You are currently browsing the monthly archive for februari 2016.

Med kanadensiska handelsminitern Freeland. Bild: Le commerce international du Canada - Affaires mondiales Canada

Med kanadensiska handelsminitern Freeland. Bild: Le commerce international du Canada – Affaires mondiales Canada

Nu är den rättsliga granskningen och justeringen av handelsavtalet med Kanada (CETA) färdigt. Som en del av justeringen har vi ändrat på investeringskapitlet till det bättre, helt i linje med det nya systemet för investeringsskydd som jag presenterade i höstas. Vi stärker nu bestämmelserna om regeringarnas rätt att lagstifta för att skydda sina medborgarea och går från ISDS mot en permanent och transparant domstolstvistelösning istället. Utnämningen av de oberoende domarna blir transparant och etiska krav kommer ställas. Det inför också en möjlighet till överklagan av beslut. Vi får därmed ett rättvisare och öppnare system för investeringsskydd, precis som många medborgare och politiker efterfrågat.

 

Tyvärr har ISDS-debatten skymt fördelarna med CETA, men med de förändringarna vi nu gjort hoppas jag att debatten kan fokusera på de positiva konsekvenser för tillväxt och jobb som CETA kan bidra med genom att öppna marknader. Även konsumenter kan vinna på CETA genom lägre priser och större utbud. Låt mig vara tydlig med att CETA inte kommer att ändra EU:s lagstiftning. Standarder och föreskrifter som rör livsmedelssäkerhet, produktsäkerhet, konsumentskydd, hälsa, miljö, och arbetsrätt ändras inte. All import från Kanada måste uppfylla alla EU-produktregler – utan undantag.

CETA tar bort eller sänker tullar, vilket ger stora möjligheter för europeiska företag, särskilt små och medelstora. Beräkningar visar att exportföretag kommer spara runt 470 miljoner euro per år för industrivaror och 42 miljoner euro per år för jordbruksprodukter genom de sänkta tullnivåerna. CETA är också det i särklass mest långtgående avtal som någonsin ingåtts av EU när det gäller tjänster. Europeiska företag kommer att ha fler möjligheter att erbjuda specialiserade sjöfartstjänster. I andra tjänstesektorer, såsom miljötjänster, telekom och finans, är marknadstillträdet garanterat både på federal och regional nivå, vilket är en nyhet. Offentliga tjänster berörs inte, och om kanadensiska företag vill sälja tjänster i EU så måste man givetvis respektera gällande EU-regler. Avtalet kommer också göra det lättare för företag att flytta personal tillfälligt mellan EU och Kanada.
Vi har också enats om att acceptera varandras certifikat för bedömning av överensstämmelse inom områden som elektriska produkter, elektronisk och radioutrustning, leksaker, maskiner eller mätutrustning. Detta innebär att EU kan testa EU-produkter för export till Kanada enligt kanadensiska regler och vice versa. Detta innebär att man kan undvika dubbeltestning och den byråkrati det medför vilket minskar kostnaderna för företag och konsumenter. Det är särskilt viktigt för små företag som inte har marginalerna att genomföra dubbeltestning.

 

Du kan läsa hela CETA här: http://ec.europa.eu/trade/policy/in-focus/ceta/

 

Det blir nu dags för nästa steg – översättning till franska och övriga 21 EU-språk. Därefter skickas avtalet till medlemsländerna för ratificering och sedan till Europaparlamentet. Om allt går bra hoppas vi kunna skriva under avtalet under 2016 så det kan börja gälla 2017.

Austrian Vice Chancelllor Reinhold Mitterlehner

Austrian Vice Chancelllor Reinhold Mitterlehner

Idag har jag haft ett heldagsprogram om TTIP, CETA och andra handelsavtal i Wien. Jag har träffat handelsministern, nationella parlamentariker fackföreningsledare, frivillig organisationer, näringslivet, journalister samt deltog i en offentlig debatt.

USA är Österrikes största handelspartner utanför EU. Förra året exporterade Österrike varor till ett värde på 11 miljarder € till USA (5,6% av Österrikes totala exporten), och exporten har en potential att öka, och en sådan ökning skulle stimulera tillväxt och ökad sysselsättning. Importen från USA stod för cirka 4,0 miljarder € (3,3 % av importen). Österrikes välfärd är beroende av handel. Red Bull energidryck exporteras i stora mängder till USA och så klart Österrikes goda viner. Endast 0,2 % av livsmedelkonsumtionen är varor som har sitt ursprung i USA. Österrike har starka företag inom fordons- och läkemedelssektorn så branscherna har mycket att vinna på minskning av dubbelbyråkrati som vi strävar efter i TTIP-förhandlingarna.

TTIP kontroversiellt i stora delar av det österrikiska samhället och därför är det viktigt för mig att vara på plats och försäkra dem att vi garanterar att nivåer i konsument- livsmedel och miljöskydd inte kommer ändras genom TTIP. Den lagstiftning som EU har om genmodifierade organismer (GMO) kommer förbli strikt. Företagare – särskilt små- och medelstora – kan, genom att exportregler förenklas, och minskad byråkrati – anställa fler, genom att de får sänkta kostnader, och ett ökat marknadstillträde öppnar för en ökad produktion, vilket också betyder att de behöver fler anställda. En billigare import betyder lägre priser för konsumenter.

Idag inleds också den tolfte förhandlingsrundan i TTIP i Bryssel. Där diskuteras marknadstillträde, regleringssamarbete, och tekniska handelshinder. Det är också dags för EU att lägga fram vårt förslag till Investeringsdomstolssystemet (ICS). Våra respektive erbjudanden om offentlig upphandling byts omedelbart efter rundan. Både EU och USA vill jobba intensivt för att göra så stora framsteg som möjligt i förhandlingen detta år, och ha huvuddragen färdiga i slutet av året. Jag kommer träffa min motpart Michael Froman flera gånger under våren och tekniska samtal förs konstant mellan förhandlingsrundorna (2 till innan sommaren).
Du kan hitta mer info på följande länk: http://trade.ec.europa.eu/doclib/press/index.cfm?id=1454

Steel Industry at Sotralentz in Drulingen © European Union 2013 EP

Steel Industry at Sotralentz in Drulingen © European Union 2013 EP

Idag genomfördes en stor manifestation i Bryssel där stålarbetare protesterade mot pågående och hotande nedläggningar. Situationen för den europeiska stålindustrin är mycket problematisk. Jag träffade organisationen för europeiska stålindustrin, Eurofer. EU har en mycket lång tradition inom stålsektorn och en ledande roll i världen. För närvarande är EU den näst största stålproducenten i världen. De fem största stålproducenterna i EU är Tyskland, Italien, Frