Ukrainas flagga (CC wikimedia.org)

Ukrainas flagga (CC wikimedia.org)

I måndags träffade jag Ukrainas utrikesminister Pavlo Klimkin och diskuterade även Ukrainafrågan med EU:s utrikesministrar i ministerrådet. Vid årsskiftet trädde ett djupgående och omfattande frihandelsområde (DCFTA) i kraft mellan EU och Ukraina, något som jag är riktigt glad över.

Handelsavtalet innebär viktiga ekonomiska möjligheter för Ukraina, men för att fullt ut realisera dem behövs fortsatt hårt arbete med att reformera ekonomin och den offentliga administrationen. EU stöder Ukraina i den processen som är nödvändig för den ukrainska ekonomin eftersom den är försvagad av ryska sanktioner och handelsrestriktionerna. Medlemsstaterna stöder också Ukraina. På utrikesministermötet kom vi överens om att samordna våra stödinsatser bättre.

Handelsavtalet ger ukrainska företag tillgång till EU-marknaden – den största i världen med 500 miljoner konsumenter. Oberoende studier visar att Ukrainas ekonomi kan växa med sex procent på medellång sikt och mycket mer på lång sikt om avtalet implementeras ordentligt. Ukraina ska enligt avtalet gradvis harmonisera sin lagstiftning med gällande EU-lagstiftning inom en rad områden såsom produktregleringar, offentlig upphandling, livsmedelssäkerhet och konkurrenslagstiftning. Detta kommer att underlätta exporten till EU, och kommer att göra företagsklimatet bättre vilket kan attrahera välbehövliga investeringar från Europeiska företag. Större ansträngningar för att bekämpa korruption och stärka rättssäkerheten är särskilt viktiga för att vinna investerares förtroende. Från EU:s sida har vi mobiliserat teknisk expertis som hjälper Ukrainas institutioner med reformarbetet på plats.

Vi är också engagerade i att förbättra Ukrainas små- och medelstora företags affärsmöjligheter i EU, till exempel genom något som kallas ‘the DCFTA Facility for SMEs’ som kommer att ge över 100 miljoner euro i bidrag och över 1 miljard euro i lånefinansiering till småföretag i Ukraina som vill göra affärer med eller i EU. Det kommer till exempel att hjälpa dem att uppfylla hälsostandarder för livsmedel och tekniska regleringar för industriprodukter så att de kan exportera till EU-marknaden, vilket kan leda till tillväxt och nya jobb i Ukraina.

Jag är besviken över att Ryssland har valt att införa ytterligare sanktioner mot Ukraina. De har nyligen tagit bort handelspreferenser, förbjudit nästan all livsmedelsimport från Ukraina och infört restriktioner på Ukrainska produkter som transporteras genom Ryssland till tredje land. Detta är en fortsättning på en lång rad sanktioner som Ryssland infört sedan början av Ukrainakrisen och de skadar Ukrainas ekonomi på kort sikt då Ryssland har varit en viktig handelspartner för Ukraina. Som en del i den så kallade Minsk-processen har jag och mitt team fört trepartssamtal med Ryssland och Ukraina för att bättre förstå om Ryssland har specifika ekonomiska eller juridiska problem med DCFTA-avtalet, och vi var öppna och konstruktiva i denna process. Trots att vi visade öppenhet och flexibilitet i trepartssamtalen kunde vi inte nå en politisk lösning. Det är fullt normalt att ett land har flera handelspartners samtidigt och det finns ingen juridisk eller ekonomisk anledning till att Ukraina inte kan ha nära handelsrelationer med EU och Ryssland samtidigt.

Trots många svårigheter så är jag övertygad om att det finns ljus i slutet av tunneln för Ukraina och den ukrainska ekonomin. Handelsavtalet ger hopp om reformer och nya affärsmöjligheter som kommer att skapa jobb och tillväxt på medellång och lång sikt. På vårt möte i måndags försäkrade jag utrikesminister Klimkin om att EU är en stark och lojal partner som fortsatt kommer att hjälpa Ukraina med sina reformer och med att skapa tillväxt.