Idag har jag varit på utfrågning i Europaparlamentets specialutskott för långtidsbudgeten, SURE. Även om home affairs bara utgör 0,77% av den nuvarande långtidsbudgten, så har kommissionen fått nya uppgifter genom såväl Lissabonfördraget och Stockholmsprogrammet. Det kommer att kosta en del. Den senaste utvecklingen i Nordafrika tyder på att migrationsfrågorna kommer att stå högt på dagordningen ett tag. Arbetet med att få en gemensam asylpolitik på plats kommer att kräva en del resurser, något vi bl.a ser i Grekland. Kampen mot den organiserade brottsligheten är också ett område där det finns ett mervärde av att agera gemensamt på europeisk nivå. Jag har fått i uppdrag att skapa ett europeiskt cybercentre och fler flera JIT (Joint Investigation Teams) på Europol. Jag tror dock att det finns en del möjligheter att göra effektiviseringar och besparingar inom min nuvarande budget också. Alla kommissionärer har fått strikta order från Barosso att titta på förenklingar och att rensa bort sådant som inte fungerar. Det blev en bra diskussion och ledamöterna ställde många detaljerade frågor. De tar budgetarbetet på yttersta allvar vilket är utmärkt. Men det lär bli blodiga förhandlingar. Den 29-30 juni ska kommissionen besluta om ett förslag. Det blir härlig sommarläsning i alla länders finansdepartement
Vi diskuterar just nu även ett förslag som ska underlätta vid bodelning för internationella par. Till exempel vilket lands regler som ska gälla vid en separation när en svensk person gift sig eller ingått partnerskap med en fransman i Sverige och sedan bosatt sig Frankrike. Förslaget är mycket viktigt politiskt sett då det inkluderar internationella par som har ingått äktenskap såväl som partnerskap. Självklart ska alla par i Europa ha ett tydligt regelverk att luta sig mot. Men detta är tyvärr inte självklart för alla. Idag är det endast 13 medlemsländer som erkänner registrerade partnerskap. Hur förslaget kommer att se ut råder det därför delade meningar om. För mig är det oerhört viktigt att det inte blir någon diskriminering mellan hetero- och homosexuella par.
Cecilia Malmström 
4 kommentarer
Comments feed for this article
10 mars 2011 den 18:41
Dagmawi Elehu
Hej kommissionär Malmström!
I TFEU Title V, Chapter 2 beskrivs ju ganska omfattande och ingående EUs kompetens rörande våra externa gränser. Där beskrivs också att den gravisa introduktionen och etablieringen av en ”integrerad” hantering de externa gränserna. I dagsläget innebär det vad jag förstår Frontex, Dublin och andra stödfunktioner men kan det i framtiden innebära en i sanning gemensam gräns och asylhantering? Där det är gemensamma kriterier och en gemensam förvaltningsmässig överprövningsmekanism som gäller. Hur ser Din målbild av en etablerad integrerad hantering ut?
med vänliga hälsningar
16 mars 2011 den 10:04
Camilla Hansson
Hej Dagmawi,
Att få till stånd en gemensam asyl- och migrationspolitik inom EU är en av de viktigaste uppgifterna för Cecilia Malmström som EU-kommissionär. En gemensam politik på detta område innebär att de lagar och regler som ska gälla för de nationella asylsystemen ska vara lika i hela EU. Idag skiljer det nämligen mycket mellan medlemsländerna, dels hur stor chans man har att få asyl och dels hur själva mottagandet går till. Målet med en gemensam asyl- migrationspolitik är därför att få ett mer rättssäkert system och se till att oavsett vilket land man kommer till inom EU ska man behandlas värdigt och rättvist. Det innebär dock inte att det blir ett överstatligt system med en överprövningsmekanism. Europadomstolen för mänskliga rättigheter fungerar idag som en rättsinstans om det befaras att något medlemsland bryter mot de regler som finns och så kommer även att förbli med en gemensam politik.
Vad gäller EU:s gränser så har vi redan i praktiken med Schengensamarbetet gemensamma yttre gränser. Frontex, som är EU:s gränskontrollmyndighet kan bara agera tillsammans med och på uppdrag av medlemsländerna. Stödet för att den skall utvecklas till en gemensam gränskontrollpolis är idag mycket svagt.
Med vänliga hälsningar,
Camilla Hansson
Cecilia Malmströms kabinett
18 mars 2011 den 11:18
Dagmawi Elehu
Hej Camilla,
tack för svar! Du skriver att det inte kommer att vara ett överstatligt system men samtidigt att Europadomstolen fungerar som en överstatlig rättsinstans. Hur hänger det ihop? Och vilken typ av mandat har Europadomstolen att pröva migrationsrelaterade ärenden? Beror det på hur omfattande europeiska regler som gemensamt fastställts och ska transponeras i nationell lagstiftning eller är det i relation till de fundamentala rättigheterna?
I mitt perspektiv är mellanstatlighet en garanti för rättsosäkerhet, antingen bör lagar och förordningar vara på nationell nivå eller överstatlig nivå för att kunna uppfylla alla kriterier för ”Rule of law”. Det är därför jag blir orolig, men är samtidigt medveten om att stödet för överstatlig gränspolis är svagt.
21 mars 2011 den 18:25
Camilla Hansson
Hej Dagmawi,
Europadomstolens domar är rättsligt bindande för den berörda staten men det innebär inte att den kan ändra ett beslut fattat av en nationell myndighet eller domstol. Den är med andra ord inte överstatlig.
Det domstolen kan göra är att om de har funnit att en kränkning av konventionen har ägt rum, då kan de döma ut ett skadestånd till klaganden.
Domstolen har inget särskilt mandat vad gäller migrationsrelaterade ärenden utan har ett generellt mandat att se till att konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna respekteras av alla de stater som undertecknat konventionen.
Mvh,
Camilla Hansson