Idag har jag varit i Paris på ett möte ordnat av Eric Besson, den franske migrationsministern. Det har varit mycket intresse kring detta möte och rykten om att det skulle handlat om romer. Det gjorde det inte. Den formella anledningen till mötet var att den kanadensiske migrationsministern är i Paris idag och vi har mycket samarbete med Kanada i asyl- och migrationsfrågor. Besson hade bjudit in några medlemsländer för att diskutera dessa frågor. Jag är generellt skeptisk till den här typen av möten när bara några EU-länder är inbjudna, men tillsammans med det belgiska ordförandeskapets migrationsminister Melchior Wathelet beslöt jag att åka för att företräda den gemensamma europeiska ståndpunkten och för att bevaka att inte några länder ger sig in på egna sidospår.

Hade det handlat om romerna hade jag inte åkt, det är en fråga som måste diskuteras i hela EU. Vi för istället diskussioner med det belgiska ordförandeskapet om att ordna ett särskilt ministerrådsmöte om romernas situation. Jag och Wathelet åkte tåg hit tillsammans och talade bland annat om detta.

Det var intressant att lyssna på den kanadensiske ministern. I övrigt är debatten om asylpolitik ganska nedslående. Stämningarna handlar mer om hur vi ska hindra människor från att komma hit än hur vi ska se till att vi har asylsystem som är rättssäkra och effektiva. Nästa vecka ordnar det belgiska ordförandeskapet en ministerkonferens om asylpaketet. Det blir tuffa förhandlingar.

I eftermiddag tar jag tåget till Strasbourg. I morgon är det en stor debatt om ”the state of the union”. Barroso ska ge sin vision av det europeiska samarbetet inför Europaparlamentet och då ska hela kommissionen närvara. På eftermiddagen blir det en särskild debatt
om romer. Min kollega Viviane Reding är ansvarig för romers rättigheter i kommissionen och deltar i denna debatt från vår sida.

Kommissionens juridiska experter undersöker även just nu vad som har hänt i Frankrike. Jag väntar påd enna utredning och till den kommer är det är för tidigt att svara på om det har skett brott mot europeiska lagar eller ej. Däremot är det helt klart en otäck stämning i många
medlemsländer, tycker jag. Romerna i EU är också europeiska
medborgare och vi har ett gemensamt ansvar att försöka integrera dem bättre i våra medlemsländer och kämpa mot diskriminering.

I övrigt konstaterar jag att de belgiska regeringsförhandlingarna
helt bröt samman i helgen. Parterna verkar längre ifrån varandra än
någonsin, tre månader efter valet. Belgien är ett märkligt land.
Den sittande regeringen administrerar tills vidare och sköter ordförandeskapet. Inom mina områden gör de ett bra jobb, men det är förstås en mycket märklig situation för belgarna.