Det är idag sex år sedan nästan 200 människor miste livet när terrorister i rusningstrafiken en vanlig torsdagsmorgon sprängde bomber på tre pendeltågsstationer i Madrid. Jag var själv i Strasbourg den dagen. Jag minns min omedelbara reaktion – ”Inte igen!” – och den efterföljande rädslan för att någon av mina vänner fanns bland offren. Tyvärr var det så. Min vän Juan dog den morgonen.

Idag hedrar vi offren för terrorism. Jag kom just tillbaka från ett seminarium ordnat av ett nätverk av frivilligorganisationer som arbetar för att stötta terrorismens offer, men också preventivt mot terrorism. Flera anhöriga till offren i Madrid fanns med i publiken, liksom representanter för det spanska ordförandeskapet och EU:s antiterrorist-koordinator Gilles de Kerchove. Som ansvarig kommissionär för kampen mot terrorismen höll jag ett anförande där jag betonade att kampen mot terrorism kräver att vi arbetar på flera plan. Vi måste jobba både i Europa och med omvärlden för att förhindra marginalisering och se till att människor känner sig delaktiga i samhället, liksom med att motverka radikalisering samtidigt som vi tittar på vilka verktyg vi har för att stärka vår säkerhet.

En av mina viktigaste uppgifter kommer att vara att utveckla en intern säkerhetsstrategi som svarar mot dessa behov.