You are currently browsing the tag archive for the ‘visum’ tag.

With Igor Kochetkov and Björn van Roozendaal in Moscow

With Igor Kochetkov and Björn van Roozendaal in Moscow (photo: B van Roozendaal)

En gång om året träffar jag och det sittande EU-ordförandeskapet de ryska inrikes- och justitieministrarna för samtal och överläggningar om frågor av gemensamt intresse. Det handlar om samarbete mot organiserad brottslighet, framför allt narkotikasmuggling, trafficking och terrorism. Vi talar också migration, rättssäkerhet, korruption och visumfrågor. De senaste åren har mänskliga rättigheter kommit upp på agendan efter påtryckningar från mig. Årets möte hölls i tillsamans med de grekiska ministrarna och den italienska justitimeministern som Inkommande ordförande.

Vi träffades i ett kallt och snöigt Moskva med bakgrund av de ansträngda relationerna mellan EU ochRyssland. Vi hade en öppen diskussion, men gjorde inga egentliga framsteg i samarbetet. Vi  har förhandlat sedan lång tid tillbaka om visumlättnader och här borde vi snart kunna komma överens om att ytterligare underlätta för ryska medborgare att resa till EU. I fråga om att helt avskaffa visum är det ett ömsesidigt mål, men ännu återstår en hel del för Ryssland att göra innan det kan bli verklighet. Det handlar om kampen mot korruptionen, dokumentsäkerhet, asylfrågor, kampen mot  diskriminering etc.

Diskussionerna om mänskliga rättigheter tog längst tid. Vi känner en stor oro för situationen här bla när det gäller den nya lag som tvingar NGOs att registrera sig som ”utländska agenter”, brister i rättssamhället, den sk propagandalagen mot homosexuella och godtyckliga rättegångar och domar mot oppositionella. Jag tog också upp Magniskykyfallet och krävde återigen en oberoende utredning om omständigheterna kring hans död.

Igår åt jag middag med ett stort antal NGO som uttryckte sin oro för de nya lagarna och risken för en försvagning av det civila samhället.

Morgonen inleddes med en mediafrukost tillsammans med Björn van Rosendaal från ILGA-Europe i Bryssel och Igor Kochetkov, som är ordförande i det ryska HBT-nätverket. Vi talade om MR-situationen i allmänhet och situationen för HBT-personer i synnerhet i Ryssland. Oron gäller den nya lagen, men också den allmänna stigmatiseringen av HBT-personer som den leder till. Vi har sett oroväckande ökat våld, trakasserier och hets mot homosexuella , något som regimen indirekt legitimerar när man stämplar homosexualitet som onormalt och farligt för barn.

Signeringsevent i Turkiet.

Signeringsevent i Turkiet.

En av EU:s främsta hörnstenar – den fria rörligheten – har ifrågasatts under året, men det är en rättighet som vi i kommissionen alltid kommer att försvara. Alla EU-medborgare har rätt till att flytta och bosätta sig i vilket EU-land som helst. Utöver den frihet det innebär för individen, så har den fria rörligheten för arbetstagare positiva effekter på ekonomierna och arbetsmarknaderna. Tusentals arbetslösa spanska ingenjörer jobbar nu i Tyskland t.ex.

Samtidigt som den fria rörligheten medför fördelar för EU och EU:s ekonomi som helhet, har städer runt om i EU ställts inför utmaningar till följd av att människor flyttar.  Krisen har framkallat debatt i vissa medlemsstater om konsekvenserna av den fria rörligheten för de nationella sociala systemen och på trycket på de lokala tjänsterna. Som svar på oron publicerade vi en rapport som visade att mobila EU-medborgare jobbar i högre utsträckning än medborgarna i mottagarländerna. Rapporten innehåller också fem åtgärder för förbättring och förklaring till lokala myndigheter.

Kopplat till den fria rörligheten är också Schengenavtalet. Där har vi under året kommit överens om att stärka Schengensamarbetet. I det nya systemet får kommissionen en central och samordnande roll. Inget medlemsland kommer att kunna stänga gränser på eget bevåg. Kommissionen kommer också hålla ett vakande öga över de interna gränserna i EU och se till att medlemsländerna inte missbrukar kontroller såsom att kolla pass när det inte är befogat. Vi vet att detta sker alltför ofta idag.

Vi vet att rörlighet och migration är viktigt för ekonomiskt tillväxt och utveckling. Därför jobbar vi dels med visumfrihetsförhandlingar och visumlättnader. Det är en viktig del i EU:s arbete att tätare samarbeta med sin grannregion. I veckan var jag i Turkiet för att skriva under att EU inleder förhandlingar med dem. Det är en viktig utveckling i vår relation. Kommissionen föreslog i november att Moldaviens medborgare ska slippa visum. Förhandlingar om visumfrihet pågår också med Ukraina och Georgien. Det är centralt för det dagliga utbytet mellan länder att vanliga medborgare lätt kan resa och besöka släkt och vänner , att affärsmän kan göra affärer, att turister inte behöver köa i veckor för visum.

Trots mycket hög arbetslöshet har vi paradoxalt nog också problem att finna kvalificerad arbetskraft inom flera områden. Den demografiska utmaningen är stor i flera länder, det föds helt enkelt för få barn i Europa. Många insatser behövs förstås här – fler kvinnor måste ut på arbetsmarknaden, vi behöver satsa mer på utbildning och på integration av de invandrare som redan finns i Europa. Arbetskraftsinvandring är inte lösningen på alla problem men kan vara en viktig faktor och vi måste göra mer för att göra Europa mer attraktivt och tillgängligt för människor utanför EU.

I mars presenterade jag ett förslag för att minska byråkratin för utländska studenter och forskare, och ge dem bättre villkor, för att locka dem till EU. Här finns det ännu inte något beslut i rådet och parlamentet. Däremot har en bra lösning hittats i diskussionen om inrese- och uppehållsvillkoren och migranternas rättigheter vad gäller säsongsarbetare. Reglerna ska underlätta visumproceduren och säsongsarbetarna ska dessutom omfattas av samma arbetsmarknadsregler som EU-medborgare vad gäller exempelvis arbetstider, minimilöner, ledighet och säkerhet. Frågan om arbetskraftsinvandring kommer att bli central de närmaste åren.

EU står inför ett viktigt val i maj. Vi måste fortsätta att försvara den fria rörligheten, stå upp mot intolerans och påminna om att migration och är en tillgång och en framgångsfaktor.

Tal i Tammerfors

Tammerforstal

Jag tillbringar två dagar i ett sensommarvackert Finland. Huvudanledningen till mitt besök är att tala på Metropolis-konferensen som detta år hålls i Tammerfors. Metropolis samlar sedan 1996 varje år hundratals forskare,tjänstemän, policymakers och frivillligorganisationer från 70 länder för att diskutera olika aspekter på asyl, integration och migration. Det kändes extra viktigt att åka till konferensen just i år eftersom den hålls här. I just denna stad samlades Europeiska rådet för 14 år sedan och lade fast riktlinjerna för den framtida utvecklingen av en europeisk politik på migrations- och asylområdet samt rätts- och säkerhetssamarbete. Tammerforsprogrammet från 1999 var det första i sitt slag på mitt område och det satte en hög ambitionsnivå.

Idag,14 år senare , är jag oerhört stolt över att vi har kommit överens om en gemensam europeisk asylpolitik med hög standard, rättssäkerhet och kvalitet. Också många andra viktiga steg har tagits i samarbetet på migrationsområdet. Det återstår förstås mycket att göra, och framför allt ska lagstiftningen fungera i 28 länder också i praktiken, men det är ett stort framsteg. Du kan läsa mitt tal här. Det är oerhört intressant att diskutera dessa frågor med forskarna och de andra  konferensdeltagarna som kom från hela världen.

Under mitt besök i Tammerfors har jag också hunnit besöka Finlands polishögskola som ligger här och fått lära mig mer om hur de arbetar. Jag hade också ett möte med Eva Biaudet som är Finlands minoritetsombudsman och nationell rapportör för traffickingfrågor. Vi talade framför allt om traffickingsituationen. Finland har implementerat EU-direktivet, något bara hälften av EU:s medlemsländer gjort trots att tidsfristen gick ut för ett halvår sedan. Det är skandalöst och ett svek mot alla traffickingoffer.

I Helsingfors hade jag möte med justitieminister Anna-Maja Henriksson, min vän och tidigare kollega Alex Stubb, EU- och handelsminister samt inrikesminister Päivi Räsenen. Samtalen handlade främst om situationen i Syrien, visumfrågor med Ryssland, kommande lagstiftning om illegala vapen, avslöjandena om NSA och lite allmänt EU-skvaller.

PlenumsalenDet var ett kallt och vintrigt Moskva som väntade oss när stora delar av kommissionen anlände till Ryssland igår. Syftet var att diskutera olika ämnen med den ryska regeringen. Gårdagen ägnades åt bilaterala möten och jag hade ett långt möte med justitieministern Alexander Konovalov. Vi har träffats många gånger förut och känner varandra ganska väl vid det här laget. Vi talade framför allt om visumfrågor. EU och Ryssland arbetar på att på sikt avskaffa visumtvånget mellan våra respektive länder. En del i det arbetet är en dialog om s.k common steps som innefattar dokumentsäkerhet, gränskontroll, migration, asyl, kampen mot korruption, rättssäkerhet och mänskliga rättigheter. Vi stämde av läget i förhandlingarna här.

På kort sikt hoppas vi också kunna komma överens om ytterligare visumförenklingar som innebär att byråkratin kring att få visum minskar, att avgifterna för ett visum sänks eller helt avskaffas för vissa grupper, och att det ska bli lättare att få flerårsvisum. Här är vi mycket nära en överenskommelse. Ett avtal här skulle innebära mycket för vanliga medborgare som vill resa till EU eller till Ryssland för att turista, hälsa på vänner, delta i olika evenemang eller göra affärer.

Vi pratade också om behovet av samarbete när det gäller narkotikasmuggling och trafficking samt kampen mot korruptionen. Korruption är ju en fråga många EU-länder brottas med, men det är ett mycket stort problem i Ryssland.

Slutligen uttryckte jag också oro över situationen gällande mänskliga rättigheter i Ryssland. Framför allt talade vi om fallet Magnitsky. Jag beklagar djupt att utredningen kring hans död har lagts ner. Magnitsky fallet är tyvärr en tragisk symbol för mycket som inte fungerar i det ryska rättsväsendet.

Idag träffade hela kommissionen den ryska regeringen. Mötes leddes av premiärminister Medvedev och kommissionsordförande Barroso. Diskussionerna handlade om handel, energi, visumfrågor, rättssäkerhet, transport etc. Vi har ett gott samarbete med våra ryska partners inom många områden men det finns också en hel del bekymmer och oenigheter som vi talade om idag.

Presskonferens med presidenten

Presskonferens med presidenten

Det är kallt och regnigt i Georgiens charmiga huvudstad Tbilisi. Den politiska debatten är dock het. Ett intensivt dygn närmar sig sitt slut. Skälet till resan är våra förhandlingar om visumfrihet och vilka kriterier som ska gälla för georgiska medborgare för att de ska kunna resa till EU utan visum. Nu är handlingsplanen med precisa krav klar och Georgien tar alltså nästa steg på vägen mot visumfrihet och ökade kontakter och möjligheter för vanliga människor att resa och mötas.

Visumfrihetsförhandlingarna är en viktig del i EU:s arbete att tätare samarbeta med sin grannregion. Lagstiftningsområden som är relevanta för förhandlingen är exempelvis lagstiftning mot korruption och organiserad brottslighet, skydd för mänskliga rättigheter och minoriteters rättigheter samt immigration och asyl. Respekt för grundläggande rättigheter och ett oberoende rättsväsende och också nyckelkomponenter.

Jag har under dagen träffat president Saakashvili, premiärminister Ivanishvili, inrikesminister Garibashivili, utrikesminister Panjikidze och Europa – asienintegrationsministern Petriashvili. Vi har pratat om  de ansträngningar som hittills har gjorts med reformer, men också diskuterat relationen mellan EU och Georgien i allmänhet.

Situationen i Georgien är oerhört polariserad mellan regeringen och presidenten och oppositionen som förlorade valet i oktober förra året. ”Cohabitation” är inte enkelt men båda sidorna i georgisk politik måste anstränga sig för att hitta ett konstruktivt sätt att samexistera. Det är lite av ett demokratiskt mognadstest för Georgien.

Jag träffar inte bara representanter för regeringen utan ikväll äter jag middag med representanter för det civila samhället, olika georgiska frivilligorganisationer som får möjlighet att berätta om sin syn på migration, mänskliga rättigheter och säkerhetsfrågor.

Presskonferens om visum idag

Presskonferens om visum idag. Foto: EbS

Att underlätta för turister som vill besöka Europa, att spendera sin tid och sina pengar, är viktigt för vår ekonomi, och därför särskilt viktigt i kristiderna som råder nu. Antalet visumansökningar till EU fortsätter att öka. Vi såg en 32 % ökning mellan 2009 och 2011. Mer än 13 miljoner visum utfärdas per år. Samtidigt visar beräkningar att 21 % av potentiella turister avstår från att resa till EU pga av visumkravet som vi ställer. Att ansöka om visum är i många länder en omständlig process och också ofta krångligt och utdraget för systemet är omodernt.

Uppskattningar gjorda av World Travel and Tourism Council pekar på att Schengenområdet kunde öka antalet turister med 46 miljoner till 2015, om visumreglerna var mer flexibla. En sådan ökning i turismen skulle öka inkomsterna i turistnäringen med 60 miljarder euro och skapa 500 000 nya jobb.

Därför är jag glad att jag idag fick mina kollegor med mig på mitt förslag till strategiskt meddelande om hur visumpolitiken kan stimulera tillväxten. Mycket kan göras för att förenkla för turister att komma till Europa. Till att börja med en korrekt implementering av det visumreglemente som redan finns – t.ex. kravet på maximalt 15 dagars väntetid på beslut. På längre sikt behöver processen effektiviseras och förkortas, ansökningsformulär förenklas och regler förtydligas. Du kan se presskonferensen här .
Kommissionen fattade också beslut om en Schengenrapport innehållandes konkreta lokala åtgärder som kan vidtas på konsulaten runt om i världen för att förenkla visumproceduren. Till exempel harmonisering av listan över vilka dokument som man ska lämna in när man ansöker om visum, så att inte olika konsulat ställer olika krav. Det är viktigt med lika regler, dels eftersom vårt bemötande av personer som vill resa till Europa är viktigt, dels för att processen ska vara transparant och jämlik.
Till de goda nyheterna idag kan tilläggas att 16 länder i Västindien och Stilla havet kommer läggas till listan på länder vars medborgare inte behöver visum
Food distribution in Hatay Turkish-Syrian border, August 29, 2012

IHH Humanitarian Relief Foundation/TURKEY (c)

Dimman låg tät i Luxemburg när rådsmötet  för rättsliga och  inrikesfrågor skulle börja igår. Flera ministrar kunde inte landa eftersom flygplatsen var stängd på morgonen. Det var många ämnen som stod på dagordningen, stora viktiga frågor som förtjänar mer utrymme och som det finns anledning att återkomma till.

Situationen i Syrien – antalet flyktingar från Syrien ökar i snabb takt. Den stora majoriteten stannar i grannländerna – Jordanien, Turkiet, Irak och Libanon. UNHCR uppskattar att det vid årets slut kan finnas upp till 710 000 flyktingar i behov av hjälp. Hittills har väldigt få av dem kommit till Europa, ungefär 16 000. Mycket görs redan för att stödja mottagarländerna, men vi kan göra mer. Hittills har EU:s humanitära stöd uppgått till 230 miljoner euro. Vi i kommissionen håller på att ta fram en plan med kortsiktiga och långsiktiga åtgärder för hur EU och medlemsstaterna kan fortsätta stödja det humanitära arbetet i regionen, men också hur vi i Europa kan ta emot fler syrier i behov av skydd Vi arbetar också med att få ett regionalt skyddsprogram på plats tillsammans med UNHCR.

Asylpaketet – vi hade en avstämning hur det går i förhandlingarna mellan rådet, parlamentet och kommissionen om de förslag till lagstiftning som tillsammans kommer att utgöra EU:s nya gemensamma asyl- och flyktingsystem. Det görs framsteg och mottagandedirektivet och Dublinförordningen är vi snart i mål med, men förhandlingen om asylprocedurdirektivet och Eurodac fortsätter.  Ambitionen är att förhandlingarna ska vara färdiga innan slutet av 2012 och jag tror att det är möjligt att nå en politisk överenskommelse tills dess. EU behöver ett humant gemensamt asylsystem för idag är skillnaderna alltför stora mellan länderna. Tanken är att det nya systemet ska garantera rättssäkerhet och human behandling av den enskilde och en likvärdig effektiv handläggning. Då kan också alla 27 medlemsländer ta ett ansvar.

Schengensutvidgning till Bulgarien och Rumänien – för att vi ska ha fri rörlighet för personer har vi Schengen avtalet, som innebär att personkontrollerna vid gränserna tas bort, och kompenseras av överenskommelser om åtgärder på andra områden, som måste till för att tilliten mellan länderna ska finnas och för att t.ex. kunna bekämpa brottslighet utan gränskontroller. Innan ett land släpps in i Schengen måste man uppfylla vissa krav vad gäller t.ex. kontrollen av den yttre gränsen, polissamarbete och viseringsutfärdande. Bulgarien och Rumänien håller på att genomföra förändringar i lagstiftning. Ett beslut om Schengeninträde tas enhälligt av rådet och än finns inte den enhälligheten bland medlemsländerna.

En annan mycket komplicerad fråga handlar om visumfrihet för medborgare i länder på Västra Balkan. Att successivt lyfta visumtvånget för våra grannländer och partners är en viktig målsättning för mig. Ökad rörlighet skapar kontakter människor emellan, något som är oerhört positivt. Alla länder på Balkan, utom Kosovo, har visumfrihet med EU. Detta fungerar alldeles utmärkt i de flesta fall, men har också lett till en omfattande våg av asylsökande till bland annat Frankrike, Tyskland och Sverige från framför allt Serbien och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien. Detta är ett stort problem eftersom färre än 1 % av de som söker  får asyl. Antalet asylsökande har ökat med 73 % jämfört med förra året. Flera länder uttryckte stor oro för utvecklingen som riskerar hela visumprocessen. Det är viktigt att länderna på Balkan gör mer för att vända trenden. Ytterst handlar det om att förbättra villkoren för romer. Den 5/11 är det ett stort ministermöte i Albanien med samtliga länder från Balkan närvarande. Då ska frågan diskuteras vidare.

Idag fortsätter rådsmötet med bland annat diskussioner om konfiskering av kriminellas tillgångar och den senaste rapporten från EU:s narkotika byrå.

Photo: European commission

Tal om anti-traffickingstrategin, juni 2012

Regnigt i Bryssel, hösten har definitivt kommit nu. Dagen började med ett för mig oerhört angeläget ämne – trafficking. Jag inledningstalade på ett seminarium om människohandel som hålls här i Bryssel under två dagar och samlar journalister från hela Europa.

Ett av mina första förslag som kommissionär var just att få till en enhetlig lagstiftning om trafficking som definierar brottet på samma sätt i hela Europa, där straffsatserna harmoniseras och där varje medlemsland blir skyldigt att bistå offren med juridisk, medicinsk och psykologiskt stöd.  Den lagstiftningen antogs på rekordtid av rådet och europaparlamentet och ska vara införd i alla medlemsländer senast i april 2013. Det är roligt att Sverige var det första land att införliva direktivet i svensk lagstiftning. Som komplement till lagstiftningen presenterade jag i våras en femårsstrategi om vad som ytterligare behöver göras för att förebygga trafficking, för att få fler ligor fällda i domstol, skydda offren samt bättre samarbeta mellan medlemsländerna. Alla goda krafter måste till för att bekämpa denna moderna slavhandel.

I övrigt är det en dag med många ministrar. EU-ministrarna är i stan för GAC-möte och jag passar på att träffa Birgitta Ohlsson, David Liddington från UK och Inigo Mendez de Vigo från Spanien. Det blir lite allmänt prat och skvaller om aktuella EU-frågor.

I morse hade jag också ett möte med Ukrainas vice premiärminister Khoroshkovski. Han är i Bryssel för att träffa mig och några andra kommissionskollegor. Vi möts för att tala om visumfrågor. Målet är att vi ska avskaffa visumkravet för ukrainska medborgare men för att det skall vara möjligt måste ett stort antal reformer genomföras i Ukraina vad beträffar kampen mot korruptionen, antidiskriminering, migrationsfrågor, passäkerhet etc. Det har skett framsteg i dessa frågor men det återstår en hel del för Ukraina att göra.

Malmström och premiärministerIdag var dagen för Moldavien att skriva på ett tillägg till sitt visumavtal med EU. Moldaviens premiärminister Vladimir Filat och jag träffades för att signera och hålla presskonferens. Det är en trevlig uppgift, eftersom signeringen synliggör att Moldavien utvecklas i rätt riktning, och är resultatet av den bra dialog som EU och Moldavien har. Landet har gjort många oerhört viktiga reformer. Konkret innebär tillägget ytterligare förenklingar för moldaviska medborgare när de ansöker om visum, som de behöver för att resa till EU.

Avtalet följer den handlingsplan för visumfrihet som kommissionen presenterade i januari 2011. Det är viktiga, men också svåra reformer som handlingsplanen ställer krav på att ett land behöver genomföra – t.ex. i kampen mot korruption och organiserad brottslighet och garantier för ett fungerande rättssystem – innan kravet på visum helt slopas. Därför är det extra roligt att det gått relativt fort för Moldavien i detta steg framåt. Den politiska viljan att förändra finns uppenbarligen. Jag tror att det kommer fortsätta minst i samma hastighet framåt och ser fram emot den dagen då vi helt kan avskaffa viumtvången för moldaviska medborgare. .

Slutligen, apropå toppmötet och den ekonomiska krisen, så skriver europaparlamentariker Olle Schmidt (FP) och jag i Expressen idag om att Sverige och EU behöver varandra och att Sverige inte får vända sig bort från de diskussioner som nu förs.

I förmiddags hade jag besök av Georgiens utrikesminister Grigol Vashadze, med anledning av att kommissionen idag inledde dialogen med Georgien för visumfrihet med EU. Det är givetvis ett viktigt steg i EU:s arbete att tätare samarbeta med sina grannländer, varav Georgien är ett. Det visar att Georgien gör framsteg vad gäller lagstiftning på relevanta områden. I dialogen kommer man att avgöra vilka kriterier som ska gälla för georgiska medborgare för att de ska kunna resa till EU utan visum och vad Georgien behöver ändra i sin lagstiftning. Det kan gälla exempelvis lagstiftning mot korruption och organiserad brottslighet, skydd för mänskliga rättigheter och minoriteters rättigheter samt immigration och asyl. Georgien är ett av sex länder (tillsammans med Armenien, Azerbaijan, Vitryssland, Moldavien och Ukraina) som EU la fast 2009 att man ska fördjupa och stärka samarbetet med.

I fredags presenterades en opinionsundersökning, en så kallad Eurobarometer, som visar att nästan sex av tio européer tycker att det borde bli lättare för personer utanför EU att komma till Europa för turistande och affärer. Den pekar också på att åtta av tio européer vill att fler EU-länder ska göra mer för att ta emot asylsökande.

Årets migrationsrapport presenterades också i fredags. Det är en särskilt viktig rapport eftersom EU:s gemensamma asylpolitik ska läggas på plats under 2012. I den kan man läsa att EU-länderna under förra året tog emot strax över 300 000 asylansökningar. Antalet asylsökande har visserligen gått upp med drygt 16 procent sedan 2010, men siffran är fortfarande betydligt lägre än 2001 då antalet var 425 000.

Båda rapporter visar hur viktigt det är att vi får en gemensam asylpolitik på plats för EU. Att det spretar så mycket mellan Europas länder är ovärdigt och oacceptabelt. Förhandlingarna går nu in i sitt slutskede och Ministerrådet och Europaparlamentet behöver enas kring de förslag som ligger på bordet så att situationen kan bli bättre. Idag tas 90 procent av alla asylansökningar emot av bara tio EU-länder.

Bild: Georgiens utrikesminister Grigol Vashadze och Cecilia Malmström på dagens presskonferens. Foto: European Commission.

På agendan för dagens kommissionsmöte stod strategin inför FN-konferensen om hållbar utveckling som kommer att hållas i Brasilien i sommar, det så kallade Rio + 20-mötet. Det var ett bra tag sedan vi hade en ordentlig diskussion om hållbar utveckling i den här konstellationen. Vecka efter vecka har fokus snarare varit på den ekonomiska krisen, och även om vi är några kommissionärer som hela tiden försöker påpeka att grön tillväxt och hållbarhet är viktigt för att faktiskt komma ur krisen starkare, så tenderar dessa frågor att hamna i skymundan. Därför var det nyttigt att få till en ordentlig diskussion idag.

Förra året blev vi 7 miljarder människor på denna jord och siffran kommer bara att öka. Vi måste därför utnyttja våra naturresurser på ett mer hållbart sätt och det är av denna anledning också viktigt att länderna under mötet i Rio kan komma framåt i den här frågan. Vi diskuterade vilka mål som EU ska prioritera, våra viktigaste allierade och behovet av en nära dialog med näringslivet i dessa frågor.

Tidigt imorse träffade jag också Jordaniens utrikesminister. Jordanien är ett land som på senare tid allt mer sökt att närma sig EU. Landet har inte genomgått någon revolution men regeringen siktar på att genomföra viktiga reformer och förändringar. Förra veckan hölls ett högnivåmöte mellan EU och Jordanien, lett av Cathie Ashton. En av frågorna som diskuterades var visum och vi undersöker möjligheterna att inleda förhandlingar med Jordanien, precis som vi gör med Tunisien, om ett sk mobility partnership, där vi utökar vårt samarbete kring asyl, säkerhetsfrågor, människohandel, visum, arbetskraftsinvandring etc. Vi beslöt att skicka en delegation av tjänstemän från mitt DG till Amman inom ett par veckor för att fortsätta diskussionerna på en mer teknisk nivå.

I helgen kom så beskedet som många väntat på. Berlusconi avgår som premiärminister och igår utsåg president Giorgio Napolitano Mario Monti till tillfällig premiärminister. Monti är f d kommissionär och en mycket respekterad ekonom med stor integritet. Det är ingen lätt uppgift han har, det har inte skett så mycket reformer under Berlusconis tid. Både Monti och Papademos har tydliga mandat och höga förväntningar att på kort tid sätta sina länder på rätt kurs igen. Det är naturligtvis djupt olustigt att demokratiska länder styrs av teknokrater och inte folkvalda, samtidigt är läget mycket bekymmersamt. Val planeras ju också så småningom.

Idag i Bryssel är det många interna möten. Dessutom träffar jag Moldaviens utrikesminister Iurie Leanca och senare Karel Schwarzenberg, Tjeckiens utrikesminister. Med båda herrarna ska jag diskutera visumfrågor – läget i förhandlingarna om Moldaviens handlingsplan för visumliberalisering samt det visumkrav som Kanada har infört mot Tjeckien sedan snart två år tillbaka. Asylsökande från Tjeckien, Ungern och Slovakien är den största gruppen av asylsökande i Kanada och de är alla romer. Detta är inte värdigt i Europa och vi måste finna en lösning på frågan. Samtidigt slår visumtvånget hårt mot studenter, affärsmän, turister och andra.

Mer än 13 miljoner visum utfärdas idag per år till dem som vill besöka länderna i EU. Att ansöka om visum är i många länder en mycket tidskrävande och krånglig process, dels för att systemet som nu används inte klarar av så stora volymer och dels för att rutinerna baseras på ett omodernt stämpelsystem.  EU har under flera år försökt modernisera systemet för visumansökningar (VIS) och idag introduceras äntligen det nya systemet för resande från Algeriet, Egypten, Libyen, Mauretanien, Marocko och Tunisien.

Från och med nu kommer alltså medborgare i dessa länder kunna dra nytta av ett mer effektivt system med tydligare regler kring visumansökningar. Med hjälp av fingeravtryck och en digital ansiktsbild kommer ansökningarna kunna behandlas snabbare och det blir lättare att utbyta uppgifter mellan Schengenländerna om kortidsvisum, vilket underlättar för de som reser runt inom Schengeområdet.

Idag har vi haft ministermöte med den ryske justitieministern Alexander Konovalov och biträdande inrikesminister Sergey Bulavin. Det är ganska välregisserade tillställningar där det mesta är förkokat av våra förhandlare. Den stora frågan är visumförhandlingar där vi kämpat i en längre tid med att enas om ”steps to take” som Ryssland behöver göra innan reella förhandlingar kan inledas om att avskaffa visum. Medlemsländerna har olika åsikter om detta då det är komplicerat. Idag enades vi preliminärt om listan och förhoppningsvis kan toppmötet mellan Barroso och Medvedev lösa det sista.

Vi diskuterade även samarbete i kampen mot korruption, organiserad brottslighet, narkotikasmuggling, människohandel mm. Jag tog också upp det olösta mordet på Natalia Estremirova och fallet Magnistky.
Förutom det polska ordförandeskapet var också den nye danske justitieministern Morten Bödskov, i egenskap av blivande rådsordförande med under mötet. Det var bra att få en möjlighet att prata med honom.

Och det är med stor oro som jag har mottagit nyheten idag om domen mot Ukrainas förra premiärminister Julia Tymosjenko. Rättegången mot Tymosjenko har varken varit rättvis eller transparent och hela processen tyder på en mycket bekymmersam utveckling i Ukraina.

Presskonferens med Polens inrikesminister Jerzy Miller. Foto: EU-kommissionen

Sista sessionen i Strasbourg innan sommaren. Jag har haft debatter om PNR och den nya IT-myndigheten som skall ligga under mig och ansvara för de stora datasystemen vi har för Schengen och för visum, de s.k. SIS respektive VIS.

Eftersom jag var på plats fick jag också tala för kommissionen i de debatter som alltid ligger på måndag kväll, som är viktiga men inte särskilt kontroversiella. Det innebar sex ytterligare debatter till midnatt i en mycket tom kammare. De flesta andra njöt väl av den ljumma sommarkvällen.

Förutom en mängd olika möten med enstaka ledamöter har jag också träffat Helle Thorning Schmidt, oppositionsledare i Danmark. Vi är gamla vänner och känner varandra sedan den tid vi båda satt i Europaparlamentet. Vi talade naturligtvis om de danska beslutet om utplacering av nya tulltjänstemän idag. Vi har daglig kontakt med danskarna i den här frågan och de har försäkrat att denna förstärkning av personal endast ska utföra punktkontroller baserade på riskbedömningar. Detta kommer vi naturligtvis att följa noga för att se att det också sker på detta sätt, i enlighet med Schengen och reglerna för fri rörlighet. Systematiska kontroller av personer som korsar en gräns inom Schengen får inte ske, endast enstaka kontroller som bygger på underrättelser och som syftar till att upprätthålla lag och ordning, eller av hälsoskäl (epidemier etc), är tillåtna.

Två positiva saker hände den här helgen – Barca vann Champions League och Malta röstade ja till skilsmässa. Malta är det enda landet i världen, tillsammans med Filippinerna där skilsmässa är förbjudet. Genom helgens folkomröstning kan Malta bli ett ”normalt” europeiskt land i detta avseende och det är välkommet.

Det är svettigt på kontoret idag, temperaturen utomhus visar på 31°C grader och det blir nog åskoväder ikväll.

Idag har jag deltagit i en årlig dialog med religiösa samfund som Barroso bjuder in till, tillsammans med rådets ordförande Herman van Rompuy och Europaparlamentets talman Jerzy Buzek. Det var representanter från protestantiska, katolska och ortodoxa kyrkan i Europa, judiska församlingar, muslimska och en ledamot som representerade Europas buddister. Temat för diskussionerna var tolerans och demokrati och vi talade främst om effekterna av händelserna i Nordafrika. Det var intressant, samtliga representanter betonade vikten av respekt för minoriteter och tolerans i omvälvningarna, samt inte minst behovet av att stärka kvinnornas roll i de länder som nu tar sina första steg mot demokrati.

Jag har också haft möte med Serbiens inrikesminister som är på besök i Bryssel. Vi talade naturligtvis om arresteringen av Mladic och effekterna av detta. Om allt går väl skickas han till Haag i slutet på veckan. Vi talade också om visumliberaliseringen och om den serbiska regeringens arbete mot organiserad brottslighet och korruption.

Skriv in din epostadress för att prenumerera på den här bloggen och därmed få information om nya inlägg via epost.

@MalmstromEU

Netikett

Kommentarskribenter måste hålla sig till anständig samtalston. Diskussionen ska ske med respekt för alla människors lika värde. Detta gäller även för länkar.
wordpress statistics
Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 225 andra följare

%d bloggare gillar detta: