Jag har precis deltagit i ett möte med liberala partiledare, ministrar och kommissionärer här i Bryssel. Vi samlas inför varje EU-toppmöte för att stämma av de frågor som ska avgöras av stats- och regeringscheferna. Vi blir fler och fler på de här mötena. Om allt går väl kommer ju inte mindre än åtta av de nya kommissionärerna att tillhöra den liberala familjen.

Ofta bekräftar ELDR-träffarna att vi liberaler har en stor samsyn i många av de viktiga framtidsfrågorna. Dagens samtal har handlat om framstegen i utvidgningsdiskussionerna, hur EU kan staka ut vägen för att ta Europa ur krisen, om brottsbekämpning, migration och förstås även om diskussionerna vid COP15 i Köpenhamn.

I kväll och i morgon träffas Europeiska rådet med alla 27 stats- och regeringschefer runt bordet, och på dagordningen står diskussioner kring hur vi kan skapa förutsättningar för nya jobb i Europa. En ny ”EU2020-strategi” ska bli uppföljaren på den gamla Lissabonstrategin för jobb och tillväxt. Med hjälp av strategin ska medlemsländerna satsa på en grön ekonomi som präglas av sunda statsfinanser, bättre företagsklimat och en starkare kunskapsekonomi. Kommissionen uppmanas att lägga förslag till den nya strategin i början av 2010.

På toppmötet ska även Stockholmsprogrammet antas formellt, och dessutom blir det tillfälle att stämma av läget i klimatförhandlingarna.

Det är det första toppmötet under Lissabonfördraget, och det innebär faktiskt lite förändringar. Numera är Europeiska rådet en egen institution, och utrikesministrarna är inte längre med vid toppmötena. Det här är också det sista EU-toppmötet som leds av det roterande ordförandeskapet – från nyår blir det nämligen den nye permanente ordföranden Herman van Rompuy som ska föra klubban.