Signeringsevent i Turkiet.

Signeringsevent i Turkiet.

En av EU:s främsta hörnstenar – den fria rörligheten – har ifrågasatts under året, men det är en rättighet som vi i kommissionen alltid kommer att försvara. Alla EU-medborgare har rätt till att flytta och bosätta sig i vilket EU-land som helst. Utöver den frihet det innebär för individen, så har den fria rörligheten för arbetstagare positiva effekter på ekonomierna och arbetsmarknaderna. Tusentals arbetslösa spanska ingenjörer jobbar nu i Tyskland t.ex.

Samtidigt som den fria rörligheten medför fördelar för EU och EU:s ekonomi som helhet, har städer runt om i EU ställts inför utmaningar till följd av att människor flyttar.  Krisen har framkallat debatt i vissa medlemsstater om konsekvenserna av den fria rörligheten för de nationella sociala systemen och på trycket på de lokala tjänsterna. Som svar på oron publicerade vi en rapport som visade att mobila EU-medborgare jobbar i högre utsträckning än medborgarna i mottagarländerna. Rapporten innehåller också fem åtgärder för förbättring och förklaring till lokala myndigheter.

Kopplat till den fria rörligheten är också Schengenavtalet. Där har vi under året kommit överens om att stärka Schengensamarbetet. I det nya systemet får kommissionen en central och samordnande roll. Inget medlemsland kommer att kunna stänga gränser på eget bevåg. Kommissionen kommer också hålla ett vakande öga över de interna gränserna i EU och se till att medlemsländerna inte missbrukar kontroller såsom att kolla pass när det inte är befogat. Vi vet att detta sker alltför ofta idag.

Vi vet att rörlighet och migration är viktigt för ekonomiskt tillväxt och utveckling. Därför jobbar vi dels med visumfrihetsförhandlingar och visumlättnader. Det är en viktig del i EU:s arbete att tätare samarbeta med sin grannregion. I veckan var jag i Turkiet för att skriva under att EU inleder förhandlingar med dem. Det är en viktig utveckling i vår relation. Kommissionen föreslog i november att Moldaviens medborgare ska slippa visum. Förhandlingar om visumfrihet pågår också med Ukraina och Georgien. Det är centralt för det dagliga utbytet mellan länder att vanliga medborgare lätt kan resa och besöka släkt och vänner , att affärsmän kan göra affärer, att turister inte behöver köa i veckor för visum.

Trots mycket hög arbetslöshet har vi paradoxalt nog också problem att finna kvalificerad arbetskraft inom flera områden. Den demografiska utmaningen är stor i flera länder, det föds helt enkelt för få barn i Europa. Många insatser behövs förstås här – fler kvinnor måste ut på arbetsmarknaden, vi behöver satsa mer på utbildning och på integration av de invandrare som redan finns i Europa. Arbetskraftsinvandring är inte lösningen på alla problem men kan vara en viktig faktor och vi måste göra mer för att göra Europa mer attraktivt och tillgängligt för människor utanför EU.

I mars presenterade jag ett förslag för att minska byråkratin för utländska studenter och forskare, och ge dem bättre villkor, för att locka dem till EU. Här finns det ännu inte något beslut i rådet och parlamentet. Däremot har en bra lösning hittats i diskussionen om inrese- och uppehållsvillkoren och migranternas rättigheter vad gäller säsongsarbetare. Reglerna ska underlätta visumproceduren och säsongsarbetarna ska dessutom omfattas av samma arbetsmarknadsregler som EU-medborgare vad gäller exempelvis arbetstider, minimilöner, ledighet och säkerhet. Frågan om arbetskraftsinvandring kommer att bli central de närmaste åren.

EU står inför ett viktigt val i maj. Vi måste fortsätta att försvara den fria rörligheten, stå upp mot intolerans och påminna om att migration och är en tillgång och en framgångsfaktor.