Belgien slog igår ett föga avundsvärt rekord med 249 dagar utan regering. Ingen lösning finns i sikte och kungens nye medlare, finansminister Didier Reynders, har fått förlängt mandat. Konstigt nog fungerar landet ganska bra i alla fall, men situationen är förstås ohållbar i längden. Belgarna demonstrerar i parkerna och på nätet och en parlamentsledamot som förläst sig på Lysistrate har föreslagit allmän kärleksstrejk tills en ny regering bildas.

Jag har ägnat förmiddagen åt att ha videokonferens med Sando Pintor, Ungerns inrikesminister, för att förbereda rådsmötet nästa vecka. Det blir som vanligt ett fullt möte men huvuddiskussionerna kommer nog att kretsa kring flyktingvågen i Italien (som nu verkar ha avstannat något) samt Europadomstolen om Dublinkonventionerna och de mänskliga rättigheterna i Grekland. Asylsystemet i Grekland är ett stående ämne på våra rådsmöten. Alla medlemländer är ju involverade i att stötta Grekland och de vill ju naturligtvis ha rapport om hur arbetet går.

Jag har också träffat Andreas Carlgren som var på besök i Bryssel. Vi talade om den kommande långtidsbudgeten, klimatpaketet som snart kommer, samt lite grand om vargarna.