Med tanke på mina kommande arbetsuppgifter i kommissionen följer jag extra noga förhandlingarna om det s.k Stockholmsprogrammet. Det är ju en av det tunga svenska ordförandeskapsprioriteringarna och är ett femårsprogram för hur vi ska arbeta med migration, asyl och polissamarbete. Det ska tydligt fokusera på individen och hennes rättigheter. I två dagar har detta nu skickligt slutförhandlats av Tobias Billström och Beatrice Ask och deras respektive kollegor. En bred majoritet kunde nu ställa sig bakom i princip hela programmet. Det återstår några mindre detaljer att lösa innan det kan antas av statsministrarna på Europeiska rådets möte om en vecka.

Mindre roligt är att vi trots intensiva ansträngningar inte lyckades nå en överenskommelse om patientrörlighetsdirektivet. Där strandade förhandlingarna pga av en blockerande minoritet bestående av sex medlemsländer. Det är olyckligt för det hade varit en viktig frihets och valfrihetsreform för europeiska patienter att kunna söka vård i andra EU-länder och i förväg känna till villkoren. Nu blir det EU-domstolen som kommer att tolka lagstiftningen och det skapar inte den förutsägbarhet som vi hade önskat.