You are currently browsing the monthly archive for januari 2016.

Ukrainas flagga (CC wikimedia.org)

Ukrainas flagga (CC wikimedia.org)

I måndags träffade jag Ukrainas utrikesminister Pavlo Klimkin och diskuterade även Ukrainafrågan med EU:s utrikesministrar i ministerrådet. Vid årsskiftet trädde ett djupgående och omfattande frihandelsområde (DCFTA) i kraft mellan EU och Ukraina, något som jag är riktigt glad över.

Handelsavtalet innebär viktiga ekonomiska möjligheter för Ukraina, men för att fullt ut realisera dem behövs fortsatt hårt arbete med att reformera ekonomin och den offentliga administrationen. EU stöder Ukraina i den processen som är nödvändig för den ukrainska ekonomin eftersom den är försvagad av ryska sanktioner och handelsrestriktionerna. Medlemsstaterna stöder också Ukraina. På utrikesministermötet kom vi överens om att samordna våra stödinsatser bättre.

Handelsavtalet ger ukrainska företag tillgång till EU-marknaden – den största i världen med 500 miljoner konsumenter. Oberoende studier visar att Ukrainas ekonomi kan växa med sex procent på medellång sikt och mycket mer på lång sikt om avtalet implementeras ordentligt. Ukraina ska enligt avtalet gradvis harmonisera sin lagstiftning med gällande EU-lagstiftning inom en rad områden såsom produktregleringar, offentlig upphandling, livsmedelssäkerhet och konkurrenslagstiftning. Detta kommer att underlätta exporten till EU, och kommer att göra företagsklimatet bättre vilket kan attrahera välbehövliga investeringar från Europeiska företag. Större ansträngningar för att bekämpa korruption och stärka rättssäkerheten är särskilt viktiga för att vinna investerares förtroende. Från EU:s sida har vi mobiliserat teknisk expertis som hjälper Ukrainas institutioner med reformarbetet på plats.

Vi är också engagerade i att förbättra Ukrainas små- och medelstora företags affärsmöjligheter i EU, till exempel genom något som kallas ‘the DCFTA Facility for SMEs’ som kommer att ge över 100 miljoner euro i bidrag och över 1 miljard euro i lånefinansiering till småföretag i Ukraina som vill göra affärer med eller i EU. Det kommer till exempel att hjälpa dem att uppfylla hälsostandarder för livsmedel och tekniska regleringar för industriprodukter så att de kan exportera till EU-marknaden, vilket kan leda till tillväxt och nya jobb i Ukraina.

Jag är besviken över att Ryssland har valt att införa ytterligare sanktioner mot Ukraina. De har nyligen tagit bort handelspreferenser, förbjudit nästan all livsmedelsimport från Ukraina och infört restriktioner på Ukrainska produkter som transporteras genom Ryssland till tredje land. Detta är en fortsättning på en lång rad sanktioner som Ryssland infört sedan början av Ukrainakrisen och de skadar Ukrainas ekonomi på kort sikt då Ryssland har varit en viktig handelspartner för Ukraina. Som en del i den så kallade Minsk-processen har jag och mitt team fört trepartssamtal med Ryssland och Ukraina för att bättre förstå om Ryssland har specifika ekonomiska eller juridiska problem med DCFTA-avtalet, och vi var öppna och konstruktiva i denna process. Trots att vi visade öppenhet och flexibilitet i trepartssamtalen kunde vi inte nå en politisk lösning. Det är fullt normalt att ett land har flera handelspartners samtidigt och det finns ingen juridisk eller ekonomisk anledning till att Ukraina inte kan ha nära handelsrelationer med EU och Ryssland samtidigt.

Trots många svårigheter så är jag övertygad om att det finns ljus i slutet av tunneln för Ukraina och den ukrainska ekonomin. Handelsavtalet ger hopp om reformer och nya affärsmöjligheter som kommer att skapa jobb och tillväxt på medellång och lång sikt. På vårt möte i måndags försäkrade jag utrikesminister Klimkin om att EU är en stark och lojal partner som fortsatt kommer att hjälpa Ukraina med sina reformer och med att skapa tillväxt.

Annonser

Kommissionen beslutade på vårt veckomöte idag att inleda en granskning av de lagar som den nya regeringen i Polen har infört som ändrar förutsättningarna för konstitutionsdomstolen att granska lagar, och minskar mediafriheten. Det blir första gången som kommissionen använder den så kallade ”rättsstatsmekanismen” som vi införde våren 2014. Det är en mekanism som jag arbetade hårt för och som jag tillsammans med min kollega Viviane Reding presenterade i den förra kommissionen . Den innebär att om kommissionen får anledning till oro för systematiska hot mot rättsstaten så kan vi utföra en djuplodande granskning för att se om EUs grundläggande rättsprinciper är hotade.

EU är en gemenskap som bygger på värderingar, de är själva kittet i samarbetet.

Att varje enskild medlemsstat är en fungerande rättsstat är ett fundament i EU-samarbetet. Finns det tvivel så tappar medlemsstaterna förtroende för varandra. Det är grundläggande att ha ett fungerande rättssystem också för att de nationella domstolarna ska tillämpa den EU-lagstiftning som finns. Just nu verkar det som om konstitutionsdomstolens funktion och oberoende undergrävs i Polen. Det måste vi undersöka närmare.

Orsaken till att vi införde ”rättsstatsmekanismen” var att vi av erfarenhet visste att EU inte har tillräckliga verktyg för att internt ta tag i bristande respekt för rättsstaten och hot mot skyddet av de grundläggande värderingar EU bygger på, efter att ett land väl har blivit medlem. Innan ett land blir medlem ställer vi höga krav, de så kallade Köpenhamnskriterierna. Särskilt i dessa tider behöver EU värna om tillit och respekt för de grundläggande värderingarna. Vi måste kunna ställa krav på respekt för mänskliga rättigheter och respekt för rättstaten gentemot länder utanför EU, men då måste vi vara trovärdiga och ha höga krav internt.

Vi har inte någon erfarenhet av denna mekanism och vi har tidigare med dialog och överträdelseförfaranden mot Ungern lyckats avvärja de värsta lagarna som hotade media och rättsväsendets oberoende i Ungern. Jag hoppas att Polen också deltar i den dialog som EU-kommissionen efterfrågar och att vi fortfarande är överens om de grundläggande värderingarna som vår europeiska demokrati är byggd på. Det beslut som vi fattat idag är alltså skilt från det som kallas ”kärnvapensalternativet” i artikel 7 i fördraget som kan leda till förlust av rösträtt i ministerrådet och slutligen uteslutning.

EU:s uppgift är att se till att de grundläggande principerna om demokrati och rättstat inte hotas. Det är därför vi inleder analysen och dialogen med Polen. Det är bättre att förebygga än att bota.

Skriv in din epostadress för att prenumerera på den här bloggen och därmed få information om nya inlägg via epost.

Senaste kommentarer

Netikett

Kommentarskribenter måste hålla sig till anständig samtalston. Diskussionen ska ske med respekt för alla människors lika värde. Detta gäller även för länkar.
wordpress statistics
%d bloggare gillar detta: