Idag är jag i Tunis, den tunisiska huvudstaden. Det känns extra bra att vara här strax efter tillkännagivandet att Nobels fredspris tilldelas Tunisiska nationella kvartetten för dialog. Organisationen får priset för sitt arbete för demokrati i hemlandet i samband med den arabiska våren. Den tunisiska vägen mot demokrati har varit en källa till inspiration och hopp för oss alla, så under mitt besök här jag vill förmedla ett tydligt budskap: EU står fast sitt stöd till Tunisiens ekonomiska och politiska reformer, och vill hjälpa landet framåt.
Närmare handelsrelationer spelar en viktig roll i detta. Det är därför det är dags ta dessa till en högre nivå. Idag träffade jag premiärminister Habib Essid och handelsminister Ridha Lahouel, och inleder förhandlingarna om ett djupgående och omfattande handelsavtal (DCFTA) mellan EU och Tunisien. Målet är att ta bort handelshinder mellan oss, och att se till att EU kan stödja Tunisiens vidareutveckling genom att öppna upp våra handelsförbindelser. Detta kommer att innebära nya tillväxt- och sysselsättningsmöjligheter på båda sidor. Detta avtal skulle vara asymmetrisk, vilket innebär att EU kommer att öppna sin marknad för Tunisien mer och snabbare, än vice versa. EU är Tunisiens största handelspartner med bred marginal: 57 procent av den totala tunisiska handeln.
Den befintliga associeringsavtalet mellan oss går tillbaka till 1995 och är en god grund att bygga vidare på, men vi vill se till att Tunisien kan få ut mer av möjligheter på EU-marknaden. Vi har redan tagit ett steg i denna riktning – förra månaden föreslog kommissionen att ge ytterligare tillgång till EU: s marknad för tunisisk olivolja genom en 62-procentig ökning av den årliga kvoten. I våra kommande handelsförhandlingar kommer vi inte bara att diskutera handel med jordbruksprodukter, utan också investeringar och handel med exempelvis tjänster. Genom denna process, kan vi också ge europeiska företag en försäkran om att de ekonomiska reformerna i Tunisien verkligen är inne på rätt spår, och att tiden är mogen för att öka investeringarna i landet.Du kan läsa mitt tal från idag här.
Jag ser också fram emot att personligen gratulera Nobels fredspristagare här i Tunis. Det kommer att bli ett nöje att utbyta åsikter med företrädare för fackföreningen Tunisian General Labour Union (UGTT), Arbetsgivarorganisationen Tunisian Confederation of Industry, Trade and Handicrafts (UTICA), människorättsorganisationen Tunisian Human Rights League (LDTH), den nationella advokatföreningen Tunisian Order of Lawyers och andra företrädare för tunisiska civila samhället. Vi måste arbeta tillsammans och se till att det civila samhället, politiker i både Tunisien och EU deltar i arbetet med att fördjupa våra relationer, till gagn för våra respektive invånare.
1 kommentar
Comments feed for this article
13 oktober 2015 den 13:55
Monica Påhlsson
Jag hoppas att du ser till att få träffa också kvinnor i de länder Du besöker. Det skulle stärka kvinnorna i deras arbete för fred och mänskliga rättigheter. kvinnor är hälften!! Kvinnor är så ofta ”osynliga” – men de finns och kämpar.
Monica Påhlsson