Rådsmöte på Cypern och sorgligt besked

Det cypriotiska ordförandeskapet har bjudit in oss till ett två dagars informellt rådsmöte i Nicosia. Ett informellt möte skiljer sig från ett vanligt möte på det sätt att det är i ordförandelandet, istället för i Bryssel och att inga beslut fattas. Men dagordningen är ofta lika packad och utöver medlemsländerna är även alla kandidat- och EES-länder inbjudna.

Vi har haft bra diskussioner om framför allt Syrien, hur vi kan öka den humanitära hjälpen, hur vi kan stötta de länder i närområdet där flyktingarna (ca 120 000 enligt UNHCR) i huvudsakligen befinner sig – Turkiet, Jordanien och Irak – samt hur vi förbereder oss för olika scenarios. Även i Bryssel diskuterade utrikesministrarna Syrien. Situationen är verkligen förfärlig.

Andra diskussionsämnen var konfiskering av kriminellas tillgångar, cyberbrottslighet, och migrationsfrågor i allmänhet. För en soltörstande nordeurope kändes det lite bittert att sitta inne hela tiden, men vi fick i alla fall en liten promenad i de gamla kvarteren i Limasol på kvällen .

Igår nåddes jag också av den fruktansvärda nyheten att Oswaldo Paya har omkommit i en bilolycka. Oswaldo var en god vän och en enastående representant för den kubanska demokratirörelsen. Jag träffade honom första gången i Havanna för över tio år sedan och imponerades av honom genast. Han var då involverad i det så kallade Varelaprojektet som syftade till att samla in underskrifter för en folkomröstning och demokrati och mänskliga rättigheter på Kuba. Tusentals människor skrev på och många av dem blev brutalt trakasserade av regimen efteråt.

Som ledamot i Europaparlamentet nominerade Jag och några kollegor Oswaldo till Sasharovpriset. Han fick priset i december 2002 vid en ceremoni där han själv närvarade. Oswaldo Paya nominerades också flera gånger till Nobels fredspris. Oswaldos berömmelse skyddade honom mot att fängslas av regimen men han trakasserades konstant olika sätt.

Hans bortgång sörjs av många, naturligtvis hand familj och anhöriga, men också av alla de som såg honom som en av de viktigaste rösterna för ett annat Kuba, demokratiskt och fritt.

Bilden: Kommissionär Malmström och Eleni Mavrou, Cyperns inrikesminister

Bussbomben i Bulgarien

Förra veckans tragiska terrordåd mot israelska turister i Bulgarien skördade sex människors liv. Jag tänker på offren och deras familjers och vänners tragedi och sorg. Det är omöjligt att förstå den persons grymhet som valde att attackera en turistbuss vid flygplatsen. Jag talade med den bulgariska inrikesministern Tsvetan Tsvetanov redan i torsdags förra veckan och erbjöd kommissionens assistans om Bulgariens myndigheter skulle behöva hjälp. Även Europol har erbjudit sin hjälp. Idag fick vi möjlighet att träffas vid det informella ministermötet på Cypern. Han uppdaterade mig på det senaste om bombdådet.

Medlemsstaterna har själva ansvar för den nationella säkerheten, men de europeiska länderna bistår varandra bilateralt, ofta mellan ländernas säkerhetstjänster. Kommissionen har möjlighet att hjälpa drabbade medlemsstater på flera olika sätt, t.ex. genom stöd i polisutredningar via Europol. Som jag skrev i onsdags jobbar vi också förebyggande. Radicalisation Awareness Network jobbar för fullt för att ta fram underlag för rekommendationer för hur man nationellt och lokalt kan motarbeta våldsam extremism. Arbetet mot terrorism berör också säkerheten vid Europas gränser och flygplatser.

Oroande rapporter från Rumänien

När Bulgarien och Rumänien gick med i EU den 1 januari 2007, inrättades en samarbets- och kontrollmekanism (CVM) för att hjälpa länderna att åtgärda brister i rättsväsendet och kampen mot korruption samt för att övervaka framstegen på dessa områden.  Arbetet har avrapporterats två gånger per år  och bedöms allmänt vara ett viktigt stöd i reformarbetet i dessa länder. Kommissionen antog två samarbets- och kontrollrapporter, ett för varje land, på dagens sammanträde.

