You are currently browsing the tag archive for the ‘Serbien’ tag.

EU-karta

EU-karta

När grunden till EU lades 1957 vara bara sex länder med i samarbetet – Belgien, Frankrike, Italien, Nederländerna, Tyskland och Luxemburg. Idag utgör 28 medlemsländer EU. EU har genom sin utvidgning och ”mjuka makt”, spelat en avgörande roll för den demokratiska utvecklingen i Öst- och Centraleuropa efter järnridåns fall. Det inflytandet har inte upphört – EU motiverar till utveckling mot demokrati, rättsäkerhet och fredliga lösningar i våra grannländer.

På dagens kommissionsmöte antog vi den årliga utvidgningsrapporten. Flera länder står på tur, men har kommit olika långt i processen.

För Montenegro tuffar förhandlingarna på. Serbien erhöll status som kandidatland i mars 2012 och det första avtalet för normalisering av relationerna nåddes med Kosovo i april 2013, vilket gett hastigheten i reformerna ny fart. Den första regeringskonferensen om Serbiens anslutningsförhandlingar kommer att hållas i januari 2014. För före detta jugolaviska republiken Makedonien har kommissionen rekommenderat fem år i rad att anslutningsförhandlingar inleds. Rådet har ännu inte fattat något beslut om detta. Det är namnfrågan som spökar.

Albanien gör framsteg och  fortsätter sitt arbete mot korruption och organiserad brottslighet. Vi föreslår att Albanien ges status som kandidatland.

Det går sämre än man hoppats för Bosnien och Hercegovina och dialogen med EU står still. Det är viktigt att EU ökar sitt engagemang i Turkiet, annars riskerar vi att landet tappar intresse för EU. Tyvärr har Island backat ur och själva lagt förhandlingarna på is. Men eftersom Island är medlem av EES och Schengen är stor del av lagstiftningen redan i linje med den i EU. Det är synd att Island väljer att stå utan inflytande.

Med ett litet stycke nutidshistoria inser vi snabbt hur imponerande EU:s utveckling är.

-          1950-talet dominerades av kalla kriget mellan öst och väst. Protester i Ungern mot Sovjet mejades ner av den sovjetiska armén med 2500 dödade och tiotusentals sårade. Eurovision Song Contest grundades 1956 av sju länder (EU-ursprungsländerna samt Schweiz). Schweiz vann.

-          1973 skedde den första utvidgningen. Danmark, Irland och Storbrittanien gick med. Samma år som Abba vann Eurovision Song Contest – 1974 – störtas Salazarregimen i Portugal. Året därpå dör Spaniens general Franco. I och med det faller de sista högerdiktaturerna i Europa.

-          1980-talet. Lech Walesa i Polen, Berlinmurens fall och slutet på kalla kriget. De nya demokratierna Grekland, Portugal och Spanien kommer med i EU. 1989 vinner Jugoslavien Eurovision med Rock me.

-          1990-talet. Krig – i Slovenien, Kroatien, Bosnien och Hercegovina, Kosovo. Och Nato-bombningar av Serbien. Sverige går med i EU, samtidigt som Finland och Österrike. Italien inleder 90-talet med ”Insieme 1992″ om ett enat Europa. Irland vinner Eurovision fyra gånger. Sverige två.

-          00-talet. Terrorattack i USA, eurons införande och förenandet av väst och östeuropa med 10 nya länder 2004, och ytterligare två 2007. Ekonomiska krisens utbrott 2008. Estland, Turkiet, Ukraina, Finland, Serbien och Ryssland erövrar sina första förstaplatser i Eurovision.

Utvidgningen har varit, och är en stor fördel för hela Europa. Instabila och odemokratiska länder har genomfört viktiga reformer och gjort stora framsteg mycket snabbare än man kan tänka sig att det gjort utan medlemskapet som morot. Även ursprungsländerna har vunnit på utvidgningen eftersom marknaden växer och möjliggör investeringar vilket leder till tillväxt och fler arbetstillfällen. Vi ska givetvis fortsätta välkomna de länder som vill och är redo att bli en del av EU.

Sedan starten av Eurovision Song Contest 1956 har antalet deltagande länder ökat från sju till femtioen. Kommer EU kanske en dag bli lika stort som Eurovision.

Här hittar du detaljerad information om rapporten: http://europa.eu/rapid/press-release_IP-13-930_en.htm

cc Tatiana Sapateiro

foto: Tatiana Sapateiro cc

Belgrade Pride arrangeras med start nu på fredag den 20 september och med en planerad parad på lördagen den 28e. Tyvärr har jag inte möjlighet att delta i paraden i Belgrad för att visa mitt stöd till den serbiska hbt-rörelsen. Jag har därför valt att uttrycka mitt stöd till organisatörerna i form av ett brev (se nedan). Arrangörerna är rädda att paraden återigen förbjuds. I ett brev till Serbiens premiärminister Dačić har jag därför uttryckt min oro dels för säkerheten, men också påmint om vikten i försvaret av mänskliga rättigheter så som demonstrationsfriheten och yttrandefriheten.

Redan 2001 organiserades den första Pride paraden i Belgrad. Den tilläts men deltagarna attackerades av motdemonstranter och skadades. Man försökte på nytt 2009, men då blev paraden inställd. Sedan dess har det tagits små steg framåt – paraden genomfördes 2010 med tillstånd och med polisskydd mot de våldsamma motdemonstranterna. Sedan har utvecklingen tagit två steg tillbaka. År 2011 förbjöds paraden pga ”hot mot den nationella säkerheten” och likaså förbjöds förra årets prideparad. Att myndigheter ger vika för hot om våld, och förbjuder paraden på grund av säkerhetsproblem är bekymmersamt. Mötesfriheten är en oerhört viktig beståndsdel av en demokrati och staten har som uppgift att garantera medborgarnas rättigheter.

Jag uttrycker mitt stöd och beundran till arrangörerna för att det handlar om rätten för var och en att älska den man vill, utan att förlora sina rättigheter, bli diskriminerad eller riskera hot och våld. Jag vill skicka mitt stöd så att de inte tappar tron på att samhället går att förändra. Det har gått i andra europeiska länder.

Det behövs ett systematiskt arbete runt om i Europa, för att stärka medvetenheten om hbt-personers rättigheter på samhällets alla nivåer. Det handlar inte om särskilda rättigheter, utan lika rättigheter som alla andra. Det finns överlag ett stort behov av att motverka alla tendenser till diskriminering mot hbt-personer genom lagstiftning och kampanjer. Så tar vi steg framåt i rätt riktning tillsammans.

Dear friends,

You are giving many people hope for the future by organising and participating at the Belgrade Pride. You show a great courage, and admirable personal conviction, standing up for human rights and defending the right to love.

Thank you for your invitation to take part in the Belgrade Pride events! Unfortunately, due to my previous commitments, I will not be able to join you. Nevertheless, I would like to extend my warm support to your undertakings and express my admiration for you and your battle -a battle that in other countries has led to progress we see today in Europe with equal rights for LGBT people.

As you are well aware, the European Commission is strongly attached to the values enshrined in the EU Treaties and the Charter of Fundamental Rights, including freedom of assembly and freedom of expression and non-discrimination. It is totally unacceptable and incompatible with the fundamental values that the European Union are built upon, that citizens are subject to discrimination, violence and harassment and excluded from legislation that would protect them and their families.

It is of vital importance that Serbia, a country aspiring to become a member of the European Union fully embraces these values which are amongst the core foundations on which the Union project is built upon. I have sent a letter to Prime Minister Dačić in which I point out the necessity of his government to fulfil its obligations to respect, protect and fulfil the right to freedom of expression and freedom of assembly for all of its citizens, including LGBT persons – the rights enshrined in Serbia’s constitution. In my letter I stressed that the 2013 Belgrade Pride will be an important step for Serbia’s advancement in the EU path, through ensuring the core principles of equality and non-discrimination. I expressed my expectation that the Serbian authorities will take all necessary measures to facilitate a peaceful Pride march.

The European Commission will continue to monitor carefully developments in this area. It will also continue providing its strong support to the LGBT community in Serbia to enjoy their constitutional rights. 

I wish you a successful and peaceful Belgrade Pride 2013!

Stefan Füle, utvidgningskommissionär

På dagens kommissionsmöte antog vi den årliga utvidgningsrapporten som innehåller en analys av utmaningarna i utvidgningsprocessen och hur långt varje land har kommit sin process med tillhörande rekommendationer till lösningar. Utvidgningen har varit och är en stor fördel för hela Europa. Länder genomför viktiga reformer och några f.d kandidatländer har gått från att ha varit diktaturer till fungerande demokratier och rättsstater. Även ursprungsländerna har vunnit på utvidgningen eftersom marknaden växer, möjliggör investeringar och det leder till tillväxt och fler arbetstillfällen. Vi ska givetvis fortsätta välkomna de länder som vill och är redo att bli en del av EU. EU:s mjuka makt att driva på reformer i länder ska inte underskattas och därför är det så viktigt att vi, trots ekonomisk kris, inte tappar intresset och fokus på utvidgningsprocessen.

Kroatien står allra närmast och kommer bli EU:s 28:e medlemsland den förste juli nästa år, men innan dess har Kroatien fortfarande konkreta saker som måste lösas, främst vad gäller konkurrenslagstiftning, fundamentala fri- och rättigheter, och även reformer inom mitt ansvarsområde.  Island ligger också bra till. Där är det snarare den isländska interna debatten som avgör om landet går med i EU.

Ser vi till övriga Balkan, så behöver Serbien förbättra relationen med Kosovo innan förhandlingarna om medlemskap öppnar. Förhandlingen med Montenegro inleddes i juni. Landet behöver särskilt göra framsteg i jobbet mot den organiserade brottsligheten och korruptionen, innan medlemskap blir aktuellt. För fjärde gången föreslår vi i kommissionen att förhandlingar med före detta jugolaviska republiken Makedonien. Där är det oförmågan att lösa konflikten om landets namn som spökar. Det är inte bra att det dröjer, eftersom man riskerar att landets reformvilja trappas av och att utvecklingen går tillbaka. Det gäller även Turkiet, där förhandlingarna frystes för att det inte finns enighet i rådet. Tyvärr ser vi att Bosnien och Hercegovina inte går framåt i förväntad hastighet, utan det behövs en starkare politisk vilja att närma sig EU. För Albanien rekommenderar vi kandidatstatus och fortsatt reformarbete, och avser komma med en rapport så fort de rekommenderade reformerna är gjorda. Slutligen Kosovo – Kosovo har genomgått en särskild studie, vilken visade att de framsteg som krävs för ett avtal, har genomförts.

Carl Bildt och Stefan Füle, utvidngningskommissionären, skrev om detta i dagens Svd . Du kan också läsa mer här .

women Photo belongs to scottsnydeHomo- och transfobin runt om i Europa är ett problem att ta på allvar. Blickarna vänds nu mot Serbien, där en pridevecka arrangeras den här veckan och avslutas med en prideparad på lördag. I Belgrad har man genomfört en prideparad vid två tillfällen, 2001 och 2010, men båda gånger attackerades deltagarna och människor skadades. Både 2009 och förra året förbjöd de serbiska myndigheterna prideparaden. Arrangörerna har ännu inte fått besked om årets parad får tillstånd.

I Belgrad finns hotfulla affischer och graffiti som uppmanar till våld mot pridedeltagarna. ”Kärlek, tro och hopp”, är å sin sida Pridens motto i år. Och det är kärlek det handlar om. Rätten att älska den man vill, utan att förlora sina rättigheter, bli diskriminerad och riskera hot och våld. Tron att samhället går att förändra, och hoppet om att någon gång få leva i ett öppet samhälle handlar det också om.

Det behövs ett systematiskt arbete runt om i Europa, för att stärka medvetenheten om hbt-personers rättigheter på samhällets alla nivåer. Det handlar inte om särskilda rättigheter, utan lika rättigheter som alla andra. Det finns ett stort behov av att motverka alla tendenser till diskriminering mot hbt-personer genom lagstiftning och kampanjer. Möjligheten – och rättigheten – att få arrangera prideparader är en del av det arbetet.

Att myndigheter ger vika för hot om våld, och förbjuder paraden på grund av att det inte går att garantera säkerheten är ett problem. Mötesfriheten är en oerhört viktig beståndsdel av en demokrati och staten har som uppgift att garantera medborgarnas rättigheter.

Kärlek, tro och hopp är mottot, men när jag tänker på arrangörerna och de hbt-personer som lever i Belgrad, tänker jag också på mod. De är modiga starka personer som kämpar för att påverka politiker, myndigheter och våldsamma huliganer för att förbättra samhället, men troligtvis också fördomsfulla nära och kära. Jag hoppas jag får önska dem Happy pride nu på lördag.

Idag har jag träffat Ivica Dacic, Serbiens nye premiärminister sedan i juli. Han är också, liksom han var i den tidigare regeringen, inrikesminister och i den rollen har jag träffat honom flera gånger tidigare. Ivica är i Bryssel för att träffa mig, men också mina kollegor Stefan Füle och Cathy Ashton, liksom ledamöter i Europaparlamentet. För den nya serbiska regeringen är det viktigt att bekräfta att deras mål om EU-medlemskap och utlovade reformer ligger kvar.

Serbien fick status som kandidatland på toppmötet i mars tidigare i år och nu är landet förstås angeläget att få börja förhandla och få ett datum för det. För det krävs dock ”normalisering av förhållandet till Kosovo”.
Många reformer måste göras innan Serbien kan vara aktuell för medlemskap och vi samtalade idag om några av dem, t.ex reformer i rättssystemet, kampen mot korruptionen och trafficking. Vi pratade också om det stora antal vapen som finns i Serbien och i regionen, och hur vi kan få bättre kontroll över dem. Det kommer att hållas en regional konferens i Albanien i november och då kommer vapenfrågan att vara en mycket viktigt tema. Ett annat problem i Serbien är de många serbiska medborgare, oftast romer, som söker asyl i norra EU, bland annat Sverige, Tyskland, Belgien och Schweiz. Vi talade också om det och hur romernas villkor kan förbättras i Serbien.

Asylsystemet slutligen kräver en hel del arbete, det är i ett bedrövligt skick i Serbien och måste förbättras så att asylsökande, särskilt minderåriga, kan få en anständig behandling. Detta är något som också UNHCR påpekar i en nyutkommen rapport.

Jag tror att Serbien och dess regering verkligen menar allvar med sina reformer och sin ambition att anpassa sitt regelverk efter europeiska normer för att så småningom bli medlemmar. Jag ser fram emot den dagen Serbien är redo att gå med i EU, men mycket arbete återstår och det gäller att implementera reformerna också och visa att de fungerar i praktiken, inte bara rösta igenom dem i parlamentet.

Snart är det vår sade jag käckt till barnen i morse när de gnällde över att gå upp. Någon timma senare vräkte snön ner över ett Bryssel där vi inte sett solen på två veckor. Nu är det virvlande vitt ute.

Föga förvånande vann Putin gårdagens presidentval i Ryssland. Rapporter om valfusk hör vi på vissa håll och OSSE:s valobservatörer rapporterar om att det inte var en rättvis valkampanj inför valet. Viktigt är att Ryssland nu lyssnar på kritiken och går till botten med de här anklagelserna.

Europeiska rådets möte i slutet på förra veckan var för första gången på nästan två år ett ”vanligt toppmöte”, utan krisagenda. Det blev ordentliga diskussioner om jobb och tillväxt som ett nödvändigt komplement till finansiell disciplin. Jag är glad att toppmötet beslutade att ge Serbien kandidatstatus, det betyder mycket för att erkänna de ansträngningar som Serbien gör och ger oss också möjlighet att fortsatt trycka på och stötta för de förändringar som behöver göras. Rådets ordförande Herman van Rompuy omvaldes utan större dramatik. Han har visat sig vara en skicklig spelare i kulisserna under denna turbulenta tid

Sent igår kom jag hem från en resa till Belgrad. Den formella anledningen att åka dit var att delta på en regional konferens om korruption och organiserad brottslighet som inrikes- och justitieministrarna i Serbien organiserar varje år. Det är ett forum där ministrar från hela Balkan, men också regionen i stort, diskuterar och utbyter erfarenheter. Väl på plats hade jag flera intressanta möten, bl a med inrikesministern, Ivica Dacic. Vi talade om brottslighet, om asyl- och migration, om samarbete med Europol och om visumfrågor. Med justitieministern Snezana Malovic talade jag mest om korruption och vikten av att hela samhället engagerar sig i kampen mot korruption, inte bara justitieministern. Serbien håller just nu på att arbeta fram en mycket ambitiös plan för arbetet mot korruption så vi utbytte tankar om vad som bör ingå.

Stämningen i Serbien är mycket nervös just nu, dels på grund av oroligheterna mellan serberna och KFOR vid gränsen till Kosovo, men framför allt på grund av att Europeiska rådet på sitt toppmöte den 9 december ska uttala sig om Serbien. Det är min fulla övertygelse att Serbien hör hemma i den europeiska unionen, men naturligtvis återstår det många reformer att göra. Kommissionen har rekommenderat att Serbien får kandidatstatus men detta är något som medlemsländerna enhälligt ska besluta om och den enigheten finns ännu inte. Det är viktigt att Serbien fortsätter att engagera sig i dialogen med Kosovo och försöker hitta konstruktiva lösningar för att förenkla vardagen. Ny förhandlingsrunda är idag.

Jag gjorde också två mycket intressanta studiebesök, en på röda korset som sedan flera år tillbaka driver ett projekt med unga volontärer som är ute och informerar om trafficking. Det är ett mycket ambitiöst projekt och sedan 2005 har de unga volontärerna träffat nästan 100 000 barn och ungdomar. De visade också en film, Sisters, som berättar om två unga systrar som luras till Västeuropa och tvingas jobba som sexslavar. Filmens producent, Bojana Maljevic, har fått många priser och han var där och talade om filmen. Vi såg ett avsnitt som var oerhört starkt och visar den brutala verklighet som allt för många unga kvinnor tyvärr lever i idag.

Vi besökte även ett flyktingläger för romer där 250 romer från Kosovo bor sedan 15 år tillbaka under extremt enkla villkor. Ingen el, inget vatten och mycket enkla hus. Nu ska lägret stängas för det ska byggas hus där och romerna har ingenstans att ta vägen. Det är tyvärr många romer som lever så, inte bara i Serbien utan i många länder i regionen. Bara i Belgrad finns över 130 läger med romer. Tillfälliga läger på parkeringsplatser eller soptippar som sedan blir permanenta. År efter år. Unga, gamla och små barn. EU stöder Serbien för att genomföra olika projekt och bygga bostäder men det går mycket långsamt. Bilderna av de små lättklädda barnen som lekte bland soporna och oron för vad som ska hända dem är inte lätta att släppa.

Vistelsen i Belgrad avslutades med ett samtal med president Tadic. Vi talade naturligtvis om Kosovo.

Serbiens president Boris Tadic

Som alla länder i Nordafrika påverkades även Marocko av den arabiska våren fast utvecklingen i landet tog där en annan väg än i Tunisien, Egypten och Libyen. Kungen har lyckats sitta kvar och valde tidigt att genomföra ett antal demokratiska reformer. Ett led i detta var att utlysa nyval, vilka hölls i fredags. Det moderata islamistpartiet PJD fick en majoritet av rösterna och kungen kommer nu att utse en premiärminister från det partiet. Enligt valobservatörer ser det ut att ha gått lugnt och fredligt till men det rapporteras också om ett lågt valdeltagande på 45,4 %. Men detta är trots allt en liten ökning sedan förra valet för fyra år sedan. Sakta men säkert ser det ut att gå framåt i en mer demokratisk riktning i Marocko.

Idag går även egyptierna till val. Jag var i Egypten i våras när de precis hade röstat för ändringar i konstitutionen och således för att hålla nyval och den förväntansfulla stämning för förändring som jag då mötte har tyvärr avtagit. Jag följer nu spänt utvecklingen efter den senaste tidens oroligheter.

I en annan del av Afrika möts samtidigt alla länders miljö- och klimatministrar i Durban för att diskutera fortsättningen på det internationella klimatavtalet som löper ut efter nästa år. I spåren av den ekonomiska krisen och nu med rådande skuldkris har klimatarbetet hamnat rejält på efterkälken. EU är fortfarande pådrivande för att öka ländernas åtagande men tyvärr har även länder inom EU tappat fart. Det är oroande att länderna inte inser att de klimatinvesteringar vi gör idag kommer att ge betydande vinster framöver.

Jag beger mig nu strax till Serbien för att tala på en konferens om brottslighet på västra Balkan. Jag kommer också att träffa presidenten och justitie- samt inrikesministrarna för att diskutera samarbetet kring inrikesfrågor. Två brännande ämnen för västra Balkan är behandlingen av romer samt arbetet mot människohandel, och dessa frågor kommer jag att lyfta i mina samtal med ministrarna. Jag ska även besöka en flyktinganläggning för romer samt Röda Korsets verksamhet mot människohandel imorgon. För Serbiens del avvaktar man också EU-toppmötet den 9 december. Kommissionen har föreslagit att Serbien ska beviljas kandidatstatus, men det är medlemsländerna som fattar beslutet.

Två positiva saker hände den här helgen – Barca vann Champions League och Malta röstade ja till skilsmässa. Malta är det enda landet i världen, tillsammans med Filippinerna där skilsmässa är förbjudet. Genom helgens folkomröstning kan Malta bli ett ”normalt” europeiskt land i detta avseende och det är välkommet.

Det är svettigt på kontoret idag, temperaturen utomhus visar på 31°C grader och det blir nog åskoväder ikväll.

Idag har jag deltagit i en årlig dialog med religiösa samfund som Barroso bjuder in till, tillsammans med rådets ordförande Herman van Rompuy och Europaparlamentets talman Jerzy Buzek. Det var representanter från protestantiska, katolska och ortodoxa kyrkan i Europa, judiska församlingar, muslimska och en ledamot som representerade Europas buddister. Temat för diskussionerna var tolerans och demokrati och vi talade främst om effekterna av händelserna i Nordafrika. Det var intressant, samtliga representanter betonade vikten av respekt för minoriteter och tolerans i omvälvningarna, samt inte minst behovet av att stärka kvinnornas roll i de länder som nu tar sina första steg mot demokrati.

Jag har också haft möte med Serbiens inrikesminister som är på besök i Bryssel. Vi talade naturligtvis om arresteringen av Mladic och effekterna av detta. Om allt går väl skickas han till Haag i slutet på veckan. Vi talade också om visumliberaliseringen och om den serbiska regeringens arbete mot organiserad brottslighet och korruption.

Efter lunch idag kommer Serbiens president Boris Tadic till Stockholm för att lämna in en ansökan om medlemskap i Europeiska Unionen. Det här är en viktig dag, och faktiskt en milstolpe i såväl EU:s som Serbiens historia.

För bara femton år sedan rasade ett fruktansvärt krig på Balkan, där Serbien i högsta grad var inblandat. Efter att Slobodan Milosevic greps 2000 har Serbien förflyttat sig närmare och närmare Europa, vilket är oerhört välkommet. Kommissionen pekade i oktober på hur Serbiens reformarbete utvecklats i positiv riktning det senaste året, och samma sak gäller landets samarbete med krigsförbrytartribunalen i Haag.

Målet är klart: alla länder som tidigare ingick i Jugoslavien är välkomna som EU-medlemmar den dag de uppfyller kraven. Om det råder det fullständig enighet bland EU-länderna.

Vi har nedan nått långt: Slovenien är medlem sedan fem år, för Kroatien kan förhandlingarna vara klara under 2010 och Makedonien kan snart få börja förhandla. Montenegro har sökt medlemskap, och kvar är Bosnien och Kosovo som båda arbetar hårt för att närma sig unionen.

Redan i lördags slopades visumtvånget för medborgare i Serbien, Montegegro och Makedonien. Det har en enorm betydelse för länder där de allra flesta unga människor aldrig någonsin varit utomlands.

Med slopat visumtvång och dagens serbiska ansökan har vi tagit ett stort och viktigt steg för att integrera hela Balkan i EU. Och därmed ytterligare ett steg mot ett Europa där vi löser gemensamma problem vid sammanträdesbordet istället för med vapen. Och det är precis det som är själva idén med Europasamarbetet.

Även: Carl Bildt, ordförandewebben, DN, Claes Arvidsson

Idag har kommissionen antagit sin årliga rapport om utvidgningen i EU. Samtidigt passade man på att presentera de individuella rapporterna om de framsteg som gjorts i de olika kandidat- och potentiella kandidatländerna: Kroatien, den f.d jugoslaviska republiken Makedonien, Turkiet, samt Albanien, Bosnien-Hercegovina, Montenegro, Serbien och Kosovo.

Rapporterna visar att det finns en positiv utveckling, speciellt i länder som Kroatien, Montenegro och Serbien. Det är förstås välkommet. Men rapporterna visar också att det finns en hel del kvar att göra på Västra Balkan och i Turkiet när det gäller rättsstaten och kampen mot korruption.

Jag välkomnar förstås att Makedonien nu fått ett startdatum för att påbörja förhandlingar om medlemskap. Det är positivt att landet kan fortsätta sin resa mot ett medlemskap i EU.

Utvidgningen är ett historiskt utmärkt exempel på hur Europasamarbetet kan användas för att främja frihet, fred, stabilitet och välfärd. Processen mot medlemskap tjänar också som ett sätt att få till stånd ekonomiska och politiska reformer. Därför är den fortsatta utvidgningen så viktig. Det är också vikigt att EU står fast vid sina åtaganden som man gjort till enskilda länder. Regeringen vill bidra till en union som håller dörren öppen för alla de europeiska demokratier som önskar bli medlemmar och som uppfyller de krav på medlemskap som ställs.

Säkerhetspådraget runt svenska ambassaden i Belgrad har de senaste varit stort, efter att serbiska myndigheter fått uppgifter om att högerextremister planerat att angripa en mottagning för deltagare i Pride-festivalen på ambassaden. Den här typen av hot är naturligtvis mycket obehagliga, och det är viktigt att vi står upp för HBT-personers rättigheter.

Prideparad WarszawaGrundläggande värderingar om demokrati, yttrandefrihet och allas lika värde är tyvärr något vi ständigt måste kämpa för, men det är en ytterst viktig kamp.
Tyvärr har vi märkt av HBT-personers utsatthet på flera håll i Europa senaste åren, vilket är en mycket oroande utveckling. Jag har bland annat bloggat om den diskriminerande lag Litauens parlament antagit, som även kritiserats av Europaparlamentet.

Idag har jag haft möte med Serbiens talman Slavica Dukic Dejanovic, som varit på besök i Stockholm. Budskapet till henne var att Sverige fortsätter att stödja idén om att alla länder på Balkan som uppfyller kraven och kriterierna ska kunna bli medlemmar i EU. Det beror naturligtvis på varje kandidatland hur fort framstegen går. För Serbiens del handlar det nu om att försöka få till stånd ett avtal om visaliberalisering och att få ett interimistiskt associationsavtal med EU. Åklagare Serge Brammertz, som arbetar på ICTY (Internationella krigsförbrytartribunalen för f.d Jugoslavien) noterar stora framsteg i Serbiens samarbete med tribunalen. Samtidigt är krigförbrytaren Mladic fortfarande på fri fot.

Den serbiska regeringen är den mest EU-vänliga Serbien någonsin har haft därför är det angeläget för dem att kunna visa framsteg inför ett folk som känner sig ganska isolerat. Mycket arbete återstår naturligtvis i den serbiska reformprocessen, men vi hoppas att kunna få igenom ett beslut om visaliberaliseringar för några av Balkan-länderna under hösten. Det vore också önskvärt bra om vi kunde få ett beslut om interimavtalet (SSA) ganska snart. Mycket talar för att Serbien också lämnar in en EU-ansökan i höst.

Skriv in din epostadress för att prenumerera på den här bloggen och därmed få information om nya inlägg via epost.

@MalmstromEU

Senaste kommentarer

Netikett

Kommentarskribenter måste hålla sig till anständig samtalston. Diskussionen ska ske med respekt för alla människors lika värde. Detta gäller även för länkar.
wordpress statistics
Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 210 andra följare

%d bloggers like this: