Jag har just kommit tillbaka från en konferens om arbetet med att få på plats ett gemensamt asylsystem i EU. Det var viktiga diskussioner. Medlemsländerna har olika åsikter i frågan, och förhandlingarna om det så kallade asylpaketet har stått stilla i flera månader. Jag hoppas att det här kan vara den injektion som behövs för att vi ska få fart på förhandlingarna igen och därmed kunna enas om gemensamma regler till år 2012. Det har medlemsländerna tidigare skrivit under på, i Stockholmsprogrammet, men att harmonisera procedurer och regelverk i praktiken är inte helt lätt.

Den senaste tiden har jag oroats över tongångarna i Europa. Ibland talas det dessvärre mer om hur man kan förhindra människor från att komma hit än om hur vi kan arbeta tillsammans för att förbättra och harmonisera asylprocedurerna i unionen. Vi måste fokusera mer på hur vi kan ge de asylsökande ett värdigt och anständigt mottagande, och hur vi kan skapa ett effektivt och rättssäkert asylsystem. Vi kan inte ha en ordning där möjligheterna att få asyl skiljer sig radikalt mellan EU-länder. Därför var dagens konferens väldigt viktig. Tillsammans har vi – unionens medlemsländer och institutioner, FN och civila samhället – lyckats ta några steg framåt, men mycket återstår tills vi är i mål. Hårt arbete väntar.