You are currently browsing the monthly archive for maj 2013.
Idag tog EU ytterligare ett steg i kampen mot trafficking. För att stödja alla goda krafter lanserade vi det nya ”EU Civil Society Platform against trafficking”, som för samman över 100 europeiska frivilligorganisationer från hela EU och Kroatien som snart blir medlem. EU-plattformen kommer att fungera som ett forum för frivilligorganisationer på europeisk, nationell och lokal nivå. Deltagande organisationer jobbar med mänskliga rättigheter, jämställdhet, barns rättigheter och migranters rättigheter. Deltagarna kommer att kunna utbyta erfarenheter och konkreta idéer om hur man bäst hjälpa offren, utvecklar sina nätverk, och hindrar att fler personer blir offer för det fruktansvärda brott som människohandel är. Det civila samhället spelar en otroligt viktig roll i att förebygga människohandel och för att hjälpa brottsoffer. De som jobbar direkt med de drabbade, kan lära mycket av varandra, och kan hjälpa oss med konkreta idéer vad som behövs för att gå vidare i kampen mot trafficking. Vi bidrar med stöd och kanaler för att deras kunskaper ska spridas över hela Europa.
Dagens möte var ett seminarium för att reflektera och diskutera över politiska prioriteringar, erfarenhetsutbyte och framtida aktiviteter, t.ex. informationskampanjer och möjligheten att samarbeta med organisationer utanför EU. Det är inspirerande och stärkande att möta alla dessa engagerade människor som jobbar hårt mot människohandel. Ett andra möte för plattformen är preliminärt planerad till hösten. Kommissionen undersöker också hur vi skulle kunna underlätta kommunikation inom plattformen med någon slags internetlösning.
Arbetet mot människohandel är prioriterat i EU. Det handlar om att förebygga, skydda offren och åtala människohandlarna. På EU-nivå har vi fattat beslut om straffrättsliga påföljder, brottsofferstöd, och förebyggande åtgärder. Trafficking-direktivet skulle varit infört i all nationell lagstiftning redan, men hittills har endast 9 länder införlivat direktivet fullt ut (Tjeckien, Sverige, Estland, Lettland, Litauen, Ungern, Polen, Rumänien och Finland) och 4 länder har delvis införlivat det (Belgien, Bulgarien, Slovenien och Storbritannien). Jag jobbar nu med att kontakta de som inte ännu har infört lagstiftningen och driver på att de ska göra det. Det är förvånande och kritiskt att den nationella lagstiftningen nu dröjer. Under tiden säljs kvinnor, män och barn som varor, och utnyttjas i prostitution och hårt kroppsarbete. Genom att inte införa de lagar vi gemensamt beslutat om, sviker vi dessa människor än en gång.
Mer om EU:s arbete mot trafficking här: länk.
Vi har både berättelser och statistik på hbtq-personers grundläggande rättigheter inte respekteras, att diskriminering och våld förekommer runt om i EU idag. Egentligen har vi redan tillräckligt med bevis och kunskap för att inte behöva vänta och utreda ytterligare innan åtgärder föreslås. Idag, på internationella dagen mot homo- och transfobi, IDAHO, kom EU:s byrå för grundläggande rättigheter, FRA, med ytterligare siffror, en rapport som också innehåller förslag på åtgärder på EU och nationell nivå. Exempelvis så svarade 47% av de drygt 39000 svarande hbtq-personerna i byråns undersökning, att man har upplevt sig diskriminerad eller trakasserad pga sin sexuella läggning. Förhoppningsvis övertygar den fler om att vi behöver använda oss av den informationen vi har.
ILGA Europe publicerade igår sin årliga rapport och karta över Europa. Den visar på framsteg i Europa, men just också på de stora skillnaderna. Skillnaderna mellan medlemsstaterna är fortfarande stora i EU. I flera länder har bögar och lesbiska rätt att gifta sig. Nu senast har Frankrike beslutat om en sådan lag. Graden av våld och trakasserier varierar mellan olika medlemsländer. Men förekommer överallt. Men mycket återstår att göra. Inget av EU:s länder är ”färdiga”, utan alla kan göra mer, inklusive EU:s institutioner.
Det är helt oacceptabelt och oförenligt med de grundläggande värden som EU bygger på att medborgare utsätts för diskriminering, våld och trakasserier och undantas från lagstiftning som skyddar dem och deras familjer. Jag tror inte vi behöver grotta ner oss i siffror utan snarare grundligt gå igenom vad vi ska göra för att förbättra situationen.

På det nya asylcentret i Aten, med minister Nikos Dendias och Lamprini Koletta, chef för myndigheten för asylöverklaganden. Foto: Michele Cercone
Jag är i Grekland några dagar, det är mitt femte besök i landet som kommissionär. Regnet öser ner och läget är fortfarande oerhört bekymmersamt. Många greker har det väldigt svårt men det finns ändå vissa små ljuspunkter. Turistindustrin väntas slå rekord i sommar och Eurogruppen pekar på försiktigt positiva siffror.
Jag är förstås här för att diskutera situationen för flyktingar och migranter. Vissa framsteg har skett sedan jag var här sist. De värsta av de slutna mottagningscentren för migranter har stängts, men villkoren är fortfarande oacceptabla för alla dem som hålls inlåsta. Här behöver Grekland göra mer för att uppfylla europeiska lagar och internationella standarder. Det behövs också byggas fler öppna mottagningscenter.
På den positiva sidan kan också nämnas att det inom kort äntligen öppnas ett center för asylmottagning i Aten och på några av öarna. Asylhanteringen har hittills skötts av polisen, vilket försås inte är acceptabelt. Det nya centret har specialutbildad personal för att registera ansökningar, göra intervjuer och handlägga överklaganden.
Jag hade långa överläggningar med minister Nikos Dendias för att diskutera de återstående problemen i den handlingsplan för migration som regeringen har antagit. Det är naturligtvis Grekland självt som har huvudansvaret för att få ett system på plats, men EU-kommissionen, våra myndigheter, medlemsländerna och många frivillligorganisationer hjälper till. Grekland har fortfarande problem med att utnyttja de medel och EU- fonder som står till förfogande, och det behövs en större samordning mellan de olika departementen.
Jag hade också ett möte med premiärminister Antonis Samaras som är djupt engagerad i migrationsfrågorna i landet. Jag besökte det nya asylcentret, mötte UNHCR och besökte även den polisenhet som hittills haft huvudansvaret för asylhantering och som nu håller på att avvecklas.
En viktig fråga som vi diskuterade är det rasistiska våldet som tyvärr är väldigt närvarande i ett land där partiet Gyllene Gryning ökar i opinionen, där krisen skapar grogrund för enkla lösningar och syndabockar i politiken. En lag som kriminaliserar hets mot folkgrupp, och som gör rasistiskt våld till ett allvarligt brott, är på väg.
Senaste kommentarer