You are currently browsing the tag archive for the ‘SWIFT’ tag.

SVT skriver idag på webben om ett nytt övervakningssystem som kommissionen – jag – påstås vilja skapa. Christian Engström, som inte alltid är så noga med sanningen, försöker påskina att jag nu efter påtryckningar från USA ska bygga upp ett helt nytt övervakningssystem för europeiska medborgares bankdata. Sanningen är, och det vet Engström, att Europaparlamentet i samband med omröstningen för ett år sedan om det så kallade Swiftavtalet, bad kommissionen att ta fram ett system för att vi i Europa ska analysera viss bankdata istället för att skicka iväg uppgifterna till USA. Det är således inte mitt påhitt och definitivt inte något som USA trycker på före att vi skall göra, snarare tvärtom.

Eftersom detta är Europaparlamentets idé har jag lagt fram tre tekniska alternativ för hur ett sådant system skulle kunna se ut och detta får nu Europaparlamentet och rådet diskutera. Regelverket idag är sådant att de brottsutredare som arbetar med detta i USA kan bara få tillgång till data där det finns en dokumenterad misstanke om förberedelse för terrorism. Att fiska runt i systemet är inte bara olagligt, utan dessutom tekniskt omöjligt. Kontrollen mot missbruk är rigorös. Kommissionen kommer aldrig att acceptera ett europeiskt system som inte är minst lika vattentätt vad gäller dataskydd när Europaparlamentet och Ministerrådet väl har bestämt sig.

TFTP-avtalet debatterades idag i kammaren i Strasbourg. Efter intensiva förhandlingar och avstämningar den senaste tiden var det glädjande att konstatera att så många av ledamöterna välkomnade de avsevärda förbättringar som gjorts sedan februari. Omröstningen är på torsdag och det ser ut som om en mycket stor majoritet kommer att rösta för avtalet. Då kan det träda i kraft den förste augusti. Det känns förstås som en stor lättnad att avtalet nästan är i hamn och att såväl alla medlemsländer, kommissionen och huvuddelen av parlamentarikerna står bakom. Det är en seger för alla institutionerna.

För kommissionens del är arbetet inte slut. Vi skall omedelbart inleda rekryteringen av den person som kommissionen skall utse att övervaka sökningarna i Washington och att allt går till i enlighet med avtalets bestämmelser. Detta var förstås en mycket viktig förhandlingsframgång. Jag skall också omedelbart inleda arbetet med en förstudie om möjligheterna att skapa ett system för att extrahera denna data på europeisk mark, för att på så sätt göra det möjligt att begränsa överföringarna till USA. Vi behöver titta på de tekniska, finansiella och resursmässiga förutsättningarna för ett sådant system, men det tycks nu finnas en stor enighet bland EU-länderna att vi ska sikta på ett sätta upp ett eget system på sikt. Det tror jag är bra, men det har krävt en viss övertalningsförmåga….

Att omröstningen är på torsdag innebär att jag tyvärr inte hinner till Almedalen i år. Jag skulle medverkat vid några arrangemang på torsdag och fredag, men kommunikationerna Strasbourg-Visby är inte de bästa. Det känns lite trist, det blir första gången på många, många år som jag missar Almedalen.

I övrigt har kommissionen idag haft besök av Frankrikes premiärminister Francois Fillon för att diskutera de franska strukturreformerna och fortsatt sammarbete mellan Frankrike och kommissionen.

Jag presenterade idag kommissionens förslag om ett nytt TFTP-avtal, som vi förhandlat fram med USA. Jag bloggade om innehållet I detta förslag häromdagen, men den intresserade kan även se dagens presskonferens och titta nogrannare på exakt vad vi lyckats uppnå här.

Det är nu upp till ministerrådet och Europaparlamentet att ta ställning till mitt förslag. Jag är just nu i Strasbourg och träffar många ledamöter för att diskutera avtalet, svara på frågor och känna av stämningen.

Förslaget till avtal kan du läsa här.

Jag har idag rapporterat till Europaparlamentet om förhandlingarna om ett nytt, förbättrat förslag för att spåra terroristfinansiering, det så kallade TFTP-avtalet.

Redan min första dag på jobbet som kommissionär fick jag försvara det tillfälliga avtal som min företrädare hade förhandlat fram. Detta röstade Europaparlamentet ner. De var oroade över bland annat dataskydd, integritetsskydd och möjligheterna till att få upprättelse för dem vars uppgifter har använts på felaktiga grunder, men de var också upprörda över att avtalet förhandlades fram innan Lissabonfördraget trädde i kraft. Detta var inte en helt obefogad kritik – jag uttryckte själv i mitt tal den 9 februari att jag inte var nöjd med skyddet för intregriteten.

Dessa synpunkter tog jag i noga beaktande när jag föreslog ett nytt förhandlingsmandat, som jag fick stöd för. Utifrån detta mandat har vi nu nästan rott förhandlingarna om en ny uppgörelse i hamn. Jag har informerat medlemsländerna om läget i förhandlingarna och idag presenterade jag detsamma för LIBE-utskottet i Europaparlamentet. Jag är stolt över vad vi har lyckats uppnå. Jag kan ännu inte gå in på detaljer, men det nya avtalsförslaget skiljer sig från det tidigare på flera sätt:

  • Betydligt starkare garantier för dataskydd. Avtalet fastställer att felaktig data ska rättas, tas bort eller blockeras.
  • EU ska granska dataöverföringarna. För att säkerställa att överföringarna uppfyller villkoren för avtalet ska Europol granska att USA:s förfrågningar är nödvändiga i kampen mot terrorism. De ska också se till att förfrågningarna är så specificerade som möjligt för att minimera mängden av data som förs över. Enskild data kommer inte att granskas av Europol, utan förfrågningarna som sådana. Förfrågningar som inte uppfyller villkoren kommer att avslås.
  • USA får inte föra över ledtrådar till tredjeland utan EU:s godkännande. Ansvariga myndigheter i det aktuella EU-medlemslandet måste ge sitt godkännande på förhand om USA vill föra över ledtrådar (och inte data som sådan) om dess invånare.
  • Om EU bestämmer sig för att skapa ett eget TFTP ska USA samarbeta och vara behjälpligt. Att EU ska sätta upp ett eget TFTP för att begränsa överföringarna till USA är en idé som diskuterats i bland annat Europaparlamentet
  • EU ska övervaka USA:s arbete. Detta är ett mycket betydelsefullt resultat då de amerikanska myndigheterna har gått med på att ha en europeisk person som permanent övervakar vad de gör.
  • Uppföljning för att säkerställa att reglerna för dataskydd efterlevs. EU ska regelbundet göra en detaljerad översyn för att säkerställa att reglerna för dataskydd efterlevs. Detta innebär full tillgång till alla filer för detta EU-team.
  • Rätt till upprättelse vid missbruk. Det föreslagna avtalet stadgar att ”USA:s finansdepartement ska behandla alla personer lika i appliceringen av dess administrativa processer, oavsett nationalitet eller hemland”. Detta innebär att EU-medborgare har rätt till upprättelse på samma villkor som amerikanska medborgare.

Allt detta har vi uppnått i förhandlingarna, och det ser jag som en stor framgång. Jag vill också särskilt betona att alla uppgifter som förs över till USA är anonymiserade. Endast när det finns misstanke om brott och uppgifter kan knytas till en pågående polisutredning kan anonymiseringen hävas.

Däremot har vi inte lyckats få ner datalagringstiden jämfört med det tillfälliga avtalet. Det förhandlingsmandat vi hade tillåter att uppgifterna sparas i upp till fem år. Vi har ifrågasatt proportionaliteten i detta, men har också fått övertygande uppgifter från USA:s finansdepartement som visar att mer än en fjärdedel av den information som visat sig värdefull i analys av TFTP-data är mellan tre och fem år gammal. Vi har därför inom ramen för förhandlingarna gått med på att behålla lagringstiden på fem år. Däremot innehåller avtalet att vi efter tre år kommer att ta fram en rapport om värdet av att lagra data under fler år, med en möjlighet att reducera datalagringstiden.

Jag vill också påpeka att själva idén med TFTP är att data förs över i ”bulk”. TFTP-avtalet skulle inte fylla någon funktion om man begränsade överföringarna till enskilda individer. På denna grund kan man naturligtvis motsätta sig TFTP-avtalet som sådant. Vi har dock sett till att begränsa mängden av överföringar så mycket som möjligt och jag vill understryka att all information som förs över är anonymiserad. Tillsammans med de skydd, den övervakning av att allt går rätt till och rätten till upprättelse vid missbruk har vi ett starka garantier för den personliga integriteten. Eftersom TFTP-avtalet är ett mycket viktigt instrument i kampen mot terrorism är min åsikt att ett TFTP-avtal med dessa garantier är motiverat och välbehövligt.

Allt som allt ser jag detta som en framgångsrik förhandling där vi förhandlat fram de starkast möjliga skydden för TFTP-avtalet. Ministerrådet har givit kommissionen uppdraget att förhandla fram denna uppgörelse, och det är nu upp till dem och Europaparlamentet att godkänna avtalet.

Det har varit intensiva, men givande dagar i ett varmt och klibbigt Washington. Jag gillar Washington, det är en väldigt trevlig stad.

Mina möten har främst kretsat kring förhandlingarna om TFTP-mandatet, en fråga som engagerar hela den amerikanska administrationen. Till och med USA:s finansminister Timothy Geithner kom in under ett förhandlingspass. Vi har gjort klara framsteg i förhandlingarna, amerikanerna har gjort flera viktiga eftergifter för att förstärka dataskyddet och öka möjligheten för medborgare att få upprättelse om systemet skulle missbrukas.

Vi har också på plats kunnat se hur data används för att spåra terroristfinansiering. Det är ett viktigt verktyg för att dels förhindra attacker, dels för att användas som bevis i utredningar i såväl USA som Europa.

Nu ska jag redogöra för förhandlingarna för inrikesministrarna i Luxemburg och även för Europaparlamentet som förhoppningvis kan rösta i juli. Kommer förmodligen vara ganska jetlaggad…

Under dagarna här har jag också haft möjlighet att diskutera samarbete om cyberbrottslighet (inkl. barnpornografi) med Howard Schmidt, Vita husets cyber coordinator, och traffickingfrågor med Luis CdeBaca, ansvarig för dessa frågor på State Department.

Vulkanen har ställt till det en hel del i Europa men Europaparlamentet höll sin session i Strasbourg i alla fall. Eftersom många ledamöter blev strandade i Bryssel redan förra veckan,  var det förvånansvärt många som tog tåget till Strasbourg och lyckades vara på plats. Talmannen beslöt i alla fall att bara hålla debatterna och inte göra några voteringar.

Själv deltog jag i en bra och konstruktiv debatt om SWIFT inför att mandatet nu är klart att antas av rådet. Vi debatterade också PNR – Passenger Names Record. Här bad parlamentet kommissionen att ta fram ett antal kriterier som måste finnas med för att vi ska kunna sluta samarbetsavtal med USA, Kanada och Australien. Jag håller just nu på att definiera sådana kriterier och ser fram emot att diskutera dem med ledamöterna senare i vår eller i början på hösten.

Rådsmötet med inrikes- och justitieministrarna var ursprungligen planerat till två dagar i Luxemburg. Det blev några timmar idag i Bryssel istället och ett bra och effektivt möte.  Fortfarande var det många som inte kunde komma och faktum är att vi inte hade ett quorum, dvs minst 14 ministrar på plats. Alla länder var förstås representerade, men det måste vara 14  ministrar eller statssekretare för att kunna fatta beslut.  Således beslöt det spanska ordförandeskapet att politiskt anta SWIFT-mandatet, eftersom alla länder nu är överens, men rent formellt ta det på allmänna rådet den 10 maj. Det innebär att jag kan börja informella samtal md washington redan i månadsskiftet och de reella förhandlingarna i mitten på maj. Det är en tuff tidsplan om vi ska hinna klart innan sommaren. Glädjande dock att vi har en så stor enighet om de viktigaste förhandlingsfrågorna. Det blir hårda förhandlingar, men jag är ganska optimistisk.

Den belgiska regeringskrisen kommer olägligt, bara två månader innan Belgien ska ta över ordförandeskapet i EU. De har ju viss vana av regeringskriser i Belgien så vi får hoppas att de reder upp det hela innan sommaren.

Slutligen gläds jag åt att min vän och före detta kollega i Europaparlamentet, Nick Clegg, gör en så fantastisk valrörelse i Storbritannien. Det blir spännande på valdagen, även om liberalerna missgynnas av det valsystem som britterna har.

Som läsare av denna blogg vet var TFTP-avtalet med USA (bättre känt som SWIFT) en fråga jag kastades in i redan första dagen på jobbet. Europaparlamentet röstade nej till att ge sitt medgivande till det tillfälliga avtal som reglerade överföring av vissa bankdata med syftet att spåra terroristfinansiering. Det gjorde parlamentarikerna av flera skäl – de var oroade över bland annat dataskydd, integritetsskydd och möjligheterna till att få upprättelse – men också upprörda över att avtalet förhandlades fram innan Lissabonfördraget trädde i kraft och Europaparlamentet fick medbeslutande i frågan.

Samtidigt finns det både i medlemsstaterna och i Europaparlamentet en oro över den säkerhetslucka som nu uppstått, när vi nu inte har ett avtal. Vi vet att TFTP (Terrorist Finance Tracking Programmme) tidigare har hjälpt Europas medlemsstater att förhindra terrorplaner och ställa misstänkta terrorister inför rätta. Jag har därför arbetat intensivt för att ta fram ett nytt förslag till förhandlingsmandat, som i så stor utsträckning som möjligt tar hänsyn till Europaparlamentets synpunkter. Som jag sade redan i mitt tal den 9 fabruari var jag själv inte nöjd med skyddet för integriteten i det tillfälliga avtalet.

Det är viktigt för Europas säkerhet att vi får ett nytt TFTP-avtal på plats. Men det är också viktigt att detta avtal minimerar risken för missbruk, att det finns möjlighet till upprättelse för de medborgare som felaktigt drabbats och att vi har starkast möjliga skydd för den personliga integriteten.

Därför innehåller det förslag jag nu lägger fram att Europas medborgare har rätt till upprättelse vid missbruk utan att diskrimineras i förhållande till amerikanska medborgare. Vi har infört att dataöverföringarna måste godkännas av en särskilt juridisk instans, och att överföringarna inte får ske för några andra ändamål än terroristbekämpning. Vi har stärkt reglerna för övervakning och översyn av överföringarna, och sett till att EU har rätt att upphäva avtalet om det överenskomna dataskyddet inte upprätthålls.

Däremot finns det ingen möjlighet att begränsa överföringarna till att bara gälla exempelvis misstänkta personer under utredning. Vi har tittat noga på möjligheterna, men själva poängen med TFT förloras då. Däremot är det viktigt att mängden data som förs över är begränsad, och jag vill betona att alla uppgifter som förs över är helt anonyma. Bara om det finns anledning att misstänka att en person är delaktig i planeringen av terrordåd kan anonymiseringen hävas och uppgifter om personen göras tillgängliga. Det är alltså inta tal om att på måfå leta i datamängden.

Kommissionen står enhälligt bakom mandatet och jag har idag redovisat det för Europaparlamentets ansvariga parlamentariker. De var positiva och tyckte att det var en klar förbättring. Om vi får ett godkännande av mandatet träder vi in i en förhandling, och en del detaljer måste då lösas ut. Jag är dock efter samtal med amerikanerna förhoppningsfull att vi kan få en överenskommelse som både stärker säkerheten i EU och USA men som vilar på solid rättsäker grund och skydd för de grundläggande rättigheterna.

Igår var jag på mitt första rådsmöte som kommissionär. Det var i samma mötesrum som jag varit i så många gånger tidigare, fast denna gång fick jag sitta på kommissionsplatsen. Nya ministrar var det också: inrikes- och justitieministrar. Några bekanta men de flesta nya för mig. Rådsmötet pågår i två dagar, men mina frågor var idag och de mer rättsliga tar min kollega Viviane Reding hand om i morgon.

Det var många frågor på dagordningen och kommissionen förväntas yttra sig om alla punkter. Vi talade om Swift och hur vi ska gå vidare, om visumkonflikten mellan Schweiz och Libyen som nu har drabbat hela EU och jag redogjorde för de initiativ och förslag som jag kommer att lägga fram under den närmaste tiden.

På franskt initiativ höll vi en lång diskussion om migrationsströmmarna i Medelhavet. Jag presenterade mitt förslag om Frontex samtidigt som jag signalerade kommande initiativ för att öka den legala invandringen och arbeta för en gemensam och human asylpolitik. Det kändes inte riktigt som om det är medlemsstaternas främsta prioritet, så det kommer bli en tuff kamp.

Idag är jag i Brygge, där kommissionen har två studiedagar för att diskutera vårt kommande arbetsprogram och EU 2020-strategin, uppföljningen av Lissabonstrategin.

Med en mycket knapp majoritet röstade Europaparlamentet mot att skjuta på omröstningen om SWIFT-avtalet. Det var synd, för några veckor till hade gett den nya kommissionen möjlighet att ta nya intitiativ och snabbt presentera ett förhandlingsmandat för det permanenta avtalet. Jag har övertalat Barrosso att redan den 24 februari få presentera ett förhandlingsmandat för beslut i kommissionen. Det måste sedan slutgiltigt beslutas av rådet och sedan kan kommisisonen börja förhandla. Ett sådant måste innehålla starkare skydd för dataanvändning och integritet är uppenbart.

Men med nej-rösten får vi omedelbart inleda samtal med USA om hur vi ska gå vidare. Det finns en risk att de nu inte vill ha ett EU-avtal utan sluter enskilda överenskommelser med några medlemsländer, Belgien och Nederländerna där servrarna finns. Det vore olyckligt för då får vi inte det starka dataskydd som vi eftersträvar.

Vi behöver en överenskommelse som både tar hänsyn till behovet att spåra terrorfinansiering och innehåller ett starkt dataskydd och garantier mot missbruk för den enskilde. Terrorism kan bara bekämpas med stark respekt för grundläggande rättigheter.

Se även DN, SvD, Mark Klamberg och mitt förra inlägg om SWIFT.

Första dagen på jobbet och det snöar för fullt. Jag får ingen mjukstart direkt. Rätt in i torktumlaren från första stund. Inledde dagen med ett långt möte med det spanska ordförandeskapet, justitieminister Alfredo Rubalcalba, för att diskutera samarbetet under våren. Det kommer att handla mycket om säkerhet, migration, Frontex och trafficking.

Mest talade vi om SWIFT som blåst upp som en stor strid i Europaparlamentet. Det handlar om att godkänna ett tillfälligt avtal mellan EU och USA som egentligen skulle trätt i kraft den 1 februari och som reglerar överföring av vissa bankuppgifter i syfte att spåra terroristfinansiering.

Mot bakgrund av det stora intresse som finns för integritetsfrågor är det förståligt att SWIFT engagerar och får stor uppmärksamhet. Det är viktigt – vi måste noga granska och diskutera varje förslag som berör den personliga integriteten – och jag är glad över det ökade intresse integritetsfrågorna fått. Men jag vill också betona att vi måste kunna skilja agnarna från vetet. Med ordentligt dataskydd och tydliga regler är SWIFT inte ett hot mot den personliga integriteten, utan en viktig pusselbit för vår säkerhet – Europas lika mycket som USA:s

Medlemsländerna i EU har haft nytta av SWIFT och flera terrorplaner har kunnat avslöjas och personer har ställts inför rätta. Detta finns det belägg för och beskrivs i en rapport som Europaparlamentets ledamöter kan läsa. En oberoende domare har för EU:s räkning vid två tillfällen granskat systemen och konstaterat att dataskyddet är gott och att inga missbruk har kunnat uppdagas.

Det är INTE så att alla våra bankkonton granskas slumpvis utan det måste finnas konkreta misstankar i en pågående brottsutredning om terrorismaktiviter innan en viss uppgift om en specifik person kan begäras ut. Den är då anonymiserad. Det som svenska socialdemokrater skriver om i Aftonbladet idag är således ett missförstånd.

Europaparlamentet är upprörda över att avtalet förhandlades under hösten innan Lissabonfördraget trätt i kraft och att de inte var medbeslutande. Jag kan förstå den irritationen. Men det gjordes därför att servern för SWIFT ska flytta från USA till Europa och det var bråttom att få en reglering – med ordentligt dataskydd – för hur överföringen ska ske. Alternativet hade varit bilaterala överföringar utan någon europeisk reglering, vilket hade varit sämre. Det tillfälliga avtal vi diskuterat nu gäller bara i 9 månader, och syftet är att under denna tid förhandla fram ett nytt permanent avtal.

Detta arbete kommer jag att leda, och från kommissionens sida är vi redo att omedelbart inleda samtal med Europaparlamentet om vad som skall ingå i mandatet för förhandlingarna om det nya avtalet. Ett nytt avtal ska ytterligare skydda integriteten och minimera risken för felaktiga sökningar samt se till att det finns regler för upprättelse vid eventuellt missbruk.

Debatten blev lång och slutade i osäkerhet. Det finns de som menar att Europaparlamentet bör skjuta upp omröstningen. Det kan vara klokt. Då kan vi ytterligare diskutera frågan och jag kan se till att kommissionen mycket snart fattar ett beslut om ett förhandlingsmandat för den permanenta överenskommelsen. Partigrupperna diskuterar frågan under natten. To be continued således.

Mycket finns att säga om denna fråga, och för den som vill gräva djupare rekommenderar jag att se debatten i Europaparlamentet. Du kan även läsa mitt anförande i debatten här.

På mitt skrivbord ligger en skrivelse där Leif Pagrotsky (s) anmäler regeringen – och därmed undertecknad – till konstitutionsutskottet.

Den här gången handlade det om en miss i Regeringskansliets interna rutiner, som lett till att man inte i tid meddelade riksdagens EU-nämnd om en av de 96 ”A-punkter” som skulle tas upp för beslut på EU:s allmänna råd i Bryssel i slutet av juli. Så fort misstaget uppdagades så sköt regeringen upp beslutet på rådsmötet så att EU-nämnden skulle få möjlighet att ta ställning.

Just den här punkten handlade om att ge EU:s ordförandeskap i uppdrag att förhandla med USA om informationsutbyte kring finansiella transaktioner (SWIFT), i syfte att bekämpa terrorism. Jag är den förste att beklaga den här missen, och vi ska nu gå igenom rutinerna så att det inte händer igen.

Däremot verkar kommunikationen i Pagrotskys eget parti vara närmast obefintlig. Vad som inte nämns i KU-anmälan är nämligen att regeringskansliet erbjudit Justitieutskottet muntlig information om SWIFT-frågan redan flera veckor tidigare. Men utskottet, där Thomas Bodström är ordförande, tackade nej. (även om Bodström uppenbarligen glömt det hela och säger till TT han överväger att KU-anmäla oss igen för lögn).

Dessutom har sakfrågan – tvärtemot vad Leif Pagrotsky skriver i sin anmälan – vid ett flertal tillfällen varit uppe i såväl Justitieutskottet som EU-nämnden (se nedan). Med detta i åtanke så faller Pagrotskys påståenden om att riksdagens inflytande ”förvandlats till en ren chimär” ganska platt.

KU:s granskning är en helt central del i riksdagens kontroll av regeringens arbete och därmed i vårt demokratiska statsskick. Däremot kan det ibland gå inflation i KU-anmälningar, eftersom de fungerar som ett lätt sätt att få uppmärksamhet för oppositionen, inte minst under sommarveckorna då det råder lite nyhetstorka. Pagrotskys anmälan kan nog sägas vara ett exempel på det.

EU-nämnden, samråd 20 februari 2009
EU-nämnden, samråd 3 april 2009

Skriv in din epostadress för att prenumerera på den här bloggen och därmed få information om nya inlägg via epost.

@MalmstromEU

Fel: Twitter svarade inte. Vänta några minuter och uppdatera den här sidan.

Netikett

Kommentarskribenter måste hålla sig till anständig samtalston. Diskussionen ska ske med respekt för alla människors lika värde. Detta gäller även för länkar.
wordpress statistics
Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 225 andra följare

%d bloggare gillar detta: