Idag har kommissionen på sitt kollegiemöte antagit EU2020-strategin. Det är en uppföljning av EU:s jobb och tillväxtstrategi, den sk Lissabonstrategin, men också ett sätt att skapa europeisk tillväxt och konkurrenskraft. Förslaget präglas förstås av den ekonomiska krisen som slagit mycket hårt mot Europa, med kraftigt sjunkande tillväxt och ökad arbetslöshet, inte minst för ungdomar. För att ta oss ur krisen måste EU-länderna använda sina styrkor, genomföra reformer och utveckla den inre marknaden.

Kommissionen föreslår att under rubrikerna smart tillväxt, hållbar tillväxt och inkluderande tillväxt satsa på sju så kallade ”flagship projects” eller priorieringar med konkreta mål. Dessa prioriteringar kretsar kring innovation, digitalisering, ungt entreprenörskap, resurseffektivitet, en ny näringspolitik, kampen mot fattigdomen och det livslånga lärandet. Tanken är att hela strategin skall förses med konkreta mätbara mål som regelbundet skall utvärderas. Kommissionen övervakar genomförandet men ansvaret ligger hos medlemsstaterna och de bör också, såsom Sverige varit duktig på att göra, involvera regioner och kommuner samt arbetsmarknadens parter och det civila samhället.

Själva stategin är ett dokument som inte kommer spela någon som helst roll om inte medlemsländerna politiskt bestämmer sig för att genomföra den. Det var det stora problemet med Lissabonstrategin – den innehöll massor med ambitiösa och kloka mål men många medlemsländer genomförde dem aldrig. Men efter den ekonomiska krisen finns ett krismedvetande och en insikt om EU-länderna måste genomföra en hel del gemensamma reformer om vi ska få Europa på fötter igen.

EU2020 kommer att diskuteras på Europeiska Rådets toppmöte senare i mars och också debatteras i Europaparlamentet. I juni är det tänkt att alla ska enas om såväl strategin som de konkreta nationella målen.

Jag ska diskutera strategin hos SKL ikväll med en stor delegation på besök i Bryssel.

Annonser