Rapporterna är en omfattande genomgång av de reformer som gjorts i länderna med stöd från EU under senaste fem åren, de brister som återstår och bedömningar av resultaten jämfört med de riktmärken som upprättats. Även om det naturligtvis har gjorts framsteg, så visar tyvärr dagens båda rapporter att både Rumänien och Bulgarien har en hel del kvar att göra för att bli fungerande rättstater.

Rumänien har dessutom givit oss ytterligare anledning till oro genom den senaste tidens politiska händelser, där parlamentet bl a använde en krisförordning för att avsätta presidenten, körde över Rumäniens konstitutionsdomstol och sparkade Ombudsmannen. Det kan närmast beskrivas om en konstitutionell statskupp.

Kommissionen har krävt att Rumänien omedelbart upphäver den senaste krisförordningen och respekterar de beslut landets egen konstitutionella domstol fattat, inrättar ett transparent förfarande för att utse chefspositionerna i landets anti-korruptionsdirektorat, utser en Ombudsman med brett parlamentariskt stöd med mera. Efter ett möte mellan premiärministern och Barroso har Rumäniens premiärminister nu lovat att möta alla krav och parlamentet sammanträder nu som bäst för att göra rösta om nödvändiga åtgärder.  Det är bra att Rumänien reagerar på kritiken, men att regeringen visat sådan brist på respekt för grundläggande demokratiska och rättsstatliga principer inger ändå oro. Det visar att reformerna inte gått på djupet och att Rumänien fortfarande är en ung och skör demokrati.

Kommissionen kommer att fortsätta övervaka utvecklingen i Rumänien och kommer med en ny rapport under hösten.

Även i Bulgarien finns det fortfarande omfattande brister men reformerna där är på rätt väg och nu behövs all kraft på att implementera och konsolidera de reformer som har beslutas. De måste omsättas i praktiken och i praktisk handling. Nästa rapport om Bulgarien kommer om ett och ett halvt år.

Preventivt arbete mot extremism

På söndag är det ett år sedan Breiviks oerhört grymma terrorattentat på Utøya och regeringskvarteren i Oslo. Det fruktansvärda dådet analyseras nu för att vi ska kunna dra lärdom – dels om radikalisering, dels om samhällets krisberedskap – för att vara rustade för eventuella framtida terrorattacker.

Idag har jag haft möte med RAN-nätverket. RAN (Radicalisation Awareness Network) är ett nätverk som jag lanserade i september förra året. Det tillkom eftersom att kampen mot terrorismen allt för mycket fokuserat på repressiva åtgärder och alldeles för lite på preventivt arbete. Samstämmiga analyser visar att ett av de stora hoten inom terrorismen idag är så kallade ensamvargar, personer som radikaliseras på egen hand – även om det i vissa fall finns kopplingar till terrornätverk – och som begår terrordåd. Vi såg det i Toulouse i maj, Breivik är ett annat exempel, liksom Stockholmsbombaren.

Det finns idag på lokal nivå viss erfarenhet av att upptäcka individer på väg in i ett våldsamt beteende och kunskap om hur man hjälper dem tillbaka in i samhället igen. Det kan handla om höger- eller vänsterextremism, men också olika typer av religiös extremism. Behovet av att mötas och diskutera dessa frågor med andra var något jag fick klart för mig efter ett antal resor i medlemsländerna. Därför lanserade vi RAN som nu består av ett alleuropeiskt nätverk av forskare, psykologer, frivilligorganisationer, offer för terrorismen, religiösa ledare, representanter för det civila samhället, poliser, fängelsepersonal etc. Tanken är att de ska dela med sig av sina respektive erfarenheter och hjälpa oss på kommissionen med att vara bollplank om vilka åtgärder som kan behövas. Från svensk sida är t.ex. Rober Örell från Exit med, ett projekt som leds av Fryshuset och som jobbar med att få högerextremister att lämna rörelsen. Även professor Magnus Ranstorp, välkänd terroristforskare, deltar.

Totalt finns det nu åtta arbetsgrupper och de har just varit i Bryssel i två dagar för att diskutera och utbyta idéer. Kommissionen bistår med pengar, sekretariat samt möjligheten att mötas. Det är varken lagstiftning eller klassiskt polissamarbete som diskuteras utan nya metoder att möta våldsamma ideologier på den lokala nivån som står på agendan. Jag deltog i en arbetslunch med företrädare för grupperna och hade möjlighet att ställa frågor och bli uppdaterad på arbetet. Alla deltagare var väldigt positiva och förhoppningen är att de ur grupperna ska komma metoder och rekommendationer som medlemsländerna kan använda nationellt och lokalt för att motarbeta våldsam extremism. En stor ministerkonferens i frågan planeras i januari. Det gläder mig att se att nätverket fungerar väldigt bra och deras slutsatser kommer att vara en viktig nyckel i förebyggande arbetet.

Möte med Frankrikes inrikesminister

Ytterligare en fullspäckad arbetsvecka närmar sig sitt slut. I tisdags åkte jag till Paris och träffade den nya franska inrikesministern Manuel Valls. Han utsågs till minister i maj i år och nu hann vi träffas för ett längre samtal. Vi hade riktigt bra diskussioner i en vänskaplig atmosfär. Under mötet hann vi diskutera många av de gemensamma frågorna som står högt på agendan – Schengen, asyl, terrorism och visum. Vi kunde konstatera att vi är överens om mycket. Jag ser framemot att jobba med honom.

Inför mötet intervjuades jag av den franska tidningen Le Monde. Artikeln kan du läsa här.

Nätbrottsligheten oroar

Idag offentliggörs en eurobarometer om nätbedrägeri, i vilken tolv procent av européerna uppger att de har utsatts för någon form av bedrägeri på Internet. Det kan till exempel vara kreditkortsstöld eller falska nätbutiker. Rädslan för att bli utsatt för sådana här brott påverkar hur vi beter oss på nätet och hämmar vårt nätanvändande, t.ex. undviker vi att shoppa eller utföra dagliga bankärenden. Samtidigt visar undersökningen också att hälften av alla européer inte har bytt något av sina lösenord det senaste året. Att byta lösenord och att använda flera olika är bra sätt att skydda sig mot nätbrottslingarna.

Svenskar bekräftas vara mer uppkopplade än många andra européer av undersökningen och Sverige är inte förskonat från den här typen av brottslighet. Svenskar är också de som i störst utsträckning säger att de undviker att dela med sig av personlig information på nätet av rädsla för sådana här brott.

Internet saknar nationsgränser och nätbrottsligheten är gränsöverskridande – ett gemensamt problem som kräver motstånd på europeisk nivå. Ett europeiskt centrum mot cyberbrottslighet ska vara igång från årsskiftet. Där samlar vi Europas skarpaste hjärnor för att bekämpa brotten på nätet – så som kontokortsbedrägerier och spridning av sexövergreppsbilder på barn till exempel genom att spåra spåra stulna kreditkort analysera hårddiskar som beslagtagits. Uppbyggnaden är i fullgång i Europols högkvarter i Haag. Man upprättar kontakter med olika länders polismyndigheter, men även med t ex de stora antivirus-företagen, för att verkligen kunna arbeta tillsammans.

Vi ska absolut inte sluta shoppa och göra våra ärenden på nätet. Vi behöver bli smartare användare av Internet i vår vardag, var försiktig med vad du laddar hem, vilka länkar du klickar på och vilka mail du öppnar. Byt lösenord regelbundet, kolla upp att nätbutiker är etablerade och ärliga innan du köper något och installera antivirus-program. Ju bättre koll man har på riskerna med IT-brott, och ju mer man vet om hur man skyddar sig, desto mer vågar man använda nätet fullt ut i sin vardag, visar eurobarometern.