Rådsmötet idag handlade framförallt om meddelandet om migration som jag presenterade förra veckan. Det var glädjande att få stöd från medlemsländerna och höra att det finns en samlad syn kring de åtgärder vi måste ta och att vi måste jobba långsiktigt.

Så gott som alla medlemsländer delar min syn att Schengen är en enastående skapelse som vi på alla sätt skall slå vakt om och att samarbetet behöver stärkas. Framför allt behöver vi förbättra övervakningen och utvärderingen samt identifiera vilka verktyg som finns till hands för att stötta ett medlemsland i svårigheter. Detta har ju också kommissionen förslagit redan i november förra året. Men många pekade på att det finns vissa oklarheter kring under vilka omständigheter som gränskontroller tillfälligt kan införas enligt dagens regelverk och att det här behövs klargöranden. Om det ska ske en förändring i suspenderingsklausulen är det för mig väldigt viktigt att beslut om tillfällig suspendering fattas gemensamt, på europeisk nivå. Men tyvärr vill många medlemsländer behålla möjligheten att ensidigt besluta detta, vilket kan leda till att enskilda stater töjer på reglerna. Här återstår en hel del arbete att göra.

Många av frågorna i pressrummet handlade idag om den danska överenskommelsen om att stärka tullkapaciteten. Det är ännu för tidigt att uttala sig om det då vi fick beskedet igår och nu måste studera den legala aspekten av överenskommelsen både noggrant och skyndsamt. Men det är klart att det i dagsläget uppfattas provocerande att säga att ett land ska införa gränskontroller och vi ska naturligtvis noga analysera om förslaget är i linje med Schengenreglerna.

Även det fortsatta arbetet med att avsluta förhandlingarna kring det gemensamma asylsystemet diskuterades. Medlemsländerna är fortfarande oeniga i många frågor men en majoritet uttryckte en vilja att kompromissa för att försöka hitta en lösning innan 2012 som Europeiska rådet har krävt. Det är inte rimligt att vi har så stora skillnader mellan medlemsländerna och det är varken rättssäkert eller effektivt. Jag ska nu ta fram förslag på hur vi ska gå vidare med förhoppningen att få ett principbeslut på nästa rådsmöte i juni.

Efter mötet hade jag bjudit in till en stor konferens med alla medlemsländerna, Norge, Island, Schweiz och Liechtenstein, UNHCR och IOM om Malta och om flyktingarna från Libyen. Enligt UNHCR handlar det om ca 8000 personer från Libyen som behöver skydd samt hjälp för vidarebosättning för ca 1000 som har kommit till Malta. UNHCR ber om internationell hjälp och Australien, USA, Canada samt Argentina har redan erbjudit sig att hjälpa till. Alla medlemsländer i EU har ännu inte bidragit men vi fick under mötet ihop till nära 1000 platser totalt (varav Norge tar nästan en tredjedel!). Det är inte illa, men naturligtvis inte tillräckligt. Jag hoppas att även resterande medlemsländer kan visa solidaritet med Malta och med flyktingarna från Libyen.