You are currently browsing the tag archive for the ‘asylpaket’ tag.
Europaparlamentets utskott för medborgerliga fri- och rättigheter (LIBE) röstade idag om de två sista delarna i asylpaketet. Det blev en övervägande majoritet. Eftersom medlemsländerna informellt redan har sagt ja till hela paketet (sex olika direktiv), betyder det att vi snart, så fort omröstningen genomförts i kammaren i Europaparlamentet, har ett beslut om ett gemensamt europeiskt asylsystem. Det är en milstolpe i det europeiska samarbete, något vi har förhandlat i många, många år. Detta är en framgång som kommer att leda till att det blir ordning på EU-ländernas asylsystem, den enskilde asylsökande kommer garanteras rättigheter som t.ex. tolk, juridiskt ombud och rätt att få besked inom en viss tid, och att det blir ett särskilt stöd till de mest utsatta flyktingarna, som ensamkommande barn, kvinnor som utsatts för sexuella övergrepp och tortyrskadade. På samtliga punkter är det en standardökning gentemot dagens regelverk.
Att få igenom en gemensam europeisk flyktinglagstiftning är för mig ett av de viktigaste målen, om inte till och med det enskilt viktigaste, för mig som kommissionär. Medlemsländerna har talat om detta sedan 1999, och skillnaden i hur människor på flykt tas emot inom EU är oacceptabelt stor. Ett fåtal länder tar idag ett oerhört stort ansvar medan andra borde kunna göra betydligt mer. Det europeiska samarbetet grundar sig på värderingar om mänsklig värdighet, frihet, demokrati och mänskliga rättigheter. Detta är alla överens om. Det europeiska asylsystemet kommer förstärka rättigheterna för människor på flykt och EU visar därmed att alla medlemsländer är villiga att hjälpa människor som behöver skydd och att vi ska göra det under värdiga förhållanden. Det är inte riktigt dags att fira än, kommissionens, rådets och europaparlamentets överenskommelse måste bekräftas slutligt i Europaparlamentets plenum. Detta kommer troligen att ske i juni. Men genom omröstningen idag är vi nästan där. Gemensamma regler och standarder för mottagandevillkor är enormt viktigt. Det ska inte spela någon roll vilket land man flyr till, en asylsökande ska veta att hans eller hennes ansökan behandlas korrekt och rättssäkert överallt. Om alla medlemsländer har en fungerande mottagning kan vi också hjälpa fler personer som behöver asyl. I och med dagens beslut kommer nivåerna på skydd och mottagning att öka väsentligt och reglerna blir klarare.
Dimman låg tät i Luxemburg när rådsmötet för rättsliga och inrikesfrågor skulle börja igår. Flera ministrar kunde inte landa eftersom flygplatsen var stängd på morgonen. Det var många ämnen som stod på dagordningen, stora viktiga frågor som förtjänar mer utrymme och som det finns anledning att återkomma till.
Situationen i Syrien – antalet flyktingar från Syrien ökar i snabb takt. Den stora majoriteten stannar i grannländerna – Jordanien, Turkiet, Irak och Libanon. UNHCR uppskattar att det vid årets slut kan finnas upp till 710 000 flyktingar i behov av hjälp. Hittills har väldigt få av dem kommit till Europa, ungefär 16 000. Mycket görs redan för att stödja mottagarländerna, men vi kan göra mer. Hittills har EU:s humanitära stöd uppgått till 230 miljoner euro. Vi i kommissionen håller på att ta fram en plan med kortsiktiga och långsiktiga åtgärder för hur EU och medlemsstaterna kan fortsätta stödja det humanitära arbetet i regionen, men också hur vi i Europa kan ta emot fler syrier i behov av skydd Vi arbetar också med att få ett regionalt skyddsprogram på plats tillsammans med UNHCR.
Asylpaketet – vi hade en avstämning hur det går i förhandlingarna mellan rådet, parlamentet och kommissionen om de förslag till lagstiftning som tillsammans kommer att utgöra EU:s nya gemensamma asyl- och flyktingsystem. Det görs framsteg och mottagandedirektivet och Dublinförordningen är vi snart i mål med, men förhandlingen om asylprocedurdirektivet och Eurodac fortsätter. Ambitionen är att förhandlingarna ska vara färdiga innan slutet av 2012 och jag tror att det är möjligt att nå en politisk överenskommelse tills dess. EU behöver ett humant gemensamt asylsystem för idag är skillnaderna alltför stora mellan länderna. Tanken är att det nya systemet ska garantera rättssäkerhet och human behandling av den enskilde och en likvärdig effektiv handläggning. Då kan också alla 27 medlemsländer ta ett ansvar.
Schengensutvidgning till Bulgarien och Rumänien – för att vi ska ha fri rörlighet för personer har vi Schengen avtalet, som innebär att personkontrollerna vid gränserna tas bort, och kompenseras av överenskommelser om åtgärder på andra områden, som måste till för att tilliten mellan länderna ska finnas och för att t.ex. kunna bekämpa brottslighet utan gränskontroller. Innan ett land släpps in i Schengen måste man uppfylla vissa krav vad gäller t.ex. kontrollen av den yttre gränsen, polissamarbete och viseringsutfärdande. Bulgarien och Rumänien håller på att genomföra förändringar i lagstiftning. Ett beslut om Schengeninträde tas enhälligt av rådet och än finns inte den enhälligheten bland medlemsländerna.
En annan mycket komplicerad fråga handlar om visumfrihet för medborgare i länder på Västra Balkan. Att successivt lyfta visumtvånget för våra grannländer och partners är en viktig målsättning för mig. Ökad rörlighet skapar kontakter människor emellan, något som är oerhört positivt. Alla länder på Balkan, utom Kosovo, har visumfrihet med EU. Detta fungerar alldeles utmärkt i de flesta fall, men har också lett till en omfattande våg av asylsökande till bland annat Frankrike, Tyskland och Sverige från framför allt Serbien och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien. Detta är ett stort problem eftersom färre än 1 % av de som söker får asyl. Antalet asylsökande har ökat med 73 % jämfört med förra året. Flera länder uttryckte stor oro för utvecklingen som riskerar hela visumprocessen. Det är viktigt att länderna på Balkan gör mer för att vända trenden. Ytterst handlar det om att förbättra villkoren för romer. Den 5/11 är det ett stort ministermöte i Albanien med samtliga länder från Balkan närvarande. Då ska frågan diskuteras vidare.
Idag fortsätter rådsmötet med bland annat diskussioner om konfiskering av kriminellas tillgångar och den senaste rapporten från EU:s narkotika byrå.
Idag har jag haft en arbetslunch med den polske ministern Jerzy Miller och LIBE-utskottets ordförande Juan Lopez Aguilar för att diskutera hur vi ska arbeta under hösten med asylpaketet. Den svåra knäckfrågan är Dublinförordningen, där flera medlemsstater blockerar det liggande förslaget. Vi resonerade om olika väger att komma vidare och bryta dödläget i denna fråga. De andra återstående lagförslagen, asylprocedurer och mottagningsdirektivet är under förhandling och det sker små men stadiga framsteg.
Under eftermiddagen har jag också haft möte med inrikesministrarna från Rumänien och Bulgarien för att diskutera deras Schengeninträde. De uppfyller ju tekniskt sett kriterierna för att gå med i Schengen, men flera länder har ställt sig tveksamma. Kommissionen har ingen rösträtt i denna fråga utan det krävs enhällighet av medlemsländerna. Vi diskuterade olika tänkbara lösningar och hur kommissionen kan hjälpa till. Polackerna hoppas kunna presentera en lösning på rådsmötet i slutet på september.
Överhuvudtaget handlar det mycket om Schengen dessa dagar. Om någon vecka kommer jag att presentera ett förslag om ett reviderat Schengendirektiv. Slutjusteringar och förhandlingar pågår intensivt. Tanken är att stärka den fria rörlighet för handel och människor som Schengen innebär genom att tidigt kunna identifiera problem och svagheter men göra det svårare för medlemsländerna att på egen hand införa gränskontroller. Schengen är något vi gemensamt har åstadkommit i EU och då måste vi också gemensamt fatta dessa beslut.
Mötet mellan vår kommission och den Afrikanska Unionen fortsatte idag. Fokus i diskussionen var väldigt mycket på hur vi ska kunna stötta demokratin och utvecklingen i norra Afrika, särskilt Egypten och Tunisien. Vi talade också om situationen i Libyen. Libyen är medlem i AU men det tycks som om det finns en livaktig intern diskussion kring hur AU ska förhålla sig till landet. Jag fortsatte också gårdagens diskussioner med Bience Gawanas, namibisk kommissionär ansvarig för sociala frågor. Bland annat diskuterade vi gemensamma satsningar för att bekämpa människohandel.
Idag har kommissionen också antagit en del förändringar till två av förslagen i asylpaketet. Det är svåra förhandlingar och i två direktiv har förhandlingarna helt kört fast – mottagandedirektivet och förslaget om asylprocedurer. Här är det oerhört viktigt att det finns rättssäkra och tydliga standarder för de asylsökande, med särskild hänsyn till de mest utsatta såsom ensamkommande flyktingbarn. I dagens förslag lägger vi fram några förenklingar och kompromisser i hopp om att bryta dödläget i förhandlingarna. Jag ska diskutera detta på rådsmötet nästa vecka och hoppas att europeiska rådet på sitt toppmöte på midsommarafton kan ge en signal om att slutföra förhandlingarna snarast.
Idag har jag hunnit med ett möte med Herman van Rompuy för att diskutera Europeiska Rådets toppmöte i juni som ska ha migration som tema. Det var bestämt långt innan revolutionerna i Nordafrika bröt ut, men nu har ju migration i bred bemärkelse enorm aktualitet. Vi samtalade lite om tänkbart upplägg.
Jag hade även en videokonferens med det ungerska ordförandeskapet i förmiddags för att förbereda nästa veckas rådsmöte i Luxemburg, också där lär migration dominera mötet.
Nu är jag på väg till Europaparlamentet i Strasbourg. Ikväll ska jag debattera ett av förslagen i asylpaketet, asylprocedurdirektivet. Senare i natt blir det också en debatt om flyktingströmmarna i Medelhavet, ett tema Europaparlamentet har debatterat vid varje session i Strasbourg de senaste månaderna. Mellan dessa debatter tycks det som om det blivit något manfall i kommissionen eftersom jag måste ersätta en mängd olika kollegor och debattera så skilda saker som kvinnovåld, turiststatistik, exportkontroll och kvinnors roll på landsbygden. Det blir en lång och lätt schizofren kväll….



Senaste kommentarer