexibla. En sådan ökning i turismen skulle öka inkomsterna i turistnäringen med 60 miljarder euro och skapa 500 000 nya jobb.

Därför är jag glad att jag idag fick mina kollegor med mig på mitt förslag till strategiskt meddelande om hur visumpolitiken kan stimulera tillväxten. Mycket kan göras för att förenkla för turister att komma till Europa. Till att börja med en korrekt implementering av det visumreglemente som redan finns – t.ex. kravet på maximalt 15 dagars väntetid på beslut. På längre sikt behöver processen effektiviseras och förkortas, ansökningsformulär förenklas och regler förtydligas. Du kan se presskonferensen här .

Kommissionen fattade också beslut om en Schengenrapport innehållandes konkreta lokala åtgärder som kan vidtas på konsulaten runt om i världen för att förenkla visumproceduren. Till exempel harmonisering av listan över vilka dokument som man ska lämna in när man ansöker om visum, så att inte olika konsulat ställer olika krav. Det är viktigt med lika regler, dels eftersom vårt bemötande av personer som vill resa till Europa är viktigt, dels för att processen ska vara transparant och jämlik.

Till de goda nyheterna idag kan tilläggas att 16 länder i Västindien och Stilla havet kommer läggas till listan på länder vars medborgare inte behöver visum

Möten med Västra Balkan

Tirana from above (c) Lvovsky Creative commons flickr

Efter ett par dagars ledighet över Allhelgonahelgen är det nu full fart igen. Jag tillbringar två dagar i Tirana, Albanien, för ministermöte med västra Balkan. Det är ett årligt möte med justitie- och inrikesministrarna från regionen som samlas, tillsammans med det cypriotiska  ordförandeskapet och kommissionen. Vi diskuterar de viktiga rättsfrågorna och den europeiska integrationsprocessen. Ett oberoende rättsväsende, kampen mot organiserad brottslighet och korruption samt minoriteters rättigheter är de svåraste områdena att reformera i dessa fortfarande unga demokratier. Det framgår tydligt av kommissionens utvidgningsrapport som publicerades för några veckor sedan.

Vi hade bra diskussioner om bla traffickingfrågan, och hur vi kan accelerera samarbetet gör att komma till rätta med den enorma mängd vapen som cirkulerar i Europa och som har sitt ursprung i Balkanregionen.

Jag rapporterade också om det senaste JAI-mötet och diskussionerna kring visumliberalisering och den oro som många länder känner inför att antalet ogrundade asylansökningar från regionen har ökat dramatiskt. Ministrarna antog en gemensam deklaration i frågan och enades om ett antal åtgärder.

Idag fortsätter mötet med bl a diskussion om hur vi kan förbättra villkoren för romerna samt kampen mot korruptionen. Jag har också ett enskilt möte med Albaniens premiärminister Sali Berisha för att diskutera situationen  i Albanien.

Vi kan göra mer

IHH Humanitarian Relief Foundation/TURKEY (c)

Dimman låg tät i Luxemburg när rådsmötet  för rättsliga och  inrikesfrågor skulle börja igår. Flera ministrar kunde inte landa eftersom flygplatsen var stängd på morgonen. Det var många ämnen som stod på dagordningen, stora viktiga frågor som förtjänar mer utrymme och som det finns anledning att återkomma till.

Situationen i Syrien – antalet flyktingar från Syrien ökar i snabb takt. Den stora majoriteten stannar i grannländerna – Jordanien, Turkiet, Irak och Libanon. UNHCR uppskattar att det vid årets slut kan finnas upp till 710 000 flyktingar i behov av hjälp. Hittills har väldigt få av dem kommit till Europa, ungefär 16 000. Mycket görs redan för att stödja mottagarländerna, men vi kan göra mer. Hittills har EU:s humanitära stöd uppgått till 230 miljoner euro. Vi i kommissionen håller på att ta fram en plan med kortsiktiga och långsiktiga åtgärder för hur EU och medlemsstaterna kan fortsätta stödja det humanitära arbetet i regionen, men också hur vi i Europa kan ta emot fler syrier i behov av skydd Vi arbetar också med att få ett regionalt skyddsprogram på plats tillsammans med UNHCR.

Asylpaketet – vi hade en avstämning hur det går i förhandlingarna mellan rådet, parlamentet och kommissionen om de förslag till lagstiftning som tillsammans kommer att utgöra EU:s nya gemensamma asyl- och flyktingsystem. Det görs framsteg och mottagandedirektivet och Dublinförordningen är vi snart i mål med, men förhandlingen om asylprocedurdirektivet och Eurodac fortsätter.  Ambitionen är att förhandlingarna ska vara färdiga innan slutet av 2012 och jag tror att det är möjligt att nå en politisk överenskommelse tills dess. EU behöver ett humant gemensamt asylsystem för idag är skillnaderna alltför stora mellan länderna. Tanken är att det nya systemet ska garantera rättssäkerhet och human behandling av den enskilde och en likvärdig effektiv handläggning. Då kan också alla 27 medlemsländer ta ett ansvar.

Schengensutvidgning till Bulgarien och Rumänien – för att vi ska ha fri rörlighet för personer har vi Schengen avtalet, som innebär att personkontrollerna vid gränserna tas bort, och kompenseras av överenskommelser om åtgärder på andra områden, som måste till för att tilliten mellan länderna ska finnas och för att t.ex. kunna bekämpa brottslighet utan gränskontroller. Innan ett land släpps in i Schengen måste man uppfylla vissa krav vad gäller t.ex. kontrollen av den yttre gränsen, polissamarbete och viseringsutfärdande. Bulgarien och Rumänien håller på att genomföra förändringar i lagstiftning. Ett beslut om Schengeninträde tas enhälligt av rådet och än finns inte den enhälligheten bland medlemsländerna.

En annan mycket komplicerad fråga handlar om visumfrihet för medborgare i länder på Västra Balkan. Att successivt lyfta visumtvånget för våra grannländer och partners är en viktig målsättning för mig. Ökad rörlighet skapar kontakter människor emellan, något som är oerhört positivt. Alla länder på Balkan, utom Kosovo, har visumfrihet med EU. Detta fungerar alldeles utmärkt i de flesta fall, men har också lett till en omfattande våg av asylsökande till bland annat Frankrike, Tyskland och Sverige från framför allt Serbien och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien. Detta är ett stort problem eftersom färre än 1 % av de som söker  får asyl. Antalet asylsökande har ökat med 73 % jämfört med förra året. Flera länder uttryckte stor oro för utvecklingen som riskerar hela visumprocessen. Det är viktigt att länderna på Balkan gör mer för att vända trenden. Ytterst handlar det om att förbättra villkoren för romer. Den 5/11 är det ett stort ministermöte i Albanien med samtliga länder från Balkan närvarande. Då ska frågan diskuteras vidare.

Idag fortsätter rådsmötet med bland annat diskussioner om konfiskering av kriminellas tillgångar och den senaste rapporten från EU:s narkotika byrå.

Trafficking i fokus

Antitrafficking-konferens, 18 oktober 2012. Foto: Tove Ernst

 

”Vad gör EU åt trafficking?” är en av de vanligaste frågorna som jag får när jag tar emot besöksgrupper på mitt kabinett i kommissionen och när jag är ute och träffar skolklasser och andra medborgare. Jag får också många mejl om trafficking. Det gläder mig att kampen mot detta vidriga brott engagerar så många – en av de viktigaste frågorna för mig sedan jag blev kommissionär. EU-statistik visar också att 93 % av EU:s medborgare tycker att EU-länderna ska samarbeta mer för att stoppa handeln med människor.

Idag, på EU-dagen mot trafficking, arrangerar vi en konferens om trafficking, dit experter, frivilligorganisationer och politiker kommer för att diskutera åtgärder. Du kan läsa mitt tal här.  Och jag vill här på bloggen passa på att svara på frågan om vad vi i EU gör åt trafficking.

På EU-nivån finns dels ett EU-direktiv, dels en ny EU-strategi mot trafficking. Direktivet var bland det första jag föreslog och inför en gemensam definition av brottet trafficking. Dessutom harmoniseras straffpåföljden  i alla medlemsstater efter införandet. Den här EU-lagstiftningen ger arbetet med att utreda brottet och lagföra brottslingarna en bättre grund, och förbättrar skyddet av offren, men ger oss också en bättre utgångspunkt för utvärdering av arbetet och förekomsten av trafficking, så vi ser vad som fungerar och vad vi behöver göra bättre. Lagstiftningen införs nu i alla 27 medlemsländer och skall gälla fullt ut från våren nästa år.

Strategin mot trafficking, som kommissionen antog i juni i år, innehåller 40 konkreta åtgärder med parallella insatser med förebyggande åtgärder, åtgärder för att öka antalet dömda människohandlare, och förbättringar av skyddet av offren. Hela strategin hittar du här, men låt mig ge tre exempel på åtgärder:

1) För att förbättra utredning och lagföring av människohandlare rekommenderas medlemsstaterna att sätta upp nationella tvärsektoriella brottsbekämpande enheter specialiserade på människohandel, som bör koppla ihop exempelvis polis, migrationsverk, gränskontroll, och expertutredare av finansiell brottslighet.

2) Strategin är också tydlig med att människohandeln inte kan bekämpas enbart genom åtgärder inom EU:s gränser och av EU ensamt. Vi arbetar med att ta fram en lista med prioriterade länder utanför EU för att koncentrera oss på insatser mot människohandel i landspecifika strategiska samarbeten med dessa länder. Kommissionen kommer också öka samarbetet med internationella organisationer som t.ex. FN, ILO, Europarådet och OSCE, för att dela med sig av idéer, förbättra den strategiska planeringen och för att undvika att vi arbetar dubbelt, utan istället tar hjälp av varandra för att bli mer effektiva.

3) En tredje idé, som ser väldigt lovande ut, är att skapa en företagskoalition, som ska knyta företag som vill se till att inte någon del av produktionen använder sig av offer för människohandel och tvångsarbete.

Vi sätter också av pengar för förebyggande arbete och forskning om bl a hur vi kan minska efterfrågan på människohandel.

Det var länge sen slaveri förbjöds – på 1800-talet. Förbudet är inskrivet i FN-dokument, i Europarådets konvention om skydd mot för de mänskliga rättigheterna, och i länders grundlagar runt om i hela världen. Men handel med människor existerar i allra högsta grad fortfarande. En slavhandel som till största delen drabbar kvinnor och flickor, som tvingas in i prostitution. Vi måste göra vårt yttersta för att sätta stopp för denna slavhandel i Europa.

Oväntat fredspris, men viktig påminnelse

Nobels fredscenter i Oslo. Foto: Juntosworldwide/Flickr (C)

Nyss kom nyheten att EU tilldelas Nobels fredspris 2012. Mina första tankar om beslutet: Roligt, oväntat, viktigt. Oväntat, naturligtvis, eftersom det finns en lång rad andra – både organisationer och personer – som kämpar för fred och demokrati världen över, och som också hade kunnat tilldelas priset, dissidenter och organisationer som kämpar i motvind.

Men att EU får detta pris är samtidigt viktigt. I dessa tider av växande ekonomisk oro och vacklande förtroende för det europeiska projektet, är det värt att påminna om varför EU en gång kom till. Det är bra att bli påmind om hur viktigt det är att vi löser problem över gränserna tillsammans i Europa, och hur fjärran det var för inte alls så många decennier sedan.

EU har också, genom sin utvidgning och ”mjuka makt”, spelat en avgörande roll för den demokratiska utvecklingen i Öst- och Centraleuropa efter järnridåns fall. Det inflytandet har inte upphört – även idag driver EU på för demokrati, rättsäkerhet och fredliga lösningar i våra grannländer.

Men med sådan styrka kommer också ett ansvar. Om EU ska ha trovärdighet globalt gäller det att vårt arbete för mänskliga rättigheter, demokrati, yttrandefrihet  och icke-diskriminering också gäller inom EU. Vi måste vara vaksamma om dessa värden luckras upp inom vår union.

På mitt område innebär det till exempel att EU måste ta ett större ansvar för asylsökande, och se till att inte lämna nödställda i sticket. Det gäller också gentemot grannländerna som går mot demokrati efter den arabiska våren  – där måste EU verkligen stötta och hjälpa, för att fullt ut göra sig förtjänt av detta viktiga pris.

Första internationella flickdagen

Flickskola i Pakistan, 2007. Foto: Caroline Suzman/Världsbanken

Denna dag går mina tankar till världens alla flickor men framför allt till den modiga 14-åriga flickan Malala Yousafzai i Pakistan, som kämpar för sin och andra flickors rätt att få gå i skolan. På grund av sin kamp, sköts hon av talibaner. Tack och lov verkar hon överleva, och jag hoppas innerligt att hon kommer att tillfriskna fullt ut, och att den som utförde mordförsöket ställs inför rätta. Malalas mod och styrka är beundransvärd, men barn ska inte behöva driva politisk förändring på egen hand. Vi vuxna bär ansvaret för att barn kan växa upp i trygghet, ha rätt till skolgång med mera.

Idag uppmärksammas den första internationella flickdagen. Det är en av FN:s internationella dagar och instiftades förra året för att uppmärksamma flickors särskilt utsatta situation. Att vi uppmärksammar den här dagen betyder inte att vi ignorerar att pojkar också är utsatta, utan för att fokusera på flickors särskilda situation och det faktum att flickors utsatthet i mindre utsträckning uppmärksammas och flickors situation negligeras.

Flickor utsätts i högre grad för marginalisering, försummelse, har sämre hälsa och tillgång till vård, och är utsatta för våld – inklusive våldtäkt – i högre utsträckning än pojkar. De diskrimineras dubbelt, utifrån både sitt kön och ålder. Flickor runt om i världen lider i större utsträckning av undernäring, har sämre tillgång till utbildning och riskerar att tvångsgiftas. De riskerar också i påtagligt högre utsträckning att bli offer för trafficking – att bli såld/ tvingad till prostitution.

Det räcker inte kämpa för flickors rättigheter en dag om året, men den internationella flickdagen kan ge en välkommen skjuts åt politiska initiativ som förbättrar vardagen för flickor jorden runt.

EU fortsätter växa

Stefan Füle, utvidgningskommissionär

På dagens kommissionsmöte antog vi den årliga utvidgningsrapporten som innehåller en analys av utmaningarna i utvidgningsprocessen och hur långt varje land har kommit sin process med tillhörande rekommendationer till lösningar. Utvidgningen har varit och är en stor fördel för hela Europa. Länder genomför viktiga reformer och några f.d kandidatländer har gått från att ha varit diktaturer till fungerande demokratier och rättsstater. Även ursprungsländerna har vunnit på utvidgningen eftersom marknaden växer, möjliggör investeringar och det leder till tillväxt och fler arbetstillfällen. Vi ska givetvis fortsätta välkomna de länder som vill och är redo att bli en del av EU. EU:s mjuka makt att driva på reformer i länder ska inte underskattas och därför är det så viktigt att vi, trots ekonomisk kris, inte tappar intresset och fokus på utvidgningsprocessen.

Kroatien står allra närmast och kommer bli EU:s 28:e medlemsland den förste juli nästa år, men innan dess har Kroatien fortfarande konkreta saker som måste lösas, främst vad gäller konkurrenslagstiftning, fundamentala fri- och rättigheter, och även reformer inom mitt ansvarsområde.  Island ligger också bra till. Där är det snarare den isländska interna debatten som avgör om landet går med i EU.

Ser vi till övriga Balkan, så behöver Serbien förbättra relationen med Kosovo innan förhandlingarna om medlemskap öppnar. Förhandlingen med Montenegro inleddes i juni. Landet behöver särskilt göra framsteg i jobbet mot den organiserade brottsligheten och korruptionen, innan medlemskap blir aktuellt. För fjärde gången föreslår vi i kommissionen att förhandlingar med före detta jugolaviska republiken Makedonien. Där är det oförmågan att lösa konflikten om landets namn som spökar. Det är inte bra att det dröjer, eftersom man riskerar att landets reformvilja trappas av och att utvecklingen går tillbaka. Det gäller även Turkiet, där förhandlingarna frystes för att det inte finns enighet i rådet. Tyvärr ser vi att Bosnien och Hercegovina inte går framåt i förväntad hastighet, utan det behövs en starkare politisk vilja att närma sig EU. För Albanien rekommenderar vi kandidatstatus och fortsatt reformarbete, och avser komma med en rapport så fort de rekommenderade reformerna är gjorda. Slutligen Kosovo – Kosovo har genomgått en särskild studie, vilken visade att de framsteg som krävs för ett avtal, har genomförts.

Carl Bildt och Stefan Füle, utvidngningskommissionären, skrev om detta i dagens Svd . Du kan också läsa mer här .

Längs gränsen

Samtal med migranter från bl a Syrien och Pakistan i förvaringscentret i Venna, längs gränsen till Turkiet. Foto: Michele Cercone

Det har varit en intensiv dag i Grekland vid gränstrakterna mot Turkiet – Komotini, Venna, Feres och Poros. Jag är här med minister Nikos Dendias, ansvarig för asyl- och migrationsfrågor. Vi har besökt olika förvaringscenter för migranter som kommer över gränsen från Turkiet. Det är alltid oerhört gripande att höra alla berättelser från mestadels unga män som tagit sig över halva jordklotet till Grekland i jakt på ett bättre liv. En del kommer från Syrien men de flesta är från Afghanistan, Irak, Eritrea och Somalia. En del är asylsökande, andra inte. De flesta vill inte stanna i Grekland utan vill vidare upp i Europa. De har dramatiska erfarenheter och strapatser bakom sig.

Situationen i förvaringscentren är svår och de humanitära villkoren är mycket enkla, på vissa ställen bedrövliga. En del center borde stängas, men några är nyöppnade och hyfsat fräscha. Den nya grekiska regeringen har många utmaningar att hantera här, men förbättringar har faktiskt skett den senaste tiden. Det är bättre samordning och en del nya center har byggts. Grekisk personal har anställts och embryot till ett ordentligt asylsystem börjar komma på plats. Tillgång till sjukvård samt tolkar och juridisk rådgivning har ökat.

Trycket vid gränsen är förstås hårt och vi försöker hjälpa Grekland så mycket vi kan. Mycket pengar och resurser har ställts till Greklands förfogande. Mellan 2007 och 2011 erbjöds 160 miljoner euro till Grekland för att förbättra situationen, och 50 miljoner i år. Dessutom hjälper många medlemsländer till med personal och tekniskt kunnande. Frontex har personal här från hela EU plus Norge, och vår  asylbyrå EASO jobbar tillsammans med grekiska tjänstemän sida vid sida i Aten.

Ett problem är att bara en mindre del av pengarna faktiskt används. Nu måste Grekland bli betydligt bättre på att dra nytta av den hjälp som står till buds.

Det är alltså fortfarande en lång väg kvar att gå. Den humanitära situationen här måste förbättras och handläggningstiderna i asylärenden kortas markant. I Grekland är det dessutom alltför få som beviljas asyl. I snitt beviljas 25 procent av alla asylansökningar i EU, men bara en procent i Grekland.

Nu vänder jag tillbaks till Aten där jag ska träffa FN:s flyktingorgan UNHCR, samt senare ikväll äta middag med EU-minister Dimitrios Kourkoulas. Imorgon träffar jag en rad frivilligorganisationer i Aten, samt premiärminister Antonis Samaras.

Fler bilder från dagen finns publicerade här, samt en video från besöket på förvaringscentren.

Den inre marknaden 2

Den inre marknaden, med fri rörlighet för varor, personer, tjänster och kapital, utgör ett av EU:s främsta prioriteringar, och framgångar. Under de 20 år som den inre marknaden har funnits har den bland annat fört med sig att vi har ett större utbud av varor och lägre priser, och den har genererat tillväxt och fler jobb. EU jobbar på att hela tiden förenkla ytterligare för att eventuella hinder för att handla mellan länder försvinner.

Efter 20 år, lagom till jubileet är det dags att uppdatera den. Vi i kommissionen har i veckan presenterat komplementet ”Inremarknadsakten 2″ med 12 åtgärder som ska förbättra den inre marknaden, underlätta rörligheten och gynna tillväxt och skapa jobb. Det handlar bland annat om tågresor, hamnbyråkrati, energimarknaden och den europeiska jobbportalen, men också om e-handel och utbyggnad av bredbandsnätet. Här hittar du mer information om förslaget.

Att underlätta rörligheten och handeln är särskilt viktigt nu när vi lever med konsekvenserna av finanskrisen. Vi behöver fördjupat samarbete, inte mindre.

Bekymmersam utveckling i Ryssland

Varje år träffar jag och ordförandeskapet Rysslands inrikes- och justitieministrar för att diskutera aktuella ämnen inom området frihet, rättvisa och säkerhet. Det handlar om visumfrågor, arbetet mot trafficking och narkotikasmuggling, rättsfrågor och migration. I den permanenta dialogen ingår också frågor om mänskliga rättigheter, korruption och rättssäkerhet.

Denna gång hölls mötet i Nicosia på Cypern, tillsammans med Cyperns justitieminister och inrikesminister.

Ryssland är en viktig partner och jag har träffat justitieminister Alexander Konovalov flera gånger. Under mötet gjorde vi en allmän genomgång av läget, inte minst i förhandlingarna om det som så småningom ska leda till visumfrihet. Arbetet sker enligt en handlingsplan, så kallad ”common steps” och där går det framåt, om än långsamt. Under tiden försöker vi på olika sätt underlätta visumprocedurer mellan oss så att det blir lättare för våra medborgare, turister och affärsmän att åka mellan EU och Ryssland.

Från EU:s sida uttryckte jag att vi är bekymrade över utvecklingen inom mänskliga rättigheter och rättssituationen i Ryssland. Vi har sett fler oroväckande exempel den senaste tiden – den hårda och oproportionerliga domen mot punk gruppen Pussy Riot, de nya lagarna mot frivilligorganisationer, de så  kallade propagandalagarna riktade mot hbt-personer, samt fallet med Sergei Magnitsky där vi förväntar oss en oberoende utredning om hela fallet. Här måste de ansvariga för hans död ställas inför rätta.