You are currently browsing the tag archive for the ‘Grekland’ tag.

Flyktingar från krigets Syrien i september 2013. Foto: E. Dorfman/UNHCR

Flyktingar från krigets Syrien i september 2013. Foto: E. Dorfman/UNHCR

Snart är det dags för lite jullov och förhoppningsvis tid med avkoppling med nära och kära. Det är också högsäsong  för eftertanke och årskrönikor. Ett år går så fort, men är långt när man tänker på hur mycket det händer omkring oss och hur mycket vi får gjort på jobbet. Allt av vikt får inte plats i en sammanfattande text.

Jag känner väldigt stolthet över att vi har lyckats ro asylpaketet i hamn. Det har varit mina viktigaste prioriteringar för mandatperioden. Efter besluten i parlamentet och rådet i juni 2013, kommer EU ha ett gemensamt asylsystem senast hösten 2015. Det innebär att samtliga EU-länder har skyldighet – och ska ha kapacitet att se till asylsökande behandlas rättvist och humant sätt var de än kommer. EU kommer att få moderna, öppna, rättssäkra och förutsägbara regler om vem som skall betraktas som flykting, hur de behandlas och gemensamma normer om rättigheter. I alla delar av asylområdet, innebär de nya reglerna en höjning av dagens standarder. Asylpaketet gör det möjligt för Europa att ge bättre skydd för människor som flyr från krig och förföljelse. Förhoppningsvis kommer det att leda till att fler länder i EU tar ansvar för människor som flyr, idag är det ett fåtal som tar emot asylsökande.

EU-domstolen har också under året klargjort:

1) att homosexuella asylsökande kan anses utgöra en ”samhällsgrupp” och därmed kvalificera sig för asyl i ett EU-land.

2) ensamkommande barn bara ska kunna överföras via ett Dublinförfarande (alltså skickas tillbaka till det land där asylansökan först lämnades in) i syfte att återförenas med en familjemedlem eller släkting. Huvudregeln blir nu att asylansökan från ett ensamkommande bör hanteras i den medlemsstat där barnet befinner sig.

Vi har också fått till stånd att EU:s asylbyrå EASO nu jobbar för fullt och bistår länder som har konkreta svårigheter att få fram hjälppersonal, och även med analyser, bedömningar och ekonomiskt stöd. EASO:s team har en nyckelroll för att asylpolitiken skall kunna genomföras korrekt.

Stort fokus har varit på Grekland under året. Själv besöker jag landet flera gånger om året för att stötta, sätta press och bistå med deras arbete med asyl och migrationsfrågor. Förra veckan, vid ett besök i Aten kunde jag också konstatera att landet med vår hjälp gör framsteg i sin uppbyggnad av ett rättssäkert asylsystem. Samtidigt återstår stora utmaningar.

Årets mest känslosamma stund var i oktober när jag stod på den italienska ön Lampedusa  framför 280 kistor med personer som drunknat på sin väg över Medelhavet. Det var tungt, men motiverar mig också till att fortsätta kämpa för en bättre politik för att förhindra liknande olyckor. Det visade sig senare att totalt drunknade över 350 personer utanför Lampedusa den gången, men tyvärr händer likande tragedier hela tiden.  Man uppskattar att minst 2000 personer om året drunknar när de letar sig till Europa för en säkrare framtid. Så länge det finns diktatur, förtryck och fattigdom i världen kommer människor att försöka komma till Europa och det är en utmaning som inte kommer försvinna. Därför jobbar vi för att formulera en politik för hållbar migration framöver. Kommissionen har tillsammans med medlemsländerna tagit fram en strategi för den framtida migrationspolitiken som inbegriper såväl räddningsinsatser på havet, bättre samarbete med tredje land, kamp mot smugglingsnätverken, fler legala vägar in i EU och akutstöd för mottagning för de länder som har stort tryck. Kommissionen kämpar dagligen med UNHCR för att förmå medlemsländerna att ta emot kvotflyktingar för vidarebosättning i EU. Allt för få medlemländer gör det idag, men vi ser en liten förändring och mer öppning. Kanske ett trendbrott? Att ta emot kvotflyktingar direkt från Syrien är ett sätt att hjälpa de mest utsatta och se till att de får en säker och trygg väg till Europa.

Slutligen har vi under året sett en ökning av stödet för främlingsfientliga partier runt om i Europa. Det är en utveckling som starkt bekymrar mig.

På det nya asylcentret i Aten, med minister Nikos Dendias och Lamprini Koletta, chef för myndigheten för asylöverklaganden. Foto: Michele Cercone

På det nya asylcentret i Aten, med minister Nikos Dendias och Lamprini Koletta, chef för myndigheten för asylöverklaganden. Foto: Michele Cercone

Jag är i Grekland några dagar, det är mitt femte besök i landet som kommissionär. Regnet öser ner och läget är fortfarande oerhört bekymmersamt. Många greker har det väldigt svårt men det finns ändå vissa små ljuspunkter. Turistindustrin väntas slå rekord i sommar och Eurogruppen pekar på försiktigt positiva siffror.

Jag är förstås här för att diskutera situationen för flyktingar och migranter. Vissa framsteg har skett sedan jag var här sist. De värsta av de slutna mottagningscentren för migranter har stängts, men villkoren är fortfarande oacceptabla för alla dem som hålls inlåsta. Här behöver Grekland göra mer för att uppfylla europeiska lagar och internationella standarder. Det behövs också byggas fler öppna mottagningscenter.

På den positiva sidan kan också nämnas att det inom kort äntligen öppnas ett center för asylmottagning i Aten och på några av öarna. Asylhanteringen har hittills skötts av polisen, vilket försås inte är acceptabelt. Det nya centret  har specialutbildad personal för att registera ansökningar, göra intervjuer och handlägga överklaganden.

Jag hade långa överläggningar med minister Nikos Dendias för att diskutera de återstående problemen i den handlingsplan för migration som regeringen har antagit. Det är naturligtvis Grekland självt som har huvudansvaret för att få ett system på plats, men EU-kommissionen, våra myndigheter, medlemsländerna och många frivillligorganisationer hjälper till. Grekland har fortfarande problem med att utnyttja de medel och EU- fonder som står till förfogande, och det behövs en större samordning mellan de olika departementen.

Jag hade också ett möte med premiärminister Antonis Samaras som är djupt engagerad i migrationsfrågorna i landet. Jag besökte det nya asylcentret,  mötte UNHCR och besökte även den polisenhet som hittills haft huvudansvaret för asylhantering och som nu håller på att avvecklas.

En viktig fråga som vi diskuterade är det rasistiska våldet som tyvärr är väldigt närvarande i ett land där partiet Gyllene Gryning ökar i opinionen, där krisen skapar grogrund för enkla lösningar och syndabockar i politiken. En lag som kriminaliserar hets mot folkgrupp, och som gör rasistiskt våld till ett allvarligt brott, är på väg.

Photo: mightykenny Creative Commons

Photo: mightykenny Creative Commons

Transparency International presenterade i veckan sitt index av förekomsten av korruption i världen. Organisationen koncentrerar sig på hur medborgare uppfattar graden av korruption inom sitt lands offentliga sektor och indexet är en sammanvägning av flera källor, t.ex. från Freedom House och World Bank. TI konstaterar att graden av maktmissbruk och korruption fortfarande är hög i de flesta länder.

Grekland placerar sig sämst av EU-länderna med sin 94 plats. Man delar platsen med bland annat Moldavien, Senegal och Colombia. Det är mycket oroande. TI betonar att man tidigare i år uppmanade EU att ta tag i korruptionen för att tackla den finansiella krisen. Mer om korruptionen i Grekland kan du läsa här.

Närmast Grekland kommer Bulgarien, som delar 75:e plats med bland annat Liberia och Tunisien. EU-länderna Lettland, Italien, Tjeckien och Rumänien ligger också på ett resultat under 50, vilket naturligtvis inte är acceptabelt. En allmän trend ser trots allt ut att vara att central- och östeuropa har förbättrat sig jämfört med tidigare år, men tyvärr är det en osäker analys av rankingen, eftersom TI bytt skala från 1-10 till 0-100 vilket gör jämförelser svåra.

Danmark, Finland och Sverige placerar sig högst upp av EU-länderna. Man ska inte luras att tro att t.ex. Sverige på fjärde plats är fläckfritt. I rapporten påpekas åter igen att Sverige är ett av få länder i världen som fortfarande inte har ett transparent system för bidrag till politiska partier. I sammanhanget kan det vara intressant att läsa svenska säkerhetspolisen rapport om otillbörlig påverkan på det demokratiska statsskicket, som publicerades i november i år . Sammantaget har antalet misstänkta fall av korruption (i rapporten definierat som ”händelser där samhällsföreträdare varit den organiserade brottsligheten behjälpliga”) uppgår till 114 misstänkta fall mellan augusti 2009 och oktober 2011. Majoriteten av fallen gäller tjänstemän som läckt sekretessbelagd information till brottslingar. De flesta av fallen rörde polisanställda som läckt information.

Korruptionsgraden varierar kraftigt mellan EU-länder, men det finns inget land som är befriat från detta, vilket innebär både kostnader för samhället och ett undergrävt förtroende för politiker och samhällets myndigheter. Nästa år kommer jag som ansvarig kommissionär för anti-korruptionsarbete publicera en rapport där vi redogör för åtgärder i alla 27 medlemsländer, vad som fungerar och vad som inte gör det och ge varje land förslag på förbättringar.

Samtal med migranter från bl a Syrien och Pakistan i förvaringscentret i Venna, längs gränsen till Turkiet. Foto: Michele Cercone

Det har varit en intensiv dag i Grekland vid gränstrakterna mot Turkiet – Komotini, Venna, Feres och Poros. Jag är här med minister Nikos Dendias, ansvarig för asyl- och migrationsfrågor. Vi har besökt olika förvaringscenter för migranter som kommer över gränsen från Turkiet. Det är alltid oerhört gripande att höra alla berättelser från mestadels unga män som tagit sig över halva jordklotet till Grekland i jakt på ett bättre liv. En del kommer från Syrien men de flesta är från Afghanistan, Irak, Eritrea och Somalia. En del är asylsökande, andra inte. De flesta vill inte stanna i Grekland utan vill vidare upp i Europa. De har dramatiska erfarenheter och strapatser bakom sig.

Situationen i förvaringscentren är svår och de humanitära villkoren är mycket enkla, på vissa ställen bedrövliga. En del center borde stängas, men några är nyöppnade och hyfsat fräscha. Den nya grekiska regeringen har många utmaningar att hantera här, men förbättringar har faktiskt skett den senaste tiden. Det är bättre samordning och en del nya center har byggts. Grekisk personal har anställts och embryot till ett ordentligt asylsystem börjar komma på plats. Tillgång till sjukvård samt tolkar och juridisk rådgivning har ökat.

Trycket vid gränsen är förstås hårt och vi försöker hjälpa Grekland så mycket vi kan. Mycket pengar och resurser har ställts till Greklands förfogande. Mellan 2007 och 2011 erbjöds 160 miljoner euro till Grekland för att förbättra situationen, och 50 miljoner i år. Dessutom hjälper många medlemsländer till med personal och tekniskt kunnande. Frontex har personal här från hela EU plus Norge, och vår  asylbyrå EASO jobbar tillsammans med grekiska tjänstemän sida vid sida i Aten.

Ett problem är att bara en mindre del av pengarna faktiskt används. Nu måste Grekland bli betydligt bättre på att dra nytta av den hjälp som står till buds.

Det är alltså fortfarande en lång väg kvar att gå. Den humanitära situationen här måste förbättras och handläggningstiderna i asylärenden kortas markant. I Grekland är det dessutom alltför få som beviljas asyl. I snitt beviljas 25 procent av alla asylansökningar i EU, men bara en procent i Grekland.

Nu vänder jag tillbaks till Aten där jag ska träffa FN:s flyktingorgan UNHCR, samt senare ikväll äta middag med EU-minister Dimitrios Kourkoulas. Imorgon träffar jag en rad frivilligorganisationer i Aten, samt premiärminister Antonis Samaras.

Fler bilder från dagen finns publicerade här, samt en video från besöket på förvaringscentren.

Lång diskussion på kollegiemötet i morse om Grekland. Helt nödvändigt att den grekiska regeringen och alla politiska partier tar sig samman och accepterar kraven från IMF och EU, men naturligtvis känner vi alla en stor oro för den sociala situationen och de hårda prövningar som det grekiska folket går igenom.

Jag deltog under eftermiddagen i en hearing i Europaparlamentet om Schengen. Där var både den danske ansvarige ministern, Morten Bödskov, de två rapportörerna från Europaparlamentet och många andra. Det var mycket intressant. Frågan om hur vi ska kunna stärka Schengensamarbetet är oerhört viktigt. Det handlar både om att förbättra utvärderingen så att vi i tid kan upptäcka och åtgärda eventuella problem, men också hur vi kan sätta upp mekanismer så att inte medlemsländer ensidigt och godtyckligt kan införa gränskontroller. Här finns det tydliga åsiktsskillnader, inte minst i rådet, och nu gäller det att hitta konstruktiva kompromisser. Läs mitt tal på seminariet här.

Reser imorgon till Stockholm för att bl a delta i ett seminarium om organiserad brottslighet och pengarna involverade i detta. Deltar gör bl a författaren Lasse Wierup och åklagare Hans Ihrman. Ska också ha ett antal andra möten, bl a med Beatrice Ask.

Solen strålar över ett smällkallt Bryssel dit vintern kom i fredags. Efter en mild höst och vinter började det snöa kraftigt i fredags eftermiddag och temperaturen har, liksom i övriga Europa, sjunkit. Men hellre sol och snö än grått regn.

Jag har precis kommit tillbaka från en lunch med 15 ambassadörer från Asien. Vi hade intressanta diskussioner om visum, migration, arbetskraftsinvandring, narkotikasmuggling och bättre samarbete mellan EU och ASEAN. De asiatiska länderna har sannerligen inget att avundas EU när det gäller den ekonomiska situationen, men vad det gäller regionalt samarbete ser de EU som en stor förebild. Jag var för några år sedan i Sydkorea och träffade liberala politiker från regionen, och det var påtagligt hur inspirerade de är av EU och våra institutioner.

Jag har också träffat Enikö Györi, Ungerns EU-minister. Hon besöker olika kommissionärer inför att Ungern gör sig redo att svara på de juridiska förfaranden rörande centralbankens, dataombudsmannen och domstolens självständighet som kommissionen har krävt svar på innan den 17/2. Hon berättade lite hur de avser att hantera de olika frågorna. Jag passade även på att fråga om medialagen. Flera delar av den har ju underkänts av den ungerska författningsdomstolen. Enligt ministern håller de på att skriva om delar i samarbete med Europarådet. Vi får se när de formella svaren kommer in till kommissionen, vi har ju uttryckt allvarlig oro över flera av de ungerska lagarna.

Samtidigt i Aten är förhandlingarna mellan regeringen och långivarna inne i ett kritiskt skede och utanför förhandlingarna laddas det nu upp för storstrejk i landet. Fortsättning följer…

Det blev en ny regering i Spanien i helgen och de nya teknokratregeringarna i Grekland och Italien jobbar för fullt. Kreditvärderingsinstituten och den så kallade marknaden svävar som väsande dementorer över Europas huvudstäder.

Regeringskrisen i Belgien är nu akut. Efter intensiva förhandlingar de senaste veckorna var allt fler nu hoppfulla om att kunna få en regering i julklapp. De sex potentiella koalitionspartierna har suttit i samtal dag och natt och mycket talade för att det äntligen skulle bli en lösning, 526 dagar efter valet. Men så igår kastade Elio de Rupo, trolig ny statsminister in handduken och bad kungen om att få bli entledigad från uppdraget som regeringsbildare. Kungen har hittills vägrat. Ett lustigt drag för att tvinga fram en slutlig uppgörelse eller uttryck för att, som en av morgontidningarna här skriver, ”Belgien är inte regeringsbart”? Ingen vet, de luttrade belgarna avvaktar.

Från Aten nås vi nu av nyheten att f d biträdande ECB-chefen Lucas Papademos bildar ny interimsregering i Grekland. Det är ett välkommet besked som förhoppningsvis kan skapa visst lugn och stabilitet. Både EU och IMF har ju varit väldigt tydliga med att inga pengar betalas ut till Grekland förrän det finns en regering som ställer sig bakom de nödvändiga reformerna. Nu väntar vi också på besked om vem som blir ny premiärminister i Italien – och naturligtvis på en regering i Belgien. 

Det har varit en hektiskt dag idag, jag har knappt hunnit smälta nyheten att Ranelid ställer upp i melodifestivalen. Inledde morgonen med att tala på European Integration Forum, ett årligt evenemang som kommissionen ordnar tillsammans med Ekonomiska och sociala kommittén. Konferensen samlar olika representanter från medlemsländerna från myndigheter, kommuner och organisationer. I år var temat ursprungslandets roll i en lyckad integration och handlade mycket om cirkulär migration. Därefter rusade jag till ett annat rundabordssamtal som handlade om gränser och gränskontroll, följt av ett möte med en stor delegation senatorer från den franska senaten. Vi hade en lång diskussion om asyl, migration men framför allt Schengen. Från franskt håll har det kommit en viss kritik mot det förslag om Schengen som jag lade i september. Fransmännen tycker att vi går för långt i att europeisera beslutsfattandet. Men det blev en bra och konstruktiv diskussion.

Innan lunch hann jag också med ett möte med Alexander Bastrykin som är ordförande i Rysslands så kallade Undersökningskommitté. Det är en enorm utredningsmyndighet som har till uppgift att undersöka grov brottslighet och rapportera direkt till presidenten. Jag tog upp EU:s oro för fallen Magnitsky och mordet på Natalia Estremirova som kommittén tittar på.

Dagens sista formella möte var med Torbjörn Jagland, generalsekretare för Europarådet. Vi brukar träffas regelbundet för att diskutera frågor av gemensamt intresse. Vi har inte setts på ett tag så mycket av samtalet kretsade naturligtvis kring sommarens händelser i Norge.

Jag har tillbringats dagen i olika möten, först med kommissionärskollegorna där vi bla pratade om tillväxtåtgärder och naturligtvis situationen i Grekland och Italien. Det verkar dröja ytterligare innan regeringssituationen klarnar i dessa länder. Vi hade sedan en arbetslunch med Europaparlamentets talman Jerzy Buzek.

Nu är jag på väg för att tala på en konferens om säkerhet på nätet. Som Vint Cerf en av Internets grundare sa: ”När vi tog fram ramverket för webben tänkte vi inte på säkerhet.” Nu 20 år senare märker vi hur sårbara vi är inte bara som privatpersoner där vi kan utsättas för att få bankkontot eller facebook-konto kapat utan även våra samhällsfunktioner som är oerhört utsatta för denna typ av brott. Det är främst medlemsländernas och företagens uppgift att se till att nätet är fritt och säkert men eftersom brotten till sin natur oftast är gränsöverskridande behöver vi också bygga upp kapacitet inom EU. Vi behöver som jag skrivit om tidigare ha ett europeiskt cyberbrottscenter, men också en global strategi. EU samarbetar dessutom med USA på detta område och förra veckan genomfördes här i Bryssel ett stresstest för att testa beredskapen vid en eventuell cyberattack. Lärdomarna av denna övning kommer att presenteras senare i år.

Vilken grekisk vecka det har varit! Hela cirkusen kring folkomröstning, inte folkomröstning, uppläxningen på G20-mötet och nu Papandreous avgång och bildandet av en samlingsregering överträffar vida alla de klassiska grekiska dramerna. En sådan samlingsregering hade behövts redan för ett år sedan. Det kommer att krävas mod och ledarskap, förutom blod svett och tårar, för att genomföra de grekiska reformerna. Där behöver politikerna stå enade.

Bakom det grekiska dramat lurar ett potentiellt än värre i Italien. Situationen i Italien är mycket bekymmersam och premiärministern tycks inte riktigt inse allvaret. Den italienska ekonomin är betydligt viktigare och större än den grekiska. Tidningen Financial Times hade sin huvudledare i helgen riktad till Silvio Berlusconi med rubriken – För Guds skull – avgå! Det är nog många som håller med.

Efter en vecka med fantastiskt höstväder och lite ledighet är det åter måndag, full rulle – och regn. Jag har idag bl a träffat den georgiske inrikesministern för att diskutera visumfrågor samt ett antal journalister.

Igår hade jag ett mycket långt möte med inrikesministrarna i Luxemburg. Även om inga beslutspunkter stod på agendan var det mycket att diskutera. Den svåraste frågan handlade om Grekland. Nu, nästan ett år efter att Grekland antog sin handlingsplan på asylområdet, är det hög tid att utvärdera vad som gjorts. Kommissionen deltar aktivt i arbetet, tillsammans med medlemsländernas experter, asylstödsmyndigheten på Malta, Frontex, UNHCR mfl. Sammanlagt är det mycket resurser – ekonomiska, tekniska och humanitära som ställs till Greklands förfogande. Jag skickade ett utvärderingsteam till Grekland förra veckan och rapporten var föremål för diskussion på rådsmötet. Grekland spelar ju tyvärr huvudrollen i alla nyhetsmedier den senaste tiden. Sant är att Grekland har stora ekonomiska problem. Sant är också att landet består av tusentals öar och att det därför är ett land som är svårt att kontrollera och som drar till sig många migranter och asylsökande.

Men asylproblemen i Grekland sträcker sig långt tillbaka. Under mer än ett decennium har de underlåtit att bygga upp fungerande mottagarstrukturer, vilket har resulterat i att tiotusentals människor sedan tio år tillbaka försökt att söka asyl i Grekland. Situationen har förvärrats på senare år och dagligen kommer det cirka 400 människor till Grekland som situationen ser ut nu.

I utvärderingsrapporten konstaterar vi att det har skett framsteg i vissa avseenden när det gäller asylprocessen, fler personer har möjlighet att få sin sak prövad och beviljandegraden har ökat. Den humanitära situationen på förläggningarna i Evros, vid gränsen till Turkiet, är däremot fortfarande bedrövlig. Jag har själv varit där och det är inte värdigt den europeiska unionen att behandla människor på detta sätt. Inför den annalkande vintern riskerar situationen att bli värre. Människor måste få tillgång till kläder och medicin samt inte packas som boskap.

Möjligheten att använda pengarna i Grekland är ett annat stort problem, det tycks som om administrationen inte klarar av att använda de resurser som finns till förfogande. Dessutom är situationen vid gränsen fortfarande problematisk, gränskontroller fungerar inte alls.

Vi diskuterade hur vi kan fortsätta att stötta Grekland. Alla känner stor solidaritetet med landet och vill hjälpa till, men naturligtvis är det grekerna själva som har det yttersta ansvaret och som måste se till att det blir resultat.

Andra frågor på agendan under rådsmötet var bl.a visumfrågor, den europeiska planen mot narkotika, asylsystemet, östra partnerskapet, gränskontroll mm. Kanske inte det mest konstruktiva mötet jag varit på.

Sent i natt, eller snarare mycket tidigt i morse, kunde stats- och regeringscheferna enas om ett paket med åtgärder för att stävja skuldkrisen. Bankerna ska skriva ner sina lån till Grekland med 50 %, EU:s räddningsfond (EFSF) ska utökas och krav ställas på de europeiska bankerna att de måste öka sitt egna kapital till 9 %. Det var väldigt viktigt att toppmötet kunde nå en uppgörelse och även om det kanske inte kommer att fungera som en universallösning är besluten från i natt ett bra steg på vägen.
 
Något som har stått klart sedan krisens början är att vi behöver bättre ekonomisk samordning inom EU och debatten har pågått mellan dem som förespråkar att vi ska bygga upp nya strukturer för att förbättra den ekonomiska samordningen och de som menar att vi bör använda de institutioner som redan finns och fungerar. Nu verkar det äntligen som att flertalet har insett att kommissionen redan har förutsättningarna och kompetensen för att samordna och bevaka att länderna sköter sina ekonomier och att vi inte behöver nya institutioner. Det är därför glädjande att det efter nattens möte även tycks finnas en enighet om att stärka kommissionens roll på det här området.

Idag har kommissionen haft förbundskansler Angela Merkel på besök. Vi pratade naturligtvis om den ekonomiska krisen och den allvarliga situationen i Grekland. Därefter fick jag rusa till Europaparlamentet där det hölls ett möte mellan nationella och europeiska parlamentariker om den interna säkerhetsstrategin. Det blev en intressant diskussion. Strax på väg till Stockholm för en rad möten på torsdag och fredag.

Idag har jag träffat Ukrainas vice premiärminister Andriy Kluyev som var på besök i Bryssel. Vi diskuterade deras arbete med de reformer som krävs för att gå vidare med visumliberalisering. Kommissionens första rapport är precis klar och den visar på flera framsteg men också att en hel del återstår, t.ex när det gäller behandlingen av asylsökande och kampen mot korruptionen. Under dagen har jag också träffat en grupp unga personer från hela Europa som är i Bryssel på ett stort ledarskapsutbildningsprojekt. Jag har också haft överläggningar med Jerzy Miller inför rådsmötet imorgon. Det kommer att bli ett långt och innehållsrikt möte. På dagordningen står bl.a. frågan om Bulgariens och Rumäniens inträde i Schengen, något som fortfarande blockeras av två medlemsländer. Vi ska också diskutera mina reformförslag av hela Schengensystemet och det lär bli en livlig debatt. Vidare handlar det om arbetet mot radikalisering och kampen mot extremismen (läs min artikel i Europaposten), på denna punkt är även våra norska vänner inbjudna, samt om integration och asylsystemet mm.

Jag hade också ett långt möte med Human Rights Watch som har publicerat en mycket kritisk rapport om asylsystemet i Grekland. De menar att EU-organet Frontex genom sin närvaro legitimerar de usla förhållandena vid gränsen i Grekland. Vi är väl medvetna om den helt oacceptabla situationen vid mottagningscentren i Grekland och jag är väldigt frustrerad över att det går så långsamt att förbättra situationen särskilt i Evros. Men troligen hade situationen varit ännu värre om inte Frontex hade varit på plats. Vi fortsätter att sätta press på Grekland och i det nya regelverk för Frontex som jag har föreslagit och som Europaparlamentet antog förra veckan stärks arbetet med mänskliga rättigheter väsentligt. Rapporten skall också diskuteras på Frontex styrelsemöte nästa vecka

Midsommarafton och vädret är som det brukar, hällande regn och då och då någon liten solglimt. Det kan vara uppehåll ikväll dock, vi får väl se. Just midsommar är en dag när jag längtar som allra mest till havet och västkusten.

Toppmötet i huset bredvid är nu slut. Det blev tuffa besked till Grekland som måste anta ett stenhårt spar-, skatte- och privatiseringsprogram om det ska bli vidare EU-stöd. Finansministrarna träffas i början på juli för att bestämma detaljerna. Kroatien väntas bli medlem den 1 juli 2013 om de fortsätter att genomföra återstående reformer. Det paket för ökad kontroll som förhandlats en tid, det så kallade ”sexpacket” är nu nästan färdigförhandlat mellan rådet och Europaparlamentet.

På migrationsområdet blev det inte så illa som jag stundtals befarade. Faktum är att väldigt mycket av det som jag och mina medarbetare jobbat på och tjatat om under hela våren återfinns i slutsatstexterna. Medlemsländerna återupprepar att de står fast vid målet att besluta om en gemensam asylpolitik till nästa år, ”it is crucial” skriver de till och med.

Kommissionen får i uppdrag att förhandla partnerskapsavtal med de nya demokratierna i Medelhavet. Det blev även en hel del debatt om Schengen men slutligen är texten ganska bra. Texten slår fast hur värdefullt Schengenarbetet är och att det måste stärkas. Det kräver bättre utvärdering och övervakning av kommissionen och medlemsländerna för att tidigt upptäcka brister, tydligare stöd till de medlemsländer som har problem och så får kommissionen i uppdrag att definiera en mekanism som under mycket kritiska omständigheter kan tillåta ett tillfälligt återförande av gränser. Det ska vara tydliga kriterier och ett gemensamt beslut står det, och kommissionen uppmanas ta fram ett sådant förslag till september.

Skriv in din epostadress för att prenumerera på den här bloggen och därmed få information om nya inlägg via epost.

@MalmstromEU

Senaste kommentarer

Netikett

Kommentarskribenter måste hålla sig till anständig samtalston. Diskussionen ska ske med respekt för alla människors lika värde. Detta gäller även för länkar.
wordpress statistics
Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 209 andra följare

%d bloggers like this: