You are currently browsing the tag archive for the ‘visum’ tag.
Det var ett kallt och vintrigt Moskva som väntade oss när stora delar av kommissionen anlände till Ryssland igår. Syftet var att diskutera olika ämnen med den ryska regeringen. Gårdagen ägnades åt bilaterala möten och jag hade ett långt möte med justitieministern Alexander Konovalov. Vi har träffats många gånger förut och känner varandra ganska väl vid det här laget. Vi talade framför allt om visumfrågor. EU och Ryssland arbetar på att på sikt avskaffa visumtvånget mellan våra respektive länder. En del i det arbetet är en dialog om s.k common steps som innefattar dokumentsäkerhet, gränskontroll, migration, asyl, kampen mot korruption, rättssäkerhet och mänskliga rättigheter. Vi stämde av läget i förhandlingarna här.
På kort sikt hoppas vi också kunna komma överens om ytterligare visumförenklingar som innebär att byråkratin kring att få visum minskar, att avgifterna för ett visum sänks eller helt avskaffas för vissa grupper, och att det ska bli lättare att få flerårsvisum. Här är vi mycket nära en överenskommelse. Ett avtal här skulle innebära mycket för vanliga medborgare som vill resa till EU eller till Ryssland för att turista, hälsa på vänner, delta i olika evenemang eller göra affärer.
Vi pratade också om behovet av samarbete när det gäller narkotikasmuggling och trafficking samt kampen mot korruptionen. Korruption är ju en fråga många EU-länder brottas med, men det är ett mycket stort problem i Ryssland.
Slutligen uttryckte jag också oro över situationen gällande mänskliga rättigheter i Ryssland. Framför allt talade vi om fallet Magnitsky. Jag beklagar djupt att utredningen kring hans död har lagts ner. Magnitsky fallet är tyvärr en tragisk symbol för mycket som inte fungerar i det ryska rättsväsendet.
Idag träffade hela kommissionen den ryska regeringen. Mötes leddes av premiärminister Medvedev och kommissionsordförande Barroso. Diskussionerna handlade om handel, energi, visumfrågor, rättssäkerhet, transport etc. Vi har ett gott samarbete med våra ryska partners inom många områden men det finns också en hel del bekymmer och oenigheter som vi talade om idag.
Presskonferens med presidenten
Det är kallt och regnigt i Georgiens charmiga huvudstad Tbilisi. Den politiska debatten är dock het. Ett intensivt dygn närmar sig sitt slut. Skälet till resan är våra förhandlingar om visumfrihet och vilka kriterier som ska gälla för georgiska medborgare för att de ska kunna resa till EU utan visum. Nu är handlingsplanen med precisa krav klar och Georgien tar alltså nästa steg på vägen mot visumfrihet och ökade kontakter och möjligheter för vanliga människor att resa och mötas.
Visumfrihetsförhandlingarna är en viktig del i EU:s arbete att tätare samarbeta med sin grannregion. Lagstiftningsområden som är relevanta för förhandlingen är exempelvis lagstiftning mot korruption och organiserad brottslighet, skydd för mänskliga rättigheter och minoriteters rättigheter samt immigration och asyl. Respekt för grundläggande rättigheter och ett oberoende rättsväsende och också nyckelkomponenter.
Jag har under dagen träffat president Saakashvili, premiärminister Ivanishvili, inrikesminister Garibashivili, utrikesminister Panjikidze och Europa – asienintegrationsministern Petriashvili. Vi har pratat om de ansträngningar som hittills har gjorts med reformer, men också diskuterat relationen mellan EU och Georgien i allmänhet.
Situationen i Georgien är oerhört polariserad mellan regeringen och presidenten och oppositionen som förlorade valet i oktober förra året. ”Cohabitation” är inte enkelt men båda sidorna i georgisk politik måste anstränga sig för att hitta ett konstruktivt sätt att samexistera. Det är lite av ett demokratiskt mognadstest för Georgien.
Jag träffar inte bara representanter för regeringen utan ikväll äter jag middag med representanter för det civila samhället, olika georgiska frivilligorganisationer som får möjlighet att berätta om sin syn på migration, mänskliga rättigheter och säkerhetsfrågor.
Presskonferens om visum idag. Foto: EbS
Att underlätta för turister som vill besöka Europa, att spendera sin tid och sina pengar, är viktigt för vår ekonomi, och därför särskilt viktigt i kristiderna som råder nu. Antalet visumansökningar till EU fortsätter att öka. Vi såg en 32 % ökning mellan 2009 och 2011. Mer än 13 miljoner visum utfärdas per år. Samtidigt visar beräkningar att 21 % av potentiella turister avstår från att resa till EU pga av visumkravet som vi ställer. Att ansöka om visum är i många länder en omständlig process och också ofta krångligt och utdraget för systemet är omodernt.
Uppskattningar gjorda av World Travel and Tourism Council pekar på att Schengenområdet kunde öka antalet turister med 46 miljoner till 2015, om visumreglerna var mer flexibla. En sådan ökning i turismen skulle öka inkomsterna i turistnäringen med 60 miljarder euro och skapa 500 000 nya jobb.
Därför är jag glad att jag idag fick mina kollegor med mig på mitt förslag till strategiskt meddelande om hur visumpolitiken kan stimulera tillväxten. Mycket kan göras för att förenkla för turister att komma till Europa. Till att börja med en korrekt implementering av det visumreglemente som redan finns – t.ex. kravet på maximalt 15 dagars väntetid på beslut. På längre sikt behöver processen effektiviseras och förkortas, ansökningsformulär förenklas och regler förtydligas. Du kan se presskonferensen här .
Kommissionen fattade också beslut om en Schengenrapport innehållandes konkreta lokala åtgärder som kan vidtas på konsulaten runt om i världen för att förenkla visumproceduren. Till exempel harmonisering av listan över vilka dokument som man ska lämna in när man ansöker om visum, så att inte olika konsulat ställer olika krav. Det är viktigt med lika regler, dels eftersom vårt bemötande av personer som vill resa till Europa är viktigt, dels för att processen ska vara transparant och jämlik.
Till de goda nyheterna idag kan tilläggas att 16 länder i Västindien och Stilla havet kommer läggas till listan på länder vars medborgare inte behöver visum
IHH Humanitarian Relief Foundation/TURKEY (c)
Dimman låg tät i Luxemburg när rådsmötet för rättsliga och inrikesfrågor skulle börja igår. Flera ministrar kunde inte landa eftersom flygplatsen var stängd på morgonen. Det var många ämnen som stod på dagordningen, stora viktiga frågor som förtjänar mer utrymme och som det finns anledning att återkomma till.
Situationen i Syrien – antalet flyktingar från Syrien ökar i snabb takt. Den stora majoriteten stannar i grannländerna – Jordanien, Turkiet, Irak och Libanon. UNHCR uppskattar att det vid årets slut kan finnas upp till 710 000 flyktingar i behov av hjälp. Hittills har väldigt få av dem kommit till Europa, ungefär 16 000. Mycket görs redan för att stödja mottagarländerna, men vi kan göra mer. Hittills har EU:s humanitära stöd uppgått till 230 miljoner euro. Vi i kommissionen håller på att ta fram en plan med kortsiktiga och långsiktiga åtgärder för hur EU och medlemsstaterna kan fortsätta stödja det humanitära arbetet i regionen, men också hur vi i Europa kan ta emot fler syrier i behov av skydd Vi arbetar också med att få ett regionalt skyddsprogram på plats tillsammans med UNHCR.
Asylpaketet – vi hade en avstämning hur det går i förhandlingarna mellan rådet, parlamentet och kommissionen om de förslag till lagstiftning som tillsammans kommer att utgöra EU:s nya gemensamma asyl- och flyktingsystem. Det görs framsteg och mottagandedirektivet och Dublinförordningen är vi snart i mål med, men förhandlingen om asylprocedurdirektivet och Eurodac fortsätter. Ambitionen är att förhandlingarna ska vara färdiga innan slutet av 2012 och jag tror att det är möjligt att nå en politisk överenskommelse tills dess. EU behöver ett humant gemensamt asylsystem för idag är skillnaderna alltför stora mellan länderna. Tanken är att det nya systemet ska garantera rättssäkerhet och human behandling av den enskilde och en likvärdig effektiv handläggning. Då kan också alla 27 medlemsländer ta ett ansvar.
Schengensutvidgning till Bulgarien och Rumänien – för att vi ska ha fri rörlighet för personer har vi Schengen avtalet, som innebär att personkontrollerna vid gränserna tas bort, och kompenseras av överenskommelser om åtgärder på andra områden, som måste till för att tilliten mellan länderna ska finnas och för att t.ex. kunna bekämpa brottslighet utan gränskontroller. Innan ett land släpps in i Schengen måste man uppfylla vissa krav vad gäller t.ex. kontrollen av den yttre gränsen, polissamarbete och viseringsutfärdande. Bulgarien och Rumänien håller på att genomföra förändringar i lagstiftning. Ett beslut om Schengeninträde tas enhälligt av rådet och än finns inte den enhälligheten bland medlemsländerna.
En annan mycket komplicerad fråga handlar om visumfrihet för medborgare i länder på Västra Balkan. Att successivt lyfta visumtvånget för våra grannländer och partners är en viktig målsättning för mig. Ökad rörlighet skapar kontakter människor emellan, något som är oerhört positivt. Alla länder på Balkan, utom Kosovo, har visumfrihet med EU. Detta fungerar alldeles utmärkt i de flesta fall, men har också lett till en omfattande våg av asylsökande till bland annat Frankrike, Tyskland och Sverige från framför allt Serbien och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien. Detta är ett stort problem eftersom färre än 1 % av de som söker får asyl. Antalet asylsökande har ökat med 73 % jämfört med förra året. Flera länder uttryckte stor oro för utvecklingen som riskerar hela visumprocessen. Det är viktigt att länderna på Balkan gör mer för att vända trenden. Ytterst handlar det om att förbättra villkoren för romer. Den 5/11 är det ett stort ministermöte i Albanien med samtliga länder från Balkan närvarande. Då ska frågan diskuteras vidare.
Idag fortsätter rådsmötet med bland annat diskussioner om konfiskering av kriminellas tillgångar och den senaste rapporten från EU:s narkotika byrå.
Tal om anti-traffickingstrategin, juni 2012
Regnigt i Bryssel, hösten har definitivt kommit nu. Dagen började med ett för mig oerhört angeläget ämne – trafficking. Jag inledningstalade på ett seminarium om människohandel som hålls här i Bryssel under två dagar och samlar journalister från hela Europa.
Ett av mina första förslag som kommissionär var just att få till en enhetlig lagstiftning om trafficking som definierar brottet på samma sätt i hela Europa, där straffsatserna harmoniseras och där varje medlemsland blir skyldigt att bistå offren med juridisk, medicinsk och psykologiskt stöd. Den lagstiftningen antogs på rekordtid av rådet och europaparlamentet och ska vara införd i alla medlemsländer senast i april 2013. Det är roligt att Sverige var det första land att införliva direktivet i svensk lagstiftning. Som komplement till lagstiftningen presenterade jag i våras en femårsstrategi om vad som ytterligare behöver göras för att förebygga trafficking, för att få fler ligor fällda i domstol, skydda offren samt bättre samarbeta mellan medlemsländerna. Alla goda krafter måste till för att bekämpa denna moderna slavhandel.
I övrigt är det en dag med många ministrar. EU-ministrarna är i stan för GAC-möte och jag passar på att träffa Birgitta Ohlsson, David Liddington från UK och Inigo Mendez de Vigo från Spanien. Det blir lite allmänt prat och skvaller om aktuella EU-frågor.
I morse hade jag också ett möte med Ukrainas vice premiärminister Khoroshkovski. Han är i Bryssel för att träffa mig och några andra kommissionskollegor. Vi möts för att tala om visumfrågor. Målet är att vi ska avskaffa visumkravet för ukrainska medborgare men för att det skall vara möjligt måste ett stort antal reformer genomföras i Ukraina vad beträffar kampen mot korruptionen, antidiskriminering, migrationsfrågor, passäkerhet etc. Det har skett framsteg i dessa frågor men det återstår en hel del för Ukraina att göra.
Idag var dagen för Moldavien att skriva på ett tillägg till sitt visumavtal med EU. Moldaviens premiärminister Vladimir Filat och jag träffades för att signera och hålla presskonferens. Det är en trevlig uppgift, eftersom signeringen synliggör att Moldavien utvecklas i rätt riktning, och är resultatet av den bra dialog som EU och Moldavien har. Landet har gjort många oerhört viktiga reformer. Konkret innebär tillägget ytterligare förenklingar för moldaviska medborgare när de ansöker om visum, som de behöver för att resa till EU.
Avtalet följer den handlingsplan för visumfrihet som kommissionen presenterade i januari 2011. Det är viktiga, men också svåra reformer som handlingsplanen ställer krav på att ett land behöver genomföra – t.ex. i kampen mot korruption och organiserad brottslighet och garantier för ett fungerande rättssystem – innan kravet på visum helt slopas. Därför är det extra roligt att det gått relativt fort för Moldavien i detta steg framåt. Den politiska viljan att förändra finns uppenbarligen. Jag tror att det kommer fortsätta minst i samma hastighet framåt och ser fram emot den dagen då vi helt kan avskaffa viumtvången för moldaviska medborgare. .
Slutligen, apropå toppmötet och den ekonomiska krisen, så skriver europaparlamentariker Olle Schmidt (FP) och jag i Expressen idag om att Sverige och EU behöver varandra och att Sverige inte får vända sig bort från de diskussioner som nu förs.
I förmiddags hade jag besök av Georgiens utrikesminister Grigol Vashadze, med anledning av att kommissionen idag inledde dialogen med Georgien för visumfrihet med EU. Det är givetvis ett viktigt steg i EU:s arbete att tätare samarbeta med sina grannländer, varav Georgien är ett. Det visar att Georgien gör framsteg vad gäller lagstiftning på relevanta områden. I dialogen kommer man att avgöra vilka kriterier som ska gälla för georgiska medborgare för att de ska kunna resa till EU utan visum och vad Georgien behöver ändra i sin lagstiftning. Det kan gälla exempelvis lagstiftning mot korruption och organiserad brottslighet, skydd för mänskliga rättigheter och minoriteters rättigheter samt immigration och asyl. Georgien är ett av sex länder (tillsammans med Armenien, Azerbaijan, Vitryssland, Moldavien och Ukraina) som EU la fast 2009 att man ska fördjupa och stärka samarbetet med.
I fredags presenterades en opinionsundersökning, en så kallad Eurobarometer, som visar att nästan sex av tio européer tycker att det borde bli lättare för personer utanför EU att komma till Europa för turistande och affärer. Den pekar också på att åtta av tio européer vill att fler EU-länder ska göra mer för att ta emot asylsökande.
Årets migrationsrapport presenterades också i fredags. Det är en särskilt viktig rapport eftersom EU:s gemensamma asylpolitik ska läggas på plats under 2012. I den kan man läsa att EU-länderna under förra året tog emot strax över 300 000 asylansökningar. Antalet asylsökande har visserligen gått upp med drygt 16 procent sedan 2010, men siffran är fortfarande betydligt lägre än 2001 då antalet var 425 000.
Båda rapporter visar hur viktigt det är att vi får en gemensam asylpolitik på plats för EU. Att det spretar så mycket mellan Europas länder är ovärdigt och oacceptabelt. Förhandlingarna går nu in i sitt slutskede och Ministerrådet och Europaparlamentet behöver enas kring de förslag som ligger på bordet så att situationen kan bli bättre. Idag tas 90 procent av alla asylansökningar emot av bara tio EU-länder.
Bild: Georgiens utrikesminister Grigol Vashadze och Cecilia Malmström på dagens presskonferens. Foto: European Commission.
I helgen kom så beskedet som många väntat på. Berlusconi avgår som premiärminister och igår utsåg president Giorgio Napolitano Mario Monti till tillfällig premiärminister. Monti är f d kommissionär och en mycket respekterad ekonom med stor integritet. Det är ingen lätt uppgift han har, det har inte skett så mycket reformer under Berlusconis tid. Både Monti och Papademos har tydliga mandat och höga förväntningar att på kort tid sätta sina länder på rätt kurs igen. Det är naturligtvis djupt olustigt att demokratiska länder styrs av teknokrater och inte folkvalda, samtidigt är läget mycket bekymmersamt. Val planeras ju också så småningom.
Idag i Bryssel är det många interna möten. Dessutom träffar jag Moldaviens utrikesminister Iurie Leanca och senare Karel Schwarzenberg, Tjeckiens utrikesminister. Med båda herrarna ska jag diskutera visumfrågor – läget i förhandlingarna om Moldaviens handlingsplan för visumliberalisering samt det visumkrav som Kanada har infört mot Tjeckien sedan snart två år tillbaka. Asylsökande från Tjeckien, Ungern och Slovakien är den största gruppen av asylsökande i Kanada och de är alla romer. Detta är inte värdigt i Europa och vi måste finna en lösning på frågan. Samtidigt slår visumtvånget hårt mot studenter, affärsmän, turister och andra.
Mer än 13 miljoner visum utfärdas idag per år till dem som vill besöka länderna i EU. Att ansöka om visum är i många länder en mycket tidskrävande och krånglig process, dels för att systemet som nu används inte klarar av så stora volymer och dels för att rutinerna baseras på ett omodernt stämpelsystem. EU har under flera år försökt modernisera systemet för visumansökningar (VIS) och idag introduceras äntligen det nya systemet för resande från Algeriet, Egypten, Libyen, Mauretanien, Marocko och Tunisien.
Från och med nu kommer alltså medborgare i dessa länder kunna dra nytta av ett mer effektivt system med tydligare regler kring visumansökningar. Med hjälp av fingeravtryck och en digital ansiktsbild kommer ansökningarna kunna behandlas snabbare och det blir lättare att utbyta uppgifter mellan Schengenländerna om kortidsvisum, vilket underlättar för de som reser runt inom Schengeområdet.
Idag har vi haft ministermöte med den ryske justitieministern Alexander Konovalov och biträdande inrikesminister Sergey Bulavin. Det är ganska välregisserade tillställningar där det mesta är förkokat av våra förhandlare. Den stora frågan är visumförhandlingar där vi kämpat i en längre tid med att enas om ”steps to take” som Ryssland behöver göra innan reella förhandlingar kan inledas om att avskaffa visum. Medlemsländerna har olika åsikter om detta då det är komplicerat. Idag enades vi preliminärt om listan och förhoppningsvis kan toppmötet mellan Barroso och Medvedev lösa det sista.
Vi diskuterade även samarbete i kampen mot korruption, organiserad brottslighet, narkotikasmuggling, människohandel mm. Jag tog också upp det olösta mordet på Natalia Estremirova och fallet Magnistky.
Förutom det polska ordförandeskapet var också den nye danske justitieministern Morten Bödskov, i egenskap av blivande rådsordförande med under mötet. Det var bra att få en möjlighet att prata med honom.
Och det är med stor oro som jag har mottagit nyheten idag om domen mot Ukrainas förra premiärminister Julia Tymosjenko. Rättegången mot Tymosjenko har varken varit rättvis eller transparent och hela processen tyder på en mycket bekymmersam utveckling i Ukraina.
Presskonferens med Polens inrikesminister Jerzy Miller. Foto: EU-kommissionen
Sista sessionen i Strasbourg innan sommaren. Jag har haft debatter om PNR och den nya IT-myndigheten som skall ligga under mig och ansvara för de stora datasystemen vi har för Schengen och för visum, de s.k. SIS respektive VIS.
Eftersom jag var på plats fick jag också tala för kommissionen i de debatter som alltid ligger på måndag kväll, som är viktiga men inte särskilt kontroversiella. Det innebar sex ytterligare debatter till midnatt i en mycket tom kammare. De flesta andra njöt väl av den ljumma sommarkvällen.
Förutom en mängd olika möten med enstaka ledamöter har jag också träffat Helle Thorning Schmidt, oppositionsledare i Danmark. Vi är gamla vänner och känner varandra sedan den tid vi båda satt i Europaparlamentet. Vi talade naturligtvis om de danska beslutet om utplacering av nya tulltjänstemän idag. Vi har daglig kontakt med danskarna i den här frågan och de har försäkrat att denna förstärkning av personal endast ska utföra punktkontroller baserade på riskbedömningar. Detta kommer vi naturligtvis att följa noga för att se att det också sker på detta sätt, i enlighet med Schengen och reglerna för fri rörlighet. Systematiska kontroller av personer som korsar en gräns inom Schengen får inte ske, endast enstaka kontroller som bygger på underrättelser och som syftar till att upprätthålla lag och ordning, eller av hälsoskäl (epidemier etc), är tillåtna.
Två positiva saker hände den här helgen – Barca vann Champions League och Malta röstade ja till skilsmässa. Malta är det enda landet i världen, tillsammans med Filippinerna där skilsmässa är förbjudet. Genom helgens folkomröstning kan Malta bli ett ”normalt” europeiskt land i detta avseende och det är välkommet.
Det är svettigt på kontoret idag, temperaturen utomhus visar på 31°C grader och det blir nog åskoväder ikväll.
Idag har jag deltagit i en årlig dialog med religiösa samfund som Barroso bjuder in till, tillsammans med rådets ordförande Herman van Rompuy och Europaparlamentets talman Jerzy Buzek. Det var representanter från protestantiska, katolska och ortodoxa kyrkan i Europa, judiska församlingar, muslimska och en ledamot som representerade Europas buddister. Temat för diskussionerna var tolerans och demokrati och vi talade främst om effekterna av händelserna i Nordafrika. Det var intressant, samtliga representanter betonade vikten av respekt för minoriteter och tolerans i omvälvningarna, samt inte minst behovet av att stärka kvinnornas roll i de länder som nu tar sina första steg mot demokrati.
Jag har också haft möte med Serbiens inrikesminister som är på besök i Bryssel. Vi talade naturligtvis om arresteringen av Mladic och effekterna av detta. Om allt går väl skickas han till Haag i slutet på veckan. Vi talade också om visumliberaliseringen och om den serbiska regeringens arbete mot organiserad brottslighet och korruption.
Denna fullspäckade dag inleddes med ett kommissionsmöte där vi antog tre dokument på mitt område: migration.
Det första dokumentet gäller EU:s regler för visum. Jag vill göra det lättare för människor att komma till EU. Visumlättnader är fantastiska och de möjliggör för människor att kunna resa och hälsa på släkt och vänner i EU utan att behöva köa i timtal för att få visum. Men för att kunna ge fler länder visumlättnader måste vi vara säkra på att systemet inte utnyttjas och att visumfriheten inte används felaktigt. Idag kan det ta upp till flera år att återinföra visumtvång i fall av missbruk – och dessutom tar det lång tid för det berörda landet att på nytt ansöka om visumlättnader om, eller när, situationen förändras. Det är varken flexibelt eller effektivt. Därför har jag idag föreslagit att man under särskilda förhållanden ska kunna införa visumtvång som en sista utväg vid akuta situationer. Det är min förhoppning att det aldrig kommer att behöva användas men om möjligheten inte finns att fatta snabba beslut så kommer det vara svårare att ge nya länder visumfrihet.
Det andra dokumentet som antogs idag är ett meddelande om dialog med länderna kring södra Medelhavet. Vi befinner oss nu i ett historiskt skede i att stötta dessa länder i sin demokratiska utveckling. Efter mina besök i Kairo och Tunis tidigare i våras har kommissionen inlett dialoger med Egypten och Tunisien om migration, rörlighet och säkerhet. Näst på tur står Marocko och förhoppningsvis kommer vi att få så kallade mobilitetspartnerskap med fler länder i Nordafrika framöver. Hand i hand med detta förslag kommer vi i morgon även att presentera den nya europeiska grannskapspolitiken. Den grannskapspolitik som gäller idag togs fram 2004 och mycket har hänt sedan dess. Idag antog vi också en rapport om utvecklingen på migrationsområdet det senaste året, som du finner här. Jag gav en kort presskonferens idag om förslagen och den kan du se här.
Därefter deltog jag i ett seminarium i Europaparlamentet, som Alf Svensson anordnade, där ECPAT presenterade sin senaste bok kring ett tema som ligger mig allra närmast om hjärtat, sexuella övergrepp på barn. Nu ska jag vidare till ett nytt möte och lite senare ska jag förbereda mig inför min resa till Nederländerna i morgon.
Två gånger om året träffar jag, tillsammans med det roterande ordförandeskapet, de ryska inrikes- och justitieministrarna för att diskutera gemensamma frågor. Idag är vi i vackra Sankt Petersburg. Vi har talat om kampen mot organiserad brottslighet, inte minst trafficking, narkotikaproblem i Afghanistan, juridiskt samarbete, migration och asylfrågor samt naturligtvis visumfrågor. Sedan många år diskuterar vi visumfrågor med ryssarna och flera visumlättnader har införts sedan 2003. För full visumfrihet återstår en hel del men vi är nu nästan överens om vilka åtgärder som ska till.
Från EU är vi också oroliga för bristerna i rättsväsendet i Ryssland. Jag tog upp frågan om att framstående journalister och MR-aktivister mördats och att ingen har ställts inför rätta för morden. Även det mystiska Magnitsky-fallet tog jag upp och vädjade till justitieministern att han ser till att klarhet bringas i det.
Kvällen avslutades på Mikhailovskyoperan och en fantastisk föreställning av baletten Spartacus. Det var till och med en levande tiger på scenen.
Över julhelgen satte jag mig ner och blickade tillbaka på 2010 och ett spännande, men också rätt tufft första år som EU-kommissionär. För den intresserade följer här en summering, såhär i årskrönikornas tid.
Januari
Januari präglades av inläsningen för nya jobbet och för utfrågningen av oss blivande kommissionärer i Europaparlamentet. Min grillning var tuff, inte minst i på asyl- och migrationsområdet, men jag fick godkänt och vi kunde efter visst rabalder kring Bulgariens nominering Jeleva (hon hoppade till slut av) börja jobba.
Februari
Jag kastades direkt in i frågan om TFTP-avtalet, en överenskommelse mellan EU och USA som ska underlätta spårandet av finansiering av terroristdåd. Europaparlamentet röstade ner avtalet 11 februari (jag tillträdde dagen innan) – de var inte nöjda med dataskydd, integritetsskydd och möjligheterna att få upprättelse för dem vars uppgifter missbrukats. Visst fog fanns för kritiken och det föll på mitt bord att ta fram ett nytt förhandlingsmandat.
I slutet av februari, två veckor in på nya jobbet, la jag fram mitt första förslag. Det syftade till att få EU:s gränskontrollmyndighet Frontex att fungera bättre och stärka MR-dimensionen i gränskontrollarbetet.
Mars
Tyska författningsdomstolen underkände datalagringsdirektivet, som handlar om rättsbekämpande myndigheters tillgång till teledata. Domstolen underkände inte direktivet som sådant, men det sätt Tyskland implementerat det på. Jag delar bilden att det finns utrymme för förbättringar av datalagringsdirektivet och vi har under året jobbat med en utvärdering som kommer att presenteras under våren 2011. Den kommer lägga grunden för ett förslag som förbättrar direktivet.
I slutet av månaden presenterade jag ett förslag som stärker arbetet mot människohandel. Det handlar bland annat om att definiera brottet på samma sätt inom EU, harmonisera straffskalorna och stärka offrens rättigheter. Jag känner starkt för den här frågan och är stolt över att mitt förslag strax före jul antogs av både parlamentet och rådet med massivt stöd. Det är det jag är allra mest stolt över från 2010.
I samband med traffickingförslaget la jag också fram ett direktivförslag för att stärka barns rättigheter och skydda dem från sexuella övergrepp. Det handlade även om det om gemensamma definitioner och straffharmonisering, men också om att komma åt grooming och sexturister. Mest uppmärksamhet fick den artikel som föreslår att medlemsländerna ska blockera Internetsidor med barnpornografiskt innehåll (vilket redan görs i Sverige och ett antal andra länder). För detta anklagades jag för att vilja censurera Internet. Jag fick dock även stöd från många håll, inte minst från barnrättsorganisationer som Ecpat och Rädda Barnen. Förslaget förhandlas fortfararande i Europaparlamentet och i ministerrådet.
April
Vi införde den svenska offentlighetsprincipen i mitt arbete genom att göra min korrespondens tillgänglig på nätet. Jag har försökt få med mig andra kommissionärer, men hittills är jag den enda som gör detta.
Jag presenterade också en handlingsplan för att göra verklighet av Stockholmsprogrammet. Det förhandlades fram under svenska ordförandeskapet och innehåller en rad åtgärder inom området för rättsliga och inrikes frågor de kommande åren.
Maj
Jag la fram en handlingsplan för ensamkommande barn. Allt fler barn kommer själva till Europa – 2009 sökte 11 000 asyl, men mörkertalet är stort. Det är viktigt att barnens bästa alltid sätts i centrum och jag föreslog en slags uppförandekod för medlemsstaterna, men också konkreta åtgärder som att alla barn ska ha rätt till juridiskt ombud.
Ett par veckor senare kunde jag föreslå visumfrihet för Albanien och Bosnien-Herzegovina. Ministerrådet gav sitt stöd och i mitten av december trädde beslutet i kraft. Ett viktigt steg i närmandet av dessa två länder till EU, och en stor frihet för dess medborgare. Några veckor senare föreslog jag detsamma för Taiwan.
Juni
Under hela våren ägnade jag mycket tid åt TFTP-avtalet och i juni kunde jag presentera resultat från förhandlingarna med USA. Europaparlamentet ställde sig med bred majoritet bakom det nya avtalet i början av juli , som innehåller ett väsentligt starkare skydd för den personliga integriteten.
Juli
Jag la fram förslag för att underlätta för arbetskraftsinvandring. Europa står inför en jättelik demografisk utmaning och vi behöver ett smidigt och tydligt regelverk. De två förslagen handlade om säsongsarbetare och överflyttningar av personal inom företag.
Innan vi stängde igen för sommaren presenterade jag också en sammanställning av de instrument EU har för att spara och utbyta personuppgifter. Det var första gången en sådan genomgripande översikt gjordes. Som medborgare bör du ha rätt att veta vilken information som samlas in och sparas om dig.
Augusti
Tillbaka efter sommaren drogs jag in i debatten om romernas situation. Frågan är min kollega Viviane Redings ansvarsområde, men jag har länge haft ett engagemang för romerna, som är en diskriminerad och ofta stigmatiserad grupp i Europa. Vi träffade franska ministrar som försäkrade oss om att Frankrikes utvisningar inte var riktade specifikt mot romer, men det stod snart klart att så inte var fallet och Viviane skällde ut Frankrike efter noter på en uppmärksammad presskonferens.
September
Mitt första förslag för hösten handlade om regler mot hemmagjorda bomber. Med relativt vanliga kemikalier kan man tillverka sprängämnen och det är viktigt att begränsa dessa möjligheter.
Jag la också fram ett antal principer som ska vägleda oss i avtal om utbyte av flygpassagerardata med länder utanför EU. Dagens avtal, med USA, Australien och Kanada, ska jag omförhandla enligt de nya principerna.
Jag hann också presentera hur vi vill stärka skyddet mot cyberattacker, som är ett växande hot. Med hjälp av skadlig programvara kan man kapa datorer och stjäla andras identitet, länsa bankkonton och utföra storskaliga attacker mot viktig infrastruktur.
Oktober
Jag blev nominerad till årets kommissionär och årets europé, en ansedd utmärkelse som tidningen European Voice delar ut. Jag fick dock se mig slagen av min kollega Kristalina Georgieva, som mycket välförtjänt tog hem priset.
Hösten präglades också av internsiva diskussioner om hur vi ska gå vidare med asylpaketet. Det innehåller sex förslag på asylområdet och rör allt från mottagningsvillkor till hur asylprövning ska gå till och var den ska ske. Ministerrådet och Europaparlamentet har inte kunnat enas, och svåra diskussioner återstår även om vi också har tagit några steg framåt under 2010.
Parallellt med detta blev flyktingsituationen i Grekland akut. Det grekiska asylsystemet såväl som gränskontrollen mot Turkiet har i princip kollapsat och jag gjorde två blixtvisiter till landet. Från EU-kommissionens sida har vi erbjudit ekonomiskt stöd och praktisk hjälp och vi fick för första gången sätta in särskilda EU-team för att hjälpa Grekland med gränskontroll, men situationen är fortfarande mycket bekymmersam.
November
Jag presenterade en inre säkerhetsstrategi för EU, med 41 konkreta åtgärder för att bekämpa organiserad brottslighet och terrorism och stärka EU:s krishanteringsförmåga. Alltför länge har säkerhetsarbetet präglats av ett stuprörstänkande som jag ville komma bort från. De kommandeåren kommer vi att komma med en rad förslag för att göra verklighet av denna strategi.
December
Jag avslutade året med att presentera en särskild samordnare i arbetet mot människohandel. Vi behöver bli mycket bättre på att integrera fler politikområden i detta arbete, och jag är övertygad om att Myria Vassiliadou kommer att göra ett bra jobb.
Under året har jag också hunnit besöka mer än hälften av EU:s medlemsländer (Österrike, Slovakien, Polen, Spanien, Frankrike, Tyskland, Grekland, Malta, Luxemburg, Italien, Belgien, Sverige, Nederländerna, Storbritannien). Det är ofta givande och nödvändigt för att föra frågor framåt, men det är också en en hederssak att hinna med att besöka alla EU-länder minst en gång under mandatperioden.
Vid sidan av detta har jag besökt och fört diskussioner med vitt skilda länder som USA, Ryssland och Libyen, samt gjort framträdanden i Schweiz, Albanien och Bosnien-Herzegovina. Ett intensivt första år som EU-kommissionär…
Nu tar vi nya tag inför 2011. Asylfrågor kommer fortsätta att vara högaktuella. Ambitionen är att asylpaketet ska vara färdigförhandlat innan årsskiftet. Det kommer att bli svårt…
Jag kommer även presentera förslag om att komma åt pengarna i organiserad brottslighet, om att stärka arbetet mot korruption, om att förbättra integrationspolitiken i EU, försöka ta fram en mer global ansats i migrationspolitiken samt titta på möjligheterna att skapa ett europeiskt system för att analysera finansiella transaktioner i kampen mot terrorism. Vi kommer att lägga fram vår utvärdering av datalagringsdirektivet och se hur vi kan använda oss av flygpassagerardata i arbetet mot organiserad brottslighet och terrorism. Och säkert en rad andra frågor också – i detta jobb ingår att försöka vara redo för det oväntade. Som John Lennon sjöng: Life is what happens to you while you’re busy making other plans.
Senaste kommentarer