Efter en lång förmiddag och halvvägs in på eftermiddagen kom äntligen statsministrarna ut från mötet. Det var en del diskussioner om exakta formuleringar som det alltid är, men till sist verkade alla nöjda. Från svensk horisont fick vi ut det som vi ville från mötet. Ett enigt utpekande av Barroso, en bekräftelse av våra åtaganden kring klimatmötet och en gemensam viljeinriktning att skapa ett system för finansiell övervakning. Nu ska kommissionen återkomma med konkreta lagförslag. Dessutom verkar allt klart inför en ny irländsk folkomröstning, premiärminister Cowen väntas vilken dag som helst att upge datum för omröstningen efter att ha konsulterat det irländska parlamentet. Vad gäller finansieringen av klimatarbetet inför Köpenhamn var det i dagläget inte möjligt att komma längre, men arbetet fortsätter. Medelhavsländerna drev igenom en del skrivningar om migration som jag inte är helt nöjd med. Det finns stora skillnader i synen på migrationens fördelar i Europa. Från svensk front försöker vi ständigt driva behovet av legala migrationsmöjligheter och betona vikten av individuell prövning för dem som söker sig till Europa. Tyvärr i vi ganska ensamma i detta synsätt.

Med tanke på det svåra läge som det tjeckiska ordförandeskapet hade, med en ny och delvis helt oerfaren regering, tycker jag att den har klarat sig bra och lyckades få igenom de slutsatser som var möjliga på mötet.

Nu vidtar konultationer med grupperna i Europaparlamentet för att undersöka stödet för Barroso. Det finns ju inga andra kandidater idag , men i en framtid skulle jag gärna se att alla partigrupper innan Europaparlamentsvalet lade fram sina respektive kandidater till kommissionsordförande. Då skulle kandidaterna bli en del i valkampanjen och själva tillsättningen efteråt skulle bli mer öppen. Där är vi dock inte idag.