You are currently browsing the monthly archive for september 2013.

Free Dawit

Free Dawit

På måndag den 23 september, har den svensk-eritreanske journalisten Dawit Isaak suttit fängslad i Eritrea i 12 långa år utan rättegång. Jag har varit engagerad i hans frisläppande sedan strax efter arresterandet, och haft mycket kontakt med hans familj och vänföreningen.  Engagemanget bottnar i min övertygelse om att gripandet och fängslandet är ett uppenbart brott mot Dawit Isaaks mänskliga rättigheter, ett brott mot internationell rätt och ett hot mot  yttrande- och pressfriheten. Att Dawit inte fått någon rättegång är dessutom ett brott också mot Eritreas egna lagar.

Han är den ende europeiska samvetsfången i världen, enligt Amnesty. Det är så fruktansvärt sorgligt att Dawit levt inspärrad under 12 långa år. Jag tänker ofta på honom och hans familj. EU har vid upprepade tillfällen uppmanat den eritreanska regeringen att släppa alla politiska fångar, och specifikt tryckt på vad gäller Dawit Isaak. Vi har krävt information om var han befinner sig och att han måste tillåtas kontakta familj och advokat. EU kommer fortsätta sina påtryckningar mot Eritrea. Alla ansträngningar att få honom fri måste fortsätta och det är oerhört viktigt att hans öde inte glöms bort.

Tydligen kommer kampanjen Sitt med Dawit som fick stort genomslag i Almedalen även finnas på plats på Bokmässan i Göteborg nästa vecka. Det är en bra kampanj för att påminna om Dawit Isaaks öde och brotten mot mänskliga rättigheter som den eritreanska regeringen har begått och fortsätter att begå. Du kan sitta 15 minuter i ”cellen” på bokmässan, men också stödja organisationen för Dawits frigivande här.

cc Tatiana Sapateiro

foto: Tatiana Sapateiro cc

Belgrade Pride arrangeras med start nu på fredag den 20 september och med en planerad parad på lördagen den 28e. Tyvärr har jag inte möjlighet att delta i paraden i Belgrad för att visa mitt stöd till den serbiska hbt-rörelsen. Jag har därför valt att uttrycka mitt stöd till organisatörerna i form av ett brev (se nedan). Arrangörerna är rädda att paraden återigen förbjuds. I ett brev till Serbiens premiärminister Dačić har jag därför uttryckt min oro dels för säkerheten, men också påmint om vikten i försvaret av mänskliga rättigheter så som demonstrationsfriheten och yttrandefriheten.

Redan 2001 organiserades den första Pride paraden i Belgrad. Den tilläts men deltagarna attackerades av motdemonstranter och skadades. Man försökte på nytt 2009, men då blev paraden inställd. Sedan dess har det tagits små steg framåt – paraden genomfördes 2010 med tillstånd och med polisskydd mot de våldsamma motdemonstranterna. Sedan har utvecklingen tagit två steg tillbaka. År 2011 förbjöds paraden pga ”hot mot den nationella säkerheten” och likaså förbjöds förra årets prideparad. Att myndigheter ger vika för hot om våld, och förbjuder paraden på grund av säkerhetsproblem är bekymmersamt. Mötesfriheten är en oerhört viktig beståndsdel av en demokrati och staten har som uppgift att garantera medborgarnas rättigheter.

Jag uttrycker mitt stöd och beundran till arrangörerna för att det handlar om rätten för var och en att älska den man vill, utan att förlora sina rättigheter, bli diskriminerad eller riskera hot och våld. Jag vill skicka mitt stöd så att de inte tappar tron på att samhället går att förändra. Det har gått i andra europeiska länder.

Det behövs ett systematiskt arbete runt om i Europa, för att stärka medvetenheten om hbt-personers rättigheter på samhällets alla nivåer. Det handlar inte om särskilda rättigheter, utan lika rättigheter som alla andra. Det finns överlag ett stort behov av att motverka alla tendenser till diskriminering mot hbt-personer genom lagstiftning och kampanjer. Så tar vi steg framåt i rätt riktning tillsammans.

Dear friends,

You are giving many people hope for the future by organising and participating at the Belgrade Pride. You show a great courage, and admirable personal conviction, standing up for human rights and defending the right to love.

Thank you for your invitation to take part in the Belgrade Pride events! Unfortunately, due to my previous commitments, I will not be able to join you. Nevertheless, I would like to extend my warm support to your undertakings and express my admiration for you and your battle -a battle that in other countries has led to progress we see today in Europe with equal rights for LGBT people.

As you are well aware, the European Commission is strongly attached to the values enshrined in the EU Treaties and the Charter of Fundamental Rights, including freedom of assembly and freedom of expression and non-discrimination. It is totally unacceptable and incompatible with the fundamental values that the European Union are built upon, that citizens are subject to discrimination, violence and harassment and excluded from legislation that would protect them and their families.

It is of vital importance that Serbia, a country aspiring to become a member of the European Union fully embraces these values which are amongst the core foundations on which the Union project is built upon. I have sent a letter to Prime Minister Dačić in which I point out the necessity of his government to fulfil its obligations to respect, protect and fulfil the right to freedom of expression and freedom of assembly for all of its citizens, including LGBT persons – the rights enshrined in Serbia’s constitution. In my letter I stressed that the 2013 Belgrade Pride will be an important step for Serbia’s advancement in the EU path, through ensuring the core principles of equality and non-discrimination. I expressed my expectation that the Serbian authorities will take all necessary measures to facilitate a peaceful Pride march.

The European Commission will continue to monitor carefully developments in this area. It will also continue providing its strong support to the LGBT community in Serbia to enjoy their constitutional rights. 

I wish you a successful and peaceful Belgrade Pride 2013!

Tal i Tammerfors

Tammerforstal

Jag tillbringar två dagar i ett sensommarvackert Finland. Huvudanledningen till mitt besök är att tala på Metropolis-konferensen som detta år hålls i Tammerfors. Metropolis samlar sedan 1996 varje år hundratals forskare,tjänstemän, policymakers och frivillligorganisationer från 70 länder för att diskutera olika aspekter på asyl, integration och migration. Det kändes extra viktigt att åka till konferensen just i år eftersom den hålls här. I just denna stad samlades Europeiska rådet för 14 år sedan och lade fast riktlinjerna för den framtida utvecklingen av en europeisk politik på migrations- och asylområdet samt rätts- och säkerhetssamarbete. Tammerforsprogrammet från 1999 var det första i sitt slag på mitt område och det satte en hög ambitionsnivå.

Idag,14 år senare , är jag oerhört stolt över att vi har kommit överens om en gemensam europeisk asylpolitik med hög standard, rättssäkerhet och kvalitet. Också många andra viktiga steg har tagits i samarbetet på migrationsområdet. Det återstår förstås mycket att göra, och framför allt ska lagstiftningen fungera i 28 länder också i praktiken, men det är ett stort framsteg. Du kan läsa mitt tal här. Det är oerhört intressant att diskutera dessa frågor med forskarna och de andra  konferensdeltagarna som kom från hela världen.

Under mitt besök i Tammerfors har jag också hunnit besöka Finlands polishögskola som ligger här och fått lära mig mer om hur de arbetar. Jag hade också ett möte med Eva Biaudet som är Finlands minoritetsombudsman och nationell rapportör för traffickingfrågor. Vi talade framför allt om traffickingsituationen. Finland har implementerat EU-direktivet, något bara hälften av EU:s medlemsländer gjort trots att tidsfristen gick ut för ett halvår sedan. Det är skandalöst och ett svek mot alla traffickingoffer.

I Helsingfors hade jag möte med justitieminister Anna-Maja Henriksson, min vän och tidigare kollega Alex Stubb, EU- och handelsminister samt inrikesminister Päivi Räsenen. Samtalen handlade främst om situationen i Syrien, visumfrågor med Ryssland, kommande lagstiftning om illegala vapen, avslöjandena om NSA och lite allmänt EU-skvaller.

Photo: allcomm, CC Flickr

Photo: allcomm, CC Flickr

I tisdagens DN publicerades en debattartikel om hemsidor som tas ner eller görs otillgängligt efter krav från upphovsrättsinnehavare, intresseorganisationer, polis och åklagare och att det är ett växande problem och ett hot mot rättssäkerhet och yttrandefrihet inom såväl Sverige som resten av EU. Cecilia bemötte kritiken och frågorna igår på dn.se 

Det finns inga enkla lösningar

Att verka för ett öppet, fritt och säkert internet är en av de viktigaste utmaningarna som vi står inför. Vi måste värna om den helt avgörande roll som internet spelar i våra liv, vi måste verka för att så många människor som möjligt kan ta tillvara på nätets alla möjligheter fullt ut.
Flera EU-kommissionärer har internetfrågor på sina arbetsområden. Tidigare i år antog kommissionen och utrikestjänsten en strategi med visionen om att – byggt på individens skydd och fundamental rättigheter – skapa ett öppet, fritt och säkert nät. En viktig utgångspunkt är att samma regler och friheter som gäller i övriga samhället även ska gälla på nätet. Nästa vecka tar vi i kommissionen ställning till ett förslag om att stärka den digitala marknaden där jag kommer driva på för att vi säkerställer nätneutralitet.
Författarna till måndagens debattartikel betonar vikten av att vi får en mer transparent och rättssäker process kring regler för att stänga hemsidor på nätet. Jag kan bara hålla med. Nuvarande situation innebär en osäkerhet för många som inte är önskvärd.
Under våren har vi därför, under min kommissionärskollega Michel Barniers ledning, diskuterat hur ett förslag skulle kunna se ut. Utkastet till lagförslag handlade om hur själva processen att stänga ned en hemsida som ifrågasatts på legal grund ska gå till. Trots en god ambition har vi inte kunnat enas om vägen framåt.

En av mina invändningar var att man inte kan ha enhetliga regler för alla sorters fall. Hanteringen av sexuellt utnyttjande av barn på nätet kräver till exempel en annan ordning än frågor om upphovsrätt, även om man i båda fallen naturligtvis måste tillämpa rättsäkerhet.
Mycket talar för att vi behöver ett tydligare och mer rättssäkert ramverk. Men det finns inga enkla lösningar. Det handlar om att ta fram ett förslag som tar hänsyn till olikheter men samtidigt garanterar rättsäkerhet. Här välkomnar jag ett starkt engagemang från såväl nationella parlament, Europaparlamentet som det civila samhället. Dialogen med olika partners och inom kommissionen fortsätter och jag är beredd att stödja kommissionär Michel Barniers ansträngningar för att finna en bra väg framåt.
Cecilia Malmström, EU-kommissionär med ansvar för inrikes frågor

Skriv in din epostadress för att prenumerera på den här bloggen och därmed få information om nya inlägg via epost.

Malmström på Twitter

Senaste kommentarer

Netikett

Kommentarskribenter måste hålla sig till anständig samtalston. Diskussionen ska ske med respekt för alla människors lika värde. Detta gäller även för länkar.
wordpress statistics
%d bloggare gillar detta: