Första dagen på jobbet och det snöar för fullt. Jag får ingen mjukstart direkt. Rätt in i torktumlaren från första stund. Inledde dagen med ett långt möte med det spanska ordförandeskapet, justitieminister Alfredo Rubalcalba, för att diskutera samarbetet under våren. Det kommer att handla mycket om säkerhet, migration, Frontex och trafficking.
Mest talade vi om SWIFT som blåst upp som en stor strid i Europaparlamentet. Det handlar om att godkänna ett tillfälligt avtal mellan EU och USA som egentligen skulle trätt i kraft den 1 februari och som reglerar överföring av vissa bankuppgifter i syfte att spåra terroristfinansiering.
Mot bakgrund av det stora intresse som finns för integritetsfrågor är det förståligt att SWIFT engagerar och får stor uppmärksamhet. Det är viktigt – vi måste noga granska och diskutera varje förslag som berör den personliga integriteten – och jag är glad över det ökade intresse integritetsfrågorna fått. Men jag vill också betona att vi måste kunna skilja agnarna från vetet. Med ordentligt dataskydd och tydliga regler är SWIFT inte ett hot mot den personliga integriteten, utan en viktig pusselbit för vår säkerhet – Europas lika mycket som USA:s
Medlemsländerna i EU har haft nytta av SWIFT och flera terrorplaner har kunnat avslöjas och personer har ställts inför rätta. Detta finns det belägg för och beskrivs i en rapport som Europaparlamentets ledamöter kan läsa. En oberoende domare har för EU:s räkning vid två tillfällen granskat systemen och konstaterat att dataskyddet är gott och att inga missbruk har kunnat uppdagas.
Det är INTE så att alla våra bankkonton granskas slumpvis utan det måste finnas konkreta misstankar i en pågående brottsutredning om terrorismaktiviter innan en viss uppgift om en specifik person kan begäras ut. Den är då anonymiserad. Det som svenska socialdemokrater skriver om i Aftonbladet idag är således ett missförstånd.
Europaparlamentet är upprörda över att avtalet förhandlades under hösten innan Lissabonfördraget trätt i kraft och att de inte var medbeslutande. Jag kan förstå den irritationen. Men det gjordes därför att servern för SWIFT ska flytta från USA till Europa och det var bråttom att få en reglering – med ordentligt dataskydd – för hur överföringen ska ske. Alternativet hade varit bilaterala överföringar utan någon europeisk reglering, vilket hade varit sämre. Det tillfälliga avtal vi diskuterat nu gäller bara i 9 månader, och syftet är att under denna tid förhandla fram ett nytt permanent avtal.
Detta arbete kommer jag att leda, och från kommissionens sida är vi redo att omedelbart inleda samtal med Europaparlamentet om vad som skall ingå i mandatet för förhandlingarna om det nya avtalet. Ett nytt avtal ska ytterligare skydda integriteten och minimera risken för felaktiga sökningar samt se till att det finns regler för upprättelse vid eventuellt missbruk.
Debatten blev lång och slutade i osäkerhet. Det finns de som menar att Europaparlamentet bör skjuta upp omröstningen. Det kan vara klokt. Då kan vi ytterligare diskutera frågan och jag kan se till att kommissionen mycket snart fattar ett beslut om ett förhandlingsmandat för den permanenta överenskommelsen. Partigrupperna diskuterar frågan under natten. To be continued således.
Mycket finns att säga om denna fråga, och för den som vill gräva djupare rekommenderar jag att se debatten i Europaparlamentet. Du kan även läsa mitt anförande i debatten här.
Cecilia Malmström 
3 kommentarer
Comments feed for this article
10 februari 2010 den 23:30
Joacim
Vid förhandlingarna har man alltså sökt kringgå Lissabonbonfördraget genom att skicka igenom denna soppan innan det skulle tillträda. Under svenskt ordförandeskap dessutom. Vidare har man sökt underhålla skrivelser och den exakta innebörden för parlamentet. Eller som den Svenska lagen säger
19kap §3
Om den, som fått i uppdrag att för riket förhandla med främmande makt eller annars bevaka rikets angelägenheter hos någon som företräder främmande makts intresse, missbrukar behörighet att företräda riket eller annars sin förtroendeställning och därigenom orsakar riket avsevärt men, döms för trolöshet vid förhandling med främmande makt till fängelse på viss tid, lägst två och högst arton år, eller på livstid. Lag (2009:396).
Det är klart att de ansvariga för soppan inte aldrig någonsin skulle erkänna sig skyldig till brottet ‘trolöshet i förhandling med främmande makt’ men genom att söka kringgå demokratiska processer är det ju klart att parlamentet är minst sagt upprört.
Mina frågor, Cecilia är nu. Hur ska det säkerställas att EU inte kommer att bryta sina invånares integritet? Hur ska det säkerställas att europeiska företag, som ju trotts allt är de största användarna av SWIFT, inte får känsliga ekonomiska transaktioner röjda? Vad får Europa tillbaka vid detta ”bytet”? Har vi i Europa samma tillgång till amerikanska medborgares och företags finansiella data? Varför behövs denna lagen? När den sista terroristen har blivit snäll, hur är det tänkt att vi ska kunna återta det vi förlorat i ”kriget mot terrorismen”? och slutligen. Vem har rätt att bestämma att den siste terroristen blivit snäll, är det EU eller gäller regeln USAs ovänner är terrorister?
Eftersom jag förstår att omröstningen är i morgon måste jag dock passa på att inflika att om du inte för dig själv kan svara på ovanstående frågor så är det till att rösta nej det skulle jag ha gjort. (Ditt uppdrag som politiker är att företräda mig och alla oss andra)
Kan du svara på frågorna får du gärna ge mig dina argument eftersom jag själv inte kan se några som helst poänger med att USAs säkerhetsapparat ska göra utredningar som rimligen borde utföras av oss själva. (USAs säkerhetsapparat drar sig inte för att samla in konkurrensfördelar till inhemska företag och de har faktiskt inget bra trackrecord i vare sig gripande, omhändetagande eller förhör med ”terrormisstänkta”)
11 februari 2010 den 15:47
Oskar
Jag är också intresserad av att få ett svar på Joachims frågor.
28 februari 2010 den 15:17
Olle
Samma här! Jag, liksom många andra, undrar lite om när folket ska bli inblandat i EU-projektet! Vi vill också vara representerade!