You are currently browsing the tag archive for the ‘asylpaket’ tag.

Flyktingar från krigets Syrien i september 2013. Foto: E. Dorfman/UNHCR

Flyktingar från krigets Syrien i september 2013. Foto: E. Dorfman/UNHCR

Snart är det dags för lite jullov och förhoppningsvis tid med avkoppling med nära och kära. Det är också högsäsong  för eftertanke och årskrönikor. Ett år går så fort, men är långt när man tänker på hur mycket det händer omkring oss och hur mycket vi får gjort på jobbet. Allt av vikt får inte plats i en sammanfattande text.

Jag känner väldigt stolthet över att vi har lyckats ro asylpaketet i hamn. Det har varit mina viktigaste prioriteringar för mandatperioden. Efter besluten i parlamentet och rådet i juni 2013, kommer EU ha ett gemensamt asylsystem senast hösten 2015. Det innebär att samtliga EU-länder har skyldighet – och ska ha kapacitet att se till asylsökande behandlas rättvist och humant sätt var de än kommer. EU kommer att få moderna, öppna, rättssäkra och förutsägbara regler om vem som skall betraktas som flykting, hur de behandlas och gemensamma normer om rättigheter. I alla delar av asylområdet, innebär de nya reglerna en höjning av dagens standarder. Asylpaketet gör det möjligt för Europa att ge bättre skydd för människor som flyr från krig och förföljelse. Förhoppningsvis kommer det att leda till att fler länder i EU tar ansvar för människor som flyr, idag är det ett fåtal som tar emot asylsökande.

EU-domstolen har också under året klargjort:

1) att homosexuella asylsökande kan anses utgöra en ”samhällsgrupp” och därmed kvalificera sig för asyl i ett EU-land.

2) ensamkommande barn bara ska kunna överföras via ett Dublinförfarande (alltså skickas tillbaka till det land där asylansökan först lämnades in) i syfte att återförenas med en familjemedlem eller släkting. Huvudregeln blir nu att asylansökan från ett ensamkommande bör hanteras i den medlemsstat där barnet befinner sig.

Vi har också fått till stånd att EU:s asylbyrå EASO nu jobbar för fullt och bistår länder som har konkreta svårigheter att få fram hjälppersonal, och även med analyser, bedömningar och ekonomiskt stöd. EASO:s team har en nyckelroll för att asylpolitiken skall kunna genomföras korrekt.

Stort fokus har varit på Grekland under året. Själv besöker jag landet flera gånger om året för att stötta, sätta press och bistå med deras arbete med asyl och migrationsfrågor. Förra veckan, vid ett besök i Aten kunde jag också konstatera att landet med vår hjälp gör framsteg i sin uppbyggnad av ett rättssäkert asylsystem. Samtidigt återstår stora utmaningar.

Årets mest känslosamma stund var i oktober när jag stod på den italienska ön Lampedusa  framför 280 kistor med personer som drunknat på sin väg över Medelhavet. Det var tungt, men motiverar mig också till att fortsätta kämpa för en bättre politik för att förhindra liknande olyckor. Det visade sig senare att totalt drunknade över 350 personer utanför Lampedusa den gången, men tyvärr händer likande tragedier hela tiden.  Man uppskattar att minst 2000 personer om året drunknar när de letar sig till Europa för en säkrare framtid. Så länge det finns diktatur, förtryck och fattigdom i världen kommer människor att försöka komma till Europa och det är en utmaning som inte kommer försvinna. Därför jobbar vi för att formulera en politik för hållbar migration framöver. Kommissionen har tillsammans med medlemsländerna tagit fram en strategi för den framtida migrationspolitiken som inbegriper såväl räddningsinsatser på havet, bättre samarbete med tredje land, kamp mot smugglingsnätverken, fler legala vägar in i EU och akutstöd för mottagning för de länder som har stort tryck. Kommissionen kämpar dagligen med UNHCR för att förmå medlemsländerna att ta emot kvotflyktingar för vidarebosättning i EU. Allt för få medlemländer gör det idag, men vi ser en liten förändring och mer öppning. Kanske ett trendbrott? Att ta emot kvotflyktingar direkt från Syrien är ett sätt att hjälpa de mest utsatta och se till att de får en säker och trygg väg till Europa.

Slutligen har vi under året sett en ökning av stödet för främlingsfientliga partier runt om i Europa. Det är en utveckling som starkt bekymrar mig.

Tal i Tammerfors

Tammerforstal

Jag tillbringar två dagar i ett sensommarvackert Finland. Huvudanledningen till mitt besök är att tala på Metropolis-konferensen som detta år hålls i Tammerfors. Metropolis samlar sedan 1996 varje år hundratals forskare,tjänstemän, policymakers och frivillligorganisationer från 70 länder för att diskutera olika aspekter på asyl, integration och migration. Det kändes extra viktigt att åka till konferensen just i år eftersom den hålls här. I just denna stad samlades Europeiska rådet för 14 år sedan och lade fast riktlinjerna för den framtida utvecklingen av en europeisk politik på migrations- och asylområdet samt rätts- och säkerhetssamarbete. Tammerforsprogrammet från 1999 var det första i sitt slag på mitt område och det satte en hög ambitionsnivå.

Idag,14 år senare , är jag oerhört stolt över att vi har kommit överens om en gemensam europeisk asylpolitik med hög standard, rättssäkerhet och kvalitet. Också många andra viktiga steg har tagits i samarbetet på migrationsområdet. Det återstår förstås mycket att göra, och framför allt ska lagstiftningen fungera i 28 länder också i praktiken, men det är ett stort framsteg. Du kan läsa mitt tal här. Det är oerhört intressant att diskutera dessa frågor med forskarna och de andra  konferensdeltagarna som kom från hela världen.

Under mitt besök i Tammerfors har jag också hunnit besöka Finlands polishögskola som ligger här och fått lära mig mer om hur de arbetar. Jag hade också ett möte med Eva Biaudet som är Finlands minoritetsombudsman och nationell rapportör för traffickingfrågor. Vi talade framför allt om traffickingsituationen. Finland har implementerat EU-direktivet, något bara hälften av EU:s medlemsländer gjort trots att tidsfristen gick ut för ett halvår sedan. Det är skandalöst och ett svek mot alla traffickingoffer.

I Helsingfors hade jag möte med justitieminister Anna-Maja Henriksson, min vän och tidigare kollega Alex Stubb, EU- och handelsminister samt inrikesminister Päivi Räsenen. Samtalen handlade främst om situationen i Syrien, visumfrågor med Ryssland, kommande lagstiftning om illegala vapen, avslöjandena om NSA och lite allmänt EU-skvaller.

Somaliska flyktingar på väg genom Kenya, 2009. Foto: B. Heger/UNHCR

Somaliska flyktingar på väg genom Kenya, 2009. Foto: B. Heger/UNHCR

EU kommer ha ett gemensamt asylsystem hösten 2015! Genom dagens beslut lägger vi  år av tuffa förhandlingar bakom oss när Europaparlamentet röstat ja till asylpaketet – lagstiftningen som ger EU ett gemensamt system för asyl.

Drygt 330 000 personer sökte asyl i EU:s 27 medlemsstater under förra året, men asyl handlar inte om statistik. Bakom varje siffra finns en person som har tvingats lämna sitt hem och fly till en helt ny kontinent. Skälet till flykten varierar. Det kan vara en flykt från krig, förföljelse eller tortyr. Oavsett skäl har man rätt att få sin asylansökan prövad i en rättssäker process. Med ett gemensamt system kommer vi tillsammans ta ansvar för att de som flytt får en bra behandling och sin sak prövad. Det är en stor framgång för EU och förtjänar ett längre blogginlägg.

Skyddsgrundsdirektivet fastslår på vilka grunder en person har rätt till internationellt skydd och flyktingstatus. Naturligtvis gäller FN:s flyktingkonvention men här har vi en gemensam tolkning av den ursprungliga flyktingdefinitionen.

Procedurdirektivet ger EU gemensamma regler för asylprocessen. Till exempel tidsfrister för att behandla asylansökningar som medlemsstaternas asylmyndigheter måste hålla sig till. Vi ställer krav på att personal som jobbar med asylansökningar ska ha utbildning och inför särskilda regler för ensamkommande flyktingbarn eftersom de har särskilda behov.
Mottagandedirektivet ställer minimikrav på mottagandet av asylsökande så som regler om anständiga levnadsförhållanden och tidig utvärdering av den asylsökandes psykiska och fysiska hälsa. Asylsökande ska också snabbare ges rätten att få jobba. Mottagandedirektivet är också viktigt med hänsyn till de bristfälliga förvar som finns idag runt om i Europa. Jag har tidigare skrivit om förvar i Grekland. Nu införs tydliga regler om förhållandena i förvaren och en mycket begränsad lista med undantagsskäl som är godkända för att hålla en asylsökande i förvar. Som princip ska flyktingar inte bo i låsta förvar!
Dublinförordningen finns sedan tidigare och innehåller regler som avgör i vilket medlemsland en asylansökan ska behandlas. Den uppdateras nu och enligt de nya reglerna får asylsökande inte skickas till EU-länder där det finns risk för omänsklig eller förnedrande behandling. Vi får också ett system för tidiga varningar, så att vi på ett tidigare stadium upptäcker brister i medlemsstaters asylsystem, så att vi kan åtgärda problem i de nationella asylsystemen innan de hinner utvecklas till kriser.
Eurodac är en databas med fingeravtryck på alla personer över 14 år som sökt asyl i ett EU-land. Enligt de nya reglerna får brottsbekämpande myndigheter tillgång till fingeravtrycken i databasen i fall som rör terrorism och allvarlig brottslighet. Detta är dock omgärdat med mycket strikta kontroller för att säkerställa att flyktingar inte betraktas som brottslingar.

Ett uppsättning gemensamma lagar är ett oerhört viktigt steg för att jämna ut de stora skillnader som idag finns mellan medlemsländerna och höja standarden. Dessutom ska nu alla 27, snart 28 medlemsländer ha ett fullt utbyggt fungerande asylsystem vilket innebär att fler länder kan ta ansvar för de människor som söker skydd i Europa. Idag tar 10 länder 90% av alla asylsökande.

Nästa steg är att se till att alla medlemländer verkligen inför lagarna.Värt att nämna är också att kommissionen har kopplat finansiering till paketet, så det kommer vara möjligt för medlemsstater med den viktiga uppgiften framför sig att bygga upp ett fungerande och rättssäkert asylsystem att söka finaniseringshjälp. Vi kommer cokså att bistå med utbildning och annan hjälp. Bara när systemet fullt ut är infört i hela EU kan vi säga att vi har ett gemensamt asylsystem som präglas av värdighet och rättsäkerhet.

Refugees in Chad. Photo: United Nations flickr

Refugees in Chad. Photo: United Nations flickr

Europaparlamentets utskott för medborgerliga fri- och rättigheter (LIBE) röstade idag om de två sista delarna i asylpaketet. Det blev en övervägande majoritet. Eftersom medlemsländerna informellt redan har sagt ja till hela paketet (sex olika direktiv), betyder det att vi snart, så fort omröstningen genomförts i kammaren i Europaparlamentet, har ett beslut om ett gemensamt europeiskt asylsystem. Det är en milstolpe i det europeiska samarbete, något vi har förhandlat i många, många år. Detta är en framgång som kommer att leda till att det blir ordning på EU-ländernas asylsystem, den enskilde asylsökande kommer garanteras rättigheter som t.ex. tolk, juridiskt ombud och rätt att få besked inom en viss tid, och att det blir ett särskilt stöd till de mest utsatta flyktingarna, som ensamkommande barn, kvinnor som utsatts för sexuella övergrepp och tortyrskadade. På samtliga punkter är det en standardökning gentemot dagens regelverk.

Att få igenom en gemensam europeisk flyktinglagstiftning är för mig ett av de viktigaste målen, om inte till och med det enskilt viktigaste, för mig som kommissionär. Medlemsländerna har talat om detta sedan 1999, och skillnaden i hur människor på flykt tas emot inom EU är oacceptabelt stor. Ett fåtal länder tar idag ett oerhört stort ansvar medan andra borde kunna göra betydligt mer. Det europeiska samarbetet grundar sig på värderingar om mänsklig värdighet, frihet, demokrati och mänskliga rättigheter. Detta är alla överens om. Det europeiska asylsystemet kommer förstärka rättigheterna för människor på flykt och EU visar därmed att alla medlemsländer är villiga att hjälpa människor som behöver skydd och att vi ska göra det under värdiga förhållanden. Det är inte riktigt dags att fira än, kommissionens, rådets och europaparlamentets överenskommelse måste bekräftas slutligt i Europaparlamentets plenum. Detta kommer troligen att ske i juni. Men genom omröstningen idag är vi nästan där. Gemensamma regler och standarder för mottagandevillkor är enormt viktigt. Det ska inte spela någon roll vilket land man flyr till, en asylsökande ska veta att hans eller hennes ansökan behandlas korrekt och rättssäkert överallt. Om alla medlemsländer har en fungerande mottagning kan vi också hjälpa fler personer som behöver asyl. I och med dagens beslut kommer nivåerna på skydd och mottagning att öka väsentligt och reglerna blir klarare.

Food distribution in Hatay Turkish-Syrian border, August 29, 2012

IHH Humanitarian Relief Foundation/TURKEY (c)

Dimman låg tät i Luxemburg när rådsmötet  för rättsliga och  inrikesfrågor skulle börja igår. Flera ministrar kunde inte landa eftersom flygplatsen var stängd på morgonen. Det var många ämnen som stod på dagordningen, stora viktiga frågor som förtjänar mer utrymme och som det finns anledning att återkomma till.

Situationen i Syrien – antalet flyktingar från Syrien ökar i snabb takt. Den stora majoriteten stannar i grannländerna – Jordanien, Turkiet, Irak och Libanon. UNHCR uppskattar att det vid årets slut kan finnas upp till 710 000 flyktingar i behov av hjälp. Hittills har väldigt få av dem kommit till Europa, ungefär 16 000. Mycket görs redan för att stödja mottagarländerna, men vi kan göra mer. Hittills har EU:s humanitära stöd uppgått till 230 miljoner euro. Vi i kommissionen håller på att ta fram en plan med kortsiktiga och långsiktiga åtgärder för hur EU och medlemsstaterna kan fortsätta stödja det humanitära arbetet i regionen, men också hur vi i Europa kan ta emot fler syrier i behov av skydd Vi arbetar också med att få ett regionalt skyddsprogram på plats tillsammans med UNHCR.

Asylpaketet – vi hade en avstämning hur det går i förhandlingarna mellan rådet, parlamentet och kommissionen om de förslag till lagstiftning som tillsammans kommer att utgöra EU:s nya gemensamma asyl- och flyktingsystem. Det görs framsteg och mottagandedirektivet och Dublinförordningen är vi snart i mål med, men förhandlingen om asylprocedurdirektivet och Eurodac fortsätter.  Ambitionen är att förhandlingarna ska vara färdiga innan slutet av 2012 och jag tror att det är möjligt att nå en politisk överenskommelse tills dess. EU behöver ett humant gemensamt asylsystem för idag är skillnaderna alltför stora mellan länderna. Tanken är att det nya systemet ska garantera rättssäkerhet och human behandling av den enskilde och en likvärdig effektiv handläggning. Då kan också alla 27 medlemsländer ta ett ansvar.

Schengensutvidgning till Bulgarien och Rumänien – för att vi ska ha fri rörlighet för personer har vi Schengen avtalet, som innebär att personkontrollerna vid gränserna tas bort, och kompenseras av överenskommelser om åtgärder på andra områden, som måste till för att tilliten mellan länderna ska finnas och för att t.ex. kunna bekämpa brottslighet utan gränskontroller. Innan ett land släpps in i Schengen måste man uppfylla vissa krav vad gäller t.ex. kontrollen av den yttre gränsen, polissamarbete och viseringsutfärdande. Bulgarien och Rumänien håller på att genomföra förändringar i lagstiftning. Ett beslut om Schengeninträde tas enhälligt av rådet och än finns inte den enhälligheten bland medlemsländerna.

En annan mycket komplicerad fråga handlar om visumfrihet för medborgare i länder på Västra Balkan. Att successivt lyfta visumtvånget för våra grannländer och partners är en viktig målsättning för mig. Ökad rörlighet skapar kontakter människor emellan, något som är oerhört positivt. Alla länder på Balkan, utom Kosovo, har visumfrihet med EU. Detta fungerar alldeles utmärkt i de flesta fall, men har också lett till en omfattande våg av asylsökande till bland annat Frankrike, Tyskland och Sverige från framför allt Serbien och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien. Detta är ett stort problem eftersom färre än 1 % av de som söker  får asyl. Antalet asylsökande har ökat med 73 % jämfört med förra året. Flera länder uttryckte stor oro för utvecklingen som riskerar hela visumprocessen. Det är viktigt att länderna på Balkan gör mer för att vända trenden. Ytterst handlar det om att förbättra villkoren för romer. Den 5/11 är det ett stort ministermöte i Albanien med samtliga länder från Balkan närvarande. Då ska frågan diskuteras vidare.

Idag fortsätter rådsmötet med bland annat diskussioner om konfiskering av kriminellas tillgångar och den senaste rapporten från EU:s narkotika byrå.

Idag har jag haft en arbetslunch med den polske ministern Jerzy Miller och LIBE-utskottets ordförande Juan Lopez Aguilar för att diskutera hur vi ska arbeta under hösten med asylpaketet. Den svåra knäckfrågan är Dublinförordningen, där flera medlemsstater blockerar det liggande förslaget. Vi resonerade om olika väger att komma vidare och bryta dödläget i denna fråga. De andra återstående lagförslagen, asylprocedurer och mottagningsdirektivet är under förhandling och det sker små men stadiga framsteg.

Under eftermiddagen har jag också haft möte med inrikesministrarna från Rumänien och Bulgarien för att diskutera deras Schengeninträde. De uppfyller ju tekniskt sett kriterierna för att gå med i Schengen, men flera länder har ställt sig tveksamma. Kommissionen har ingen rösträtt i denna fråga utan det krävs enhällighet av medlemsländerna. Vi diskuterade olika tänkbara lösningar och hur kommissionen kan hjälpa till. Polackerna hoppas kunna presentera en lösning på rådsmötet i slutet på september.

Överhuvudtaget handlar det mycket om Schengen dessa dagar. Om någon vecka kommer jag att presentera ett förslag om ett reviderat Schengendirektiv. Slutjusteringar och förhandlingar pågår intensivt. Tanken är att stärka den fria rörlighet för handel och människor som Schengen innebär genom att tidigt kunna identifiera problem och svagheter men göra det svårare för medlemsländerna att på egen hand införa gränskontroller. Schengen är något vi gemensamt har åstadkommit i EU och då måste vi också gemensamt fatta dessa beslut.

 

Mötet mellan vår kommission och den Afrikanska Unionen fortsatte idag. Fokus i diskussionen var väldigt mycket på hur vi ska kunna stötta demokratin och utvecklingen i norra Afrika, särskilt Egypten och Tunisien. Vi talade också om situationen i Libyen. Libyen är medlem i AU men det tycks som om det finns en livaktig intern diskussion kring hur AU ska förhålla sig till landet. Jag fortsatte också gårdagens diskussioner med Bience Gawanas, namibisk kommissionär ansvarig för sociala frågor. Bland annat diskuterade vi gemensamma satsningar för att bekämpa människohandel.

Idag har kommissionen också antagit en del förändringar till två av förslagen i asylpaketet. Det är svåra förhandlingar och i två direktiv har förhandlingarna helt kört fast – mottagandedirektivet och förslaget om asylprocedurer. Här är det oerhört viktigt att det finns rättssäkra och tydliga standarder för de asylsökande, med särskild hänsyn till de mest utsatta såsom ensamkommande flyktingbarn. I dagens förslag lägger vi fram några förenklingar och kompromisser i hopp om att bryta dödläget i förhandlingarna. Jag ska diskutera detta på rådsmötet nästa vecka och hoppas att europeiska rådet på sitt toppmöte på midsommarafton kan ge en signal om att slutföra förhandlingarna snarast.

Idag har jag hunnit med ett möte med Herman van Rompuy för att diskutera Europeiska Rådets toppmöte i juni som ska ha migration som tema. Det var bestämt långt innan revolutionerna i Nordafrika bröt ut, men nu har ju migration i bred bemärkelse enorm aktualitet. Vi samtalade lite om tänkbart upplägg.

Jag hade även en videokonferens med det ungerska ordförandeskapet i förmiddags för att förbereda nästa veckas rådsmöte i Luxemburg, också där lär migration dominera mötet.

Nu är jag på väg till Europaparlamentet i Strasbourg. Ikväll ska jag debattera ett av förslagen i asylpaketet, asylprocedurdirektivet. Senare i natt blir det också en debatt om flyktingströmmarna i Medelhavet, ett tema Europaparlamentet har debatterat vid varje session i Strasbourg de senaste månaderna. Mellan dessa debatter tycks det som om det blivit något manfall i kommissionen eftersom jag måste ersätta en mängd olika kollegor och debattera så skilda saker som kvinnovåld, turiststatistik, exportkontroll och kvinnors roll på landsbygden. Det blir en lång och lätt schizofren kväll….

Skriv in din epostadress för att prenumerera på den här bloggen och därmed få information om nya inlägg via epost.

@MalmstromEU

Netikett

Kommentarskribenter måste hålla sig till anständig samtalston. Diskussionen ska ske med respekt för alla människors lika värde. Detta gäller även för länkar.
wordpress statistics
Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 190 andra följare

%d bloggers like this: