You are currently browsing the tag archive for the ‘IOM’ tag.

Som jag idag skriver i DN, i replik till gårdagens huvudledare, var syftet med resan till Libyen 2010 att bla försöka få tillstånd ett samarbete rörande de omkring 1,5 miljoner migranter som fanns där.  UNHCR hade då hittills bedömt att omkring 9000 av dessa var konventionsflyktingar och i behov av hjälp.

Samarbetet innebar bland annat öronmärkt finansiering av UNHCR och IOM:s verksamhet i Libyen. Avtalet innefattade också samarbete kring frågor om gränskontroll och bättre villkor för migranter och asylsökande. För första gången någonsin fick vi med i avtalet formuleringar om mänskliga rättigheter och begreppet asyl, något som inte fanns i den libyska lagstiftningen.

Tillsammans med UNHCR och IOM försökte vi från EU:s sida hitta en möjlighet att skydda de allra mest utsatta. På grund av ovilja från den libyska regimen att gå med på våra krav kom samarbetet ingenvart och kort därefter bröt inbördeskriget ut.

Det kan i efterhand ses som godtroget att tro att det skulle lyckas, men som det politiska läget såg ut då var det den verklighet vi var tvungna att förhålla oss till för att kunna hjälpa dessa människor. Vi kan inte blunda för hur verkligheten ser ut utan måste göra vad vi kan för att hjälpa människor som utsätts för övergrepp och orättvis behandling. Det är smärtsamt att det ibland innebär att vi måste göra undantag från principerna om att inte förhandla med totalitära stater men då alternativ saknas måste principen om medmänsklighet vara störst.

Rådsmötet idag handlade framförallt om meddelandet om migration som jag presenterade förra veckan. Det var glädjande att få stöd från medlemsländerna och höra att det finns en samlad syn kring de åtgärder vi måste ta och att vi måste jobba långsiktigt.

Så gott som alla medlemsländer delar min syn att Schengen är en enastående skapelse som vi på alla sätt skall slå vakt om och att samarbetet behöver stärkas. Framför allt behöver vi förbättra övervakningen och utvärderingen samt identifiera vilka verktyg som finns till hands för att stötta ett medlemsland i svårigheter. Detta har ju också kommissionen förslagit redan i november förra året. Men många pekade på att det finns vissa oklarheter kring under vilka omständigheter som gränskontroller tillfälligt kan införas enligt dagens regelverk och att det här behövs klargöranden. Om det ska ske en förändring i suspenderingsklausulen är det för mig väldigt viktigt att beslut om tillfällig suspendering fattas gemensamt, på europeisk nivå. Men tyvärr vill många medlemsländer behålla möjligheten att ensidigt besluta detta, vilket kan leda till att enskilda stater töjer på reglerna. Här återstår en hel del arbete att göra.

Många av frågorna i pressrummet handlade idag om den danska överenskommelsen om att stärka tullkapaciteten. Det är ännu för tidigt att uttala sig om det då vi fick beskedet igår och nu måste studera den legala aspekten av överenskommelsen både noggrant och skyndsamt. Men det är klart att det i dagsläget uppfattas provocerande att säga att ett land ska införa gränskontroller och vi ska naturligtvis noga analysera om förslaget är i linje med Schengenreglerna.

Även det fortsatta arbetet med att avsluta förhandlingarna kring det gemensamma asylsystemet diskuterades. Medlemsländerna är fortfarande oeniga i många frågor men en majoritet uttryckte en vilja att kompromissa för att försöka hitta en lösning innan 2012 som Europeiska rådet har krävt. Det är inte rimligt att vi har så stora skillnader mellan medlemsländerna och det är varken rättssäkert eller effektivt. Jag ska nu ta fram förslag på hur vi ska gå vidare med förhoppningen att få ett principbeslut på nästa rådsmöte i juni.

Efter mötet hade jag bjudit in till en stor konferens med alla medlemsländerna, Norge, Island, Schweiz och Liechtenstein, UNHCR och IOM om Malta och om flyktingarna från Libyen. Enligt UNHCR handlar det om ca 8000 personer från Libyen som behöver skydd samt hjälp för vidarebosättning för ca 1000 som har kommit till Malta. UNHCR ber om internationell hjälp och Australien, USA, Canada samt Argentina har redan erbjudit sig att hjälpa till. Alla medlemsländer i EU har ännu inte bidragit men vi fick under mötet ihop till nära 1000 platser totalt (varav Norge tar nästan en tredjedel!). Det är inte illa, men naturligtvis inte tillräckligt. Jag hoppas att även resterande medlemsländer kan visa solidaritet med Malta och med flyktingarna från Libyen.

I morse flög jag till Djerba för att sedan åka bil till flyktinglägren vid den libyska gränsen. Här jobbar ett 20-tal organisationer, framför allt UNHCR och IOM, tillsammans med tunisierna för att husera de flyktingar som kommit från Libyen. Det är ett trettiotal olika nationaliteter, människor som har jobbat i Libyen och som nu drivs ut av striderna eller helt enkelt blivit utvisade.

Sedan mitten av februari har fler än 200 000 flyktingar passerat här. De allra flesta har sänts tillbaka till sina hemländer, antingen finansierat av dessa länder eller av EU och andra biståndsgivare. Det kommer i dagsläget cirka 4 000 om dagen, men osäkerheten är stor om vad som kommer att hända i Libyen och hur det påverkar trycket mot gränsen.

På det stora hela gör de tunisiska myndigheterna och UNHCR, IOM, med flera ett fantastiskt jobb för att hantera situationen i lägren. Jag hade möjlighet att tala med flera flyktingar och många hade gripande berättelser. De flesta vill tillbaka till sina hemländer (eller till sina jobb i Libyen om Khadaffi faller) och därför måste EU och det internationella samfundet fortsätta att sponsra transporter till de olika länderna. Annars kommer flyktinglägret att växa helt okontrollerat och riskerar att permanentas.

Vissa personer, ett par tusen, kan inte återsändas utan behöver internationellt skydd och asyl. Här måste EU:s medlemsländer ta ett ansvar att ta emot dem. Det handlar framför allt om människor från Sudan, Somalia och Eritrea. Det är dags att visa att allt tal om europeisk solidaritet inte bara är vackra ord.

Ikväll åker vi vidare till Tunis där jag ska träffa ett antal ministrar, frivilligorganisationer och företrädare för politiska partier.

Jag är i Kairo med det ungerska ordförandeskapet. Kairo med sina 25
miljoner invånare är soligt och varmt men bullrigt, smutsigt och med
en fruktansvärd trafik. Staden kryllar av demonstrationer av olika
slag, det finns ju ett uppdämt behov efter så många decennier då
det inte varit tillåtet. På det stora hela tycks det finnas en
optimism och framtidstro och efter folkomröstningen i helgen, som gick
mycket lugnt till, pågår förberedelse för val till parlamentet
senare i sommar/höst. Det kommer säkert att bildas nya partier och
olika allianser.

Vi har bl a träffat representanter från olika NGOs för att tala om
flyktingsituationen just nu men också om möjligheten att utforma en
asyl- och migrationspolitik på sikt. Vi har också träffat alla
EU-ambassadörer för att prata om det politiska läget samt UNHCR och
IOM som gör ett fantastiskt arbete vid gränsen. Med inrikesministern
talade vi om samarbete kring en bred agenda om de vi kallar ”mobility
partnership”. Där ingår frågor som hjälp att sätta upp ett
asylsystem, migration, arbetskraftinvandring, gränskontroll, kamp
mot trafficking samt hur vi kan underlätta visumhantering. Vi beslöt
att sätta upp en arbetsgrupp för att diskutera hur vi skall gå
vidare.

Egyptierna är ju fullt sysselsatta med att arbeta vidare med
transitionen och det känns som om de är lite trötta på alla
européer som väller in och vill hjälpa till och komma med råd.
Samtidigt är det oerhört viktigt för EU-institutionerna att vi lyssnar
ordentligt vad Egypten behöver och hur vi kan hjälpa till. Egypten
kan ju bli det ledande landet här i regionen om det visar vägen till
ett nytt demokratiskt samhälle. Naturligtvis återstår massor att
göra men de är helt klart på rätt väg.

Striderna i Libyen fortsätter och det är svårt att få korrekt information om vad som händer. Som de flesta hoppas jag att Khadaffis regim snart faller. Det är spännande att notera att demokratiprotesterna nu sprider sig över hela regionen. Osäkerheten om vad som kan komma att hända är stor.

I Egypten blev det i helgen ett starkt ja till författningsändringarna så nu förbereder de för fullt kommande val. Jag åker till Egypten i eftermiddag för att träffa ett antal politiker och organisationer och få en bild av läget i landet. Jag ska också tala med UNHCR och IOM om situationen i flyktinglägren och se hur EU kan bistå. Vi ska också ha en diskussion om mer långsiktigt samarbete vad gäller migration, arbetskraftsinvandring, visumfrågor, gränskontroll etc. Naturligtvis kommer det kanske snart att vara nya samtalspartners i Egypten, men det är ändå viktigt att på ett så här tidigt stadium på plats få resonera och undersöka hur EU kan bistå i transitionen. Jag åker tillsammans med det ungerska ordförandeskapet, utrikesminister Martony. Nästa vecka blir det en liknande resa till Tunisien.

På förmiddagen har jag hunnit med att träffa Ålands ”president” Viveka Eriksson och ha ett längre möte med Carl Bildt. Vi talade naturligtvis om Nordafrika och utvecklingen där.

Inställda flyg har satt käppar i hjulet, men jag är nu på väg till Schweiz för att tala för att hålla ett tal för International Organization for Migration, IOM. De har sitt huvudsäte i Genéve och samlar 127 medlemsländer i arbetet med migrationsfrågor. Jag kommer att hålla ett tal om framtidens migration som kommer att bli tillgängligt här.

Det är också intressant att besöka Schweiz just nu för att tala om migration. Schweizarna verkar igår tyvärr ha röstat igenom det främlingsfientliga partiet SVP:s förslag om att automatiskt utvisa invandrare som begått brott. Det finns naturligtvis möjlighet för varje land att besluta om utvisning av brottslingar, men det är viktigt att det sker efter en individuell prövning och att det är proportionerligt i förhållande till brottet.

Det finns anledning att fortsätta följa frågan. Jag förväntar mig att Schweiz implementerar detta beslut i enlighet med internationella konventioner.

Skriv in din epostadress för att prenumerera på den här bloggen och därmed få information om nya inlägg via epost.

@MalmstromEU

Netikett

Kommentarskribenter måste hålla sig till anständig samtalston. Diskussionen ska ske med respekt för alla människors lika värde. Detta gäller även för länkar.
wordpress statistics
Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 226 andra följare

%d bloggare gillar detta: