You are currently browsing the tag archive for the ‘Irland’ tag.

Foto: eu2013.ie

Foto: eu2013.ie

Som brukligt besöker hela kommissionen det nya ordförandelandet i början på terminen. Idag är vi i Dublin och möter den irländska regeringen. Irland firar i år 40 år som medlem i den europeiska unionen och detta är deras sjunde ordförandeskap. Irländarna fokuserar på att själva komma ur krisen och på att hela Europa ska göra det under temat stabilty, growth and jobs. Särskilt fokus ligger på att få bankunionen på plats, minska ungdomsarbetslösheten, genomföra nödvändiga reformer på den inre marknaden, inte minst satsa på digitaliseringen. Dessutom vilar ansvaret tungt på irländarna att få EU:s medlemsländer och institutioner att komma överens om långtidsbudgeten.

På mitt område är prioriteringarna först och främst att komma överens om se återstående delarna av asylpaketet och reformerna av Schengen. Dessutom avser irländarna att slutföra förhandlingarna om direktiven rörande säsongsarbete, ICT, konfiskering av kriminellas tillgångar och se till att alla länder implementerar traffickingdirektivet.

Jag har sedan länge gott samarbete med Alan Shatter som är justitie- och inrikesminister och ser fram emot ett konstruktivt och resultatinriktat ordförandeskap

 

Det är session för Europaparlamentet i Strasbourg och då måste hela kommissionen vara på plats. Vi har våra veckomöten här på tisdagar istället för i Bryssel på onsdagar som annars. Idag har mötet i huvudsak handlat om Irland av lätt insadda skäl. Kommissionen har ju varit i Dublin tillsammans med ECB och IMF och sytt ihop ett räddningspaket till landet. Såväl euroländerna som Storbritannien, Sverige och Danmark kommer att bidra med lån. Det är viktigt inte bara för Irland, utan för hela EU att problemen på Irland kan lösas, både vad gäller de finanspolitiska åtgärderna, budgetunderskottet och banksektorn.

De debatter jag skulle ha i kammaren har skjutits upp till december men jag passar på att idag och imorgon att träffa diverse rapportörer för olika aktuella förslag som ligger på bordet, t ex säsongsarbetardirektivet, säkerhetsforskning, Kosovo och visumsituationen, mm. Imorgon träffar jag alla rapportörerna för asylpaktetets olika förslag för att diskutera hur vi skall kunna komma framåt i dessa frågor.

Det är ett elände att behöva åka hit varje månad men när man väl är på plats är det lika bra att utnyttja tiden maximalt till att träffa olika personer för viktiga formella och informella diskussioner.

Mattias Svensson går på Neos blogg hårt ut mot mig för att jag ifrågasatt att Vaclav Klaus kan rädda EU-demokratin. Svensson påstår att Lissabonfördraget inte godkänts ”med demokratiska metoder utifrån något folkligt mandat i medlemsländerna”.

Okej. Lissbonfördraget har godkänts av de folkvalda parlamenten i 26 av EU:s medlemsländer, utsedda i fullt demokratiska val. I det 27:e medlemslandet, Irland, röstade två tredjedelar (67%) ja till fördraget i en folkomröstning.

Detta tycker jag nog är en ovanligt tydlig demokratisk grund. Att ena 27 länder är en nog så svår uppgift även i mindre omfattande frågor. Detta breda stöd är en stark signal om att Lissabonfördraget är efterfrågat och välbehövligt.

Det Mattias Svensson med flera är inne på och som brukar anföras för att processen ändå varit odemokratisk är:

1. EU accepterar inte ett nej och tvingade irländarna att rösta igen.

- Att fråga irländarna vad de var missnöjda med är knappast odemokratiskt. Efter den första folkomröstningen tog EU en tankepaus. Därefter startade en dialog med irländarna om vad de var missnöjda med, och detta ledde till ett antal rättsliga garantier på för irländarna viktiga områden. Utifrån dessa förutsättningar utlyste irländska regeringen en ny folkomröstning, och irländarna gav sitt tydliga ja till att de vill ha Lissabonfördraget.

2. Ni vågar inte låta oss rösta i Sverige.

- Jag är helt med på att folkomröstningar ofta har en folkbildande effekt. Men att automatiskt se folkomröstningar som en högre form av demokrati än den representativa demokratin vi är i mina ögon felaktigt. Folkomröstningar ska användas sparsamt och när det är en fråga där svaret är enkelt att tolka, och detta är inte fallet med Lissabonfördraget. Att riksdagen, liksom 25 andra europeiska parlament, godkänt Lissabonfördraget är legitimt och enligt demokratiska metoder. Vi brukar i Sverige inte folkomrösta om olika internationella fördrag.

Detta tycks emellertid inte räknas för Svensson. Han tycker att räddningen för europeisk demokrati vore om den tjeckiske presidenten Vaclav Klaus går emot det tjeckiska parlamentet (som i båda kamrarna godkänt fördraget) och det tjeckiska folket (som enligt opinionsundersökningar vill ha fördraget), och vägrar skriva på. Och då ska man komma ihåg att Klaus inte ens är direktvald av det tjeckiska folket.

Att tala om bristande demokratiska metoder, som också Johan Norberg är inne på, kan jag därför tycka klingar falskt.

Men för att inte bara tala om processfrågan: Jag tror, till skillnad från Svensson, att det är positivt att varje medborgare förses med en uppsättning garanterade rättigheter när EU fattar beslut. Och jag tycker att det är viktigt att enskilda länder inte ska kunna blockera reformer av exempelvis jordbrukspolitiken. På flera områden är det bra om EU kan agera effektivare, och här uppfattar jag att jag har svenska folket med mig. I senaste Eurobarometerundersökningen framgår till exempel att

• 87% av svenskarna vill ha mer beslutsfattande på europeisk nivå i kampen mot den organiserade brottsligheten och mot terrorismen.
• 82% tycker att EU ska ha mer att säga till om i skyddet av miljön.
• 81% vill ha mer samarbete på forskningsområdet.

EU ska naturligtvis inte göra allt – det är viktigt att EU inte blir klåfingrigt i onödan. Där finsn det en hel del att göra, där kan vi vara överens. jag skulle gärna se att t.ex jordbrukspolitiken avreglerades och avskaffades, att regionalpolitiken kraftigt reformerades och att mycket av EU:s regelverk förenklades. men en liten förbättring inför i Lissabonfördraget i och med att det införs en möjlighet för de nationella parlamenten att skicka tillbaka förslag till lagstiftning som de anser är för klåfingrig. Men på vissa områden – i till exempel kampen mot klimatet och den organiserade brottsligheten – är det viktigt med ett beslutskraftigt EU.

Idag samlas Europaparlamentet till minisession i Bryssel. Den stora frågan på dagordningen är en debatt kring den irländska folkomröstningen och de nästa stegen för att Lissabonfördraget ska kunna träda ikraft.

Statsminister Fredrik Reinfeldt representerar rådet i debatten, vilket förstås gör att debatten får extra stor uppmärksamhet. Säkerligen kan vi vänta oss en hel del frågor kring hur den nya kommissionen ska tillsättas – ska det ske enligt Nicefördragets regler, eller ska vi tillsätta en ”Lissabonkommission”, där varje medlemsland fortfarande har varsin kommissionär? Fortfarande är det för tidigt att ge några besked om det. Först måste vi få tydliga besked från Tjeckien om hur tidtabellen ser ut för den pågående domstolsprocessen och ratifikationen. Ikväll reser jag vidare till Prag för att träffa den tjeckiske premiärministern Fischer, det tjeckiska parlamentets talman och representanter för partierna. Min förhoppning är förstås att komma tillbaka med en tydligare bild av läget.

Allt pekar nu på ett tydligt ja till Lissabonfördraget i gårdagens folkomröstning på Irland. Det officiella resultatet är ännu inte presenterat, men preliminära resultat visar på ca 60 % procent till jasidan.De exakta resultaten kommer senare i eftermiddag. Alla siffror pekar också på ett betydligt högre valdeltagande än förra gången. Jag talade precis med min irländske kollega Dick Roche som var trött men glad efter en bra kampanj.

Att det irländska folket nu har godkänt Lissabonfördraget är mycket positivt för hela EU. Gårdagens tydliga jaseger innebär att EU kan bli mer snabbfotat än idag, samtidigt som samarbetet blir mer öppet och demokratiskt. Ska Unionen bidra till att lösa klimatfrågan, skapa förutsättningar för nya jobb, bekämpa den organiserade brottsligheten och att bli bättre aktör i utrikespolitiken så måste de här nya spelreglerna på plats.

För att Lissabonfördraget ska kunna träda ikraft återstår ett par saker: författningsdomstolen i Tjeckien ska ge grönt ljus. Vi vet idag inte hur lång tid den processen tar. Dessutom krävs att presidenterna i Tjeckien och Polen skriver under. Den polske presidenten har lovat att skriva på om irländarna röstar ja. Vi får hoppas att det sker i veckan som kommer. Jag åker till Prag i veckan för att försöka få klarhet i processen och tidsplanen som kan förväntas.

Förhoppningsvis faller de här pusselbitarna på plats under de närmaste veckorna, så att fördraget kan träda ikraft innan årsskiftet. Fram till dess kommer Sverige som EU-ordförande att leda arbetet med att få olika beslut på plats för att de nya reglerna ska fungera i praktiken. Vår närmaste uppgift är att tillsammans med José Manuel Barroso få en ny kommission på plats. De närmaste dagarna lär utvisa om det blir en Nicekommission eller en Lissabonkommission.

Idag röstar irländarna om Lissabonfördraget. Det blir spännande. Valdebatten har förts av ett stort engagemang från såväl politiker som det civila samhället på ett Irland mycket hårt drabbat av den ekonomiska krisen. Som alltid i folkomröstningar har det förekommit överdrifter på båda sidor, men det känns på det hela som en bra kampanj. Jag hoppas på ett högt valdeltagande och på ett ja.

Lissabonfördraget är verkligen viktigt för EU. Det gör unionen mer demokratisk, effektiv och beslutsfähig. Medborgarna sätts i centrum på ett annat sätt idag genom stadgan för grundläggande rättigheter. Europaparlamentet blir medbeslutande i viktiga frågor som rör migrations-, asyl och rättsligt samarbete. Här införs också majoritetsbeslut så att inte den som vill minst bestämmer takten. De nationella parlamenten kommer in tidigare i processen och öppenheten och insynen ökar.

Två viktiga poster tillsätts – en Hög Represenentant, som ska fungera som en slags utrikesminister och öka samordningen av EU-ländernas utrikespolitik. För detta byggs också upp en europeisk utrikestjänst. En permanent ordförande ska leda och koordinera Europeiska rådets verksamhet under 2,5 år. Det ökar kontinuiteten i EU:s arbete.

Sammantaget så är Lissabonfördarget ett mer modernt och demokratisk fördrag för ett EU med 27 länder och fler på kö att bli medlemmar. Imorgon vid lunch publiceras valresultatet från Irland. Jag håller tummarna.

Läs min artikel i dagens Sydsvenskan om folkomröstningen.

Mer om folkomröstningen på Irland: DN, SvD, AB, Expressen.

I Tjeckien lämnade igår 17 senatorer in en begäran om att landets Författningsdomstol skall granska Lissabonfördragets förenlighet med den tjeckiska författningen på ett antal punkter. Författningsdomstolen har redan granskat detta men eventuellt behöver en kompletterande behandling göras. Om någar dagar vet vi hur lång tid detta kommer att ta. Författningsdomstolen har sagt att de avser att behandla ärendet ”skyndsamt” men om det handlar om veckor eller månader är ännu oklart. Därefter återstår också Vaclav Klaus, den tjeckiske presidentens underskrift. Båda kamrarna i Tjeckien har godkänt födraget och alla opinionsundersökningar tyder på att en majoritet av det tjeckiska folket är för fördarget. Men, alla nationella ratificeringar måste vara helt avslutade innan fördraget slutligen kan träda ikraft.

När EU som bäst håller andan inför den irländska folkomröstningen imorgon kan det bli så att vi, även om irländarna röstar ja, inte vet vilket fördrag som skall gälla i EU. De omedelbara effekterna av ett dröjsmål kan bli att vi får utse en kommission baserad på Nicefördraget eftersom vi måste få en kommission på plats så snart som möjligt. Det svenska ordförandeskapet har fortfarande som mål att besluta om en lista på den nya kommissionen på toppmötet i slutet på oktober. Därefter skall samtliga kommissionskandidater höras av Europaparlamentet, en process som tar 5-6 veckor.

Nu tycks det som om båda de parlamentariska kamrarna i Tyskland är färdiga med de ändringar som krävs för att Lissabonfördraget skall träda i kraft. Då väntar vi bara på presidentens underskrift, något som väntas ske inom mycket kort. Återstår Irland, där folkomröstningen hålls om två veckor, och underskrifterna i Polen och Tjeckien. Det ser försiktigt positivt ut från Irland och den polske presidenten har lovat att skriva på om irländarna röstar ja. Nya orosmoln reses dock från Tjeckien där ett antal senatorer nu avviserat att de ska skicka hela fördraget igen till författningsdomstolen den 29 september. Dessutom har president Vaclav Klaus fortfarande inte skrivit på.
Det kan bli en riktigt rysare under oktober för att avgöra vilket fördrag som skall ligga till grund för den nya kommission vi måste utse mycket snart.

Noterar att de flesta verkar mycket nöjda med resultaten från det extra toppmötet i Bryssel i torsdags då EU enades om en tydlig och gemensam linje inför G20-mötet. President Sarkozy fortsätter dock att tala om en slags grön Tobinskatt. Det låter väldigt fint, men vi vet att det bara kan funka om hela världen verkligen ställer sig bakom det och det finns idag inga som helst förutsättningar till det. Om bara vissa länder inför en sådan skatt blir det bara protektionism och riskerar att vara kontraproduktivt eftersom produktion och tjänster då flyttar till ställen som inte har denna typ av skatt.

Regnet vräkte ner i Luxemburg hela dagen och bidrog kanske till att det allmänna rådet inte helt lyckades lösa de frågor som återstår till EU-toppmötet senare i veckan. De olika garantier som Irland ska få för att kunna hålla en folkomröstning om Lissabonfördraget fanns ännu inte tillgängliga när vi möttes, men det vi har sett och hört hittills ser ok ut. Jag hoppas och tror att vi kan komma överens här så att irländarna ska kunna rösta om fördraget i höst.

De andra frågor som ligger på bordet, dels kring finansieringen av ett nytt klimatavtal, dels hur det nya EU-systemet för övervakning av finansmarknaden ska fungera, behöver diskuteras ytterligare. Möjligen når vi inte ända fram på toppmötet utan får fortsätta samtalen under sommaren och i början på hösten.

Frågan om att utse ordförande för den nya EU-kommissionen lär också tas upp på torsdag/fredag. Inga alternativa namn till Barroso nämns, men i dagsläget finns ingen majoritet i Europaparlamentet för hans namn. Diskussionen är ett led i ett större förhandlingsspel mellan grupperna om inflytande och talmansposter nu när de nya partigrupperna håller på at formera sig.

Det tjeckiska ordförandeskapet närmar sig sitt slut och den nuvarande tekniska regeringen räknar nog timmarna till den första juli. De kämpar hårt för att försöka leverera och fullfölja sina åtaganden så gott det går, men de har förstås begränsat med erfarenhet av europapolitiken.

Åt lunch med EU-ministrarna från sextetten: Sverige, Tjeckien, Frankrike, Spanien, Belgien och Ungern. Vi diskuterade framför allt frågorna kring kommissionen och fördraget.

Hann också med ett besök på Revisionsrätten där jag berättade för personalen om det svenska ordförandeskapet. Revisionsrätten är komptent men diskret EU-institution som lite i det fördolda jobbar hårt med att öka insynen, ansvarsutkrävandet och effektiviteten i hur EU använder sina budgetmedel. En viktig allierad för oss!

Intensiv kampanj in i det sista, hela dagen igår med torgmöte och valstuga. Vi håller öppet valstugan även idag och det kommer fortfarande osäkra och ställer frågor. Det är ju hela tre år sedan det var val sist och jag tror att det gör att folk är lite extra nyfikna. Bland valarbetarna märks en fantastisk entusiasm, det är ju verkligen roligt med valrörelse! Folkpartiets valstuga var öppen till midnatt i går kväll och hela tiden kom det folk.

Valnämnden är fantastisk i Göteborg, det är möjligt att rösta på väldigt många ställen. I Nordstan ringlar sig köerna långa och i fredags slogs nationellt rekord med 3000 förtidsröstande på samma dag i en enda vallokal. Jag hoppas att detta avspeglar även det slutliga valdeltagandet.

Preliminära rapporter från olika länder pekar på att den inrikespolitiska situationen avspeglas i Europavalet. Den stora besvikelse som finns i Storbritannien efter alla skandaler med politikernas förmåner och misstron mot Gordon Browns regering lär leda till ett rekordlågt valdeltagande. Jag noterar att min kollega EU-minister Caroline Flint är en av de ministrar som hoppat av regeringen.

På Irland hålls lokalval samtidigt och där ger väljarna en rejäl näsbränna åt regeringspartierna, det kan komma att bli lika dant i Europavalet. Irland är ju ett av de länder som drabbats hårdast av den ekonomiska krisen.

Om några timmar vet vi, det ska bli spännande. För en gångs skull firar jag valvaka med partivännerna i Göteborg och inte i Stockholm.

Är i ett soligt Bryssel där vi precis haft möte med mina ministerkollegor i allmänna rådet inför toppmötet i juni. Det var den nye tjeckiske utrikesministern som ledde mötet och det blev en ganska kort diskussion om slutsatserna.

Mycket är ännu oklart eftersom det ska hållas en del möten innan som ska presentera input till slutsatserna, tex finansministrarnas möte den 9 juni som ska diskutera finansieringsfrågor inför klimatförhandlingarna. Den irländske EU-ministern Dick Roche meddelade att Irland är på väg att landa i hur de ska ha det med sina legala garantier som de behöver inför en ny folkomröstning. Alla medlemsländer kommer så småningom konsulteras så att det inte blir några överraskningar.

Var precis på väg till ett möte med komissionär Neelie Kroes, men kommissionen brinner och hela byggnaden är avspärrad. Oklart var eldsvådan uppstått och hur. Det har dock löst sig med mötet, Neelie Kroes hade vänligheten att gå över gatan och ha mötet hos oss i det svenska delegationsrummet i rådsbyggnaden.

Idag har jag varit i Dublin för att diskutera frågan om Lissabonfördraget med min kollega Dick Roche. I december kom ju Europeiska rådet överens om att alla länder ska få behålla en kommissionär om Lissabonfördraget går igenom, samt att Irland ska få garantier på ett antal områden som befolkningen uttryckt oro för. Det handlar om skatter, neutralitet och ”etiska frågor” – abortfrågan. Om detta sker hoppas den irländska regeringen att väljarna skall vara redo att rösta en gång till om fördraget och att det ska bli ett ja.

Stödet för Lissabonfördraget ökar. Kanske känner irländarna, som alltid varit varma EU-anhängare, att när det blåser är det säkrast att hålla ihop i Europa. Samtidigt slår den ekonomiska krisen hårt mot den gröna ön. Denna keltiska tiger, där invånarna på kort tid fått uppleva tillväxt och ökat välstånd, är nu ett av de värst drabbade länderna och arbetslösheten skjuter i höjden.

Troligen blir det i alla fall en folkomröstning i höst, och det blir det svenska ordförandeskapet som får hantera följderna. Blir det nej är det Nicefördraget som gäller och blir det ja ska vi igång sätta förberedelserna för att genomföra Lissabonfördraget. Vi skall också utse en europeisk ”utrikesminister” och en permanent ordförande i Europeiska rådet. Dessutom kan vi inte förrän efter omröstningen på allvar påbörja arbetet med att utse en ny kommission. Det blir på många sätt en knepig höst!

Skriv in din epostadress för att prenumerera på den här bloggen och därmed få information om nya inlägg via epost.

@MalmstromEU

Netikett

Kommentarskribenter måste hålla sig till anständig samtalston. Diskussionen ska ske med respekt för alla människors lika värde. Detta gäller även för länkar.
wordpress statistics
Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 192 andra följare

%d bloggers like this: