dsc004401Jag kommer precis från möte med GAERC, allmänna rådet (det ministerråd där jag företräder Sverige) i Bryssel. Idag har vi förberett slutsatserna för vårtoppmötet senare i veckan. Senare under dagen ska jag ha bilaterala möten med min brittiska kollega Caroline Flint och den slovenske EU-ministern Mitja Gaspari. Vi brukar alltid passa på att lägga in en rad olika möten när jag ändå är i rådsbyggnaden. Här finns ju alla kollegorna på plats samtidigt, och det är viktigt att hålla god kontakt med de länder som vi behöver samarbeta nära med, inte minst inför ordförandeskapet.

Den ekonomiska krisen kommer självklart att stå i centrum även när stats- och regeringscheferna träffas på torsdag och fredag. Hittills har EU agerat samfällt och ganska effektivt för att förhindra de allra värsta effekterna av krisen. Olika försök till ökad protektionism har hittills motats i grind. Det är bra, för krisen kommer bara att kunna mildras genom att vi stärker den inre marknaden och visar en ännu större öppenhet mot omvärlden.

De flesta verktyg för att stimulera ekonomin och hantera krisen finns i medlemsländerna. Men samtidigt har EU en rad styrmedel som både kan och bör användas. Lissabonstrategin som innehåller rekommendationer och gemensamma mål för fler jobb och högre tillväxt, måste förnyas. Vi ska hitta vägar så att länder med stora budgetunderskott ska kunna leva upp till kraven i stabilitetspakten. Dessutom behöver vi få till stånd en gemensam tillsyn av finansmarknaderna i Europa.

En annan av EU:s viktigaste insatser i krisen blir just återhämtningsplanen. Den handlar om att unionen bidrar till investeringar som syftar dels till bättre energiförsörjning genom att bygga ihop el- och gasnät, dels om bredbandssatsningar.

För svensk del är en elkabel mellan Sverige och Baltikum särskilt viktig när vi förhandlar om vilka projekt som ska prioriteras. När Litauen stänger det gamla kärnkraftverket i Ignalina så ska ju ren, svensk energi utgöra ett bättre alternativ än den ryska gasen!

En fråga som vi fortfarande diskuterar handlar om finansieringen av det klimatpaket som EU-länderna enades om i december. Det kan vi inte lösa i detalj redan nu men vi måste sända ut signaler till omvärlden om att EU är redo att ta ett ambitiöst ledarskap inför klimatmötet i Köpenhamn då vi förhoppningsvis ska enas om ett nytt globalt klimatavtal.