Det blev ju ett ganska lyckat G8-möte i Aquila. Att länderna så tydligt uttalande en vilja att dra igång Doharundan – och avsluta den – är oerhört viktigt. Ett nytt globalt frihandelsavtal skulle betyda mycket, inte bara för handeln utan också för tillväxt och välfärd. Det vore en välkommen åtgärd i den ekonomiska krisen. Dessutom är det mycket positivt att samtliga länder uttalade sitt stöd för 2-graders målet på klimatområdet och att de åtog sig att halvera sina utsläpp till 2020. Problemet är att vi fortfarande inte har någon enighet om vilket år vi ska använda som ursprungsår. Men, som sagt, ett stag framåt är det onekligen.

Förra veckan hade jag beredskap och fick inte lämna Stockholm (fem statsråd måste alltid vara tillgängliga), men nu bär det av på resa igen. Imorgon ska jag Haag, sedan blir det Strasbourg och så Paris. Jag ska hålla anförande i Haag och Paris samt träffa mina kollegor europaministrarna Frans Timmermans och Pierre Lellouche. I Strasbourg ska jag lyssna på när statsministern som brukligt presenterar de svenska ordförandeskapsprioriteringarna. Det är första gången det nyvalda Europaparlamentet möts och det blir intressant att känna av stämningarna. Halva församlingen är nyvald och det finns nya partigrupper. Ska hinna träffa några gamla kollegor också. Spännande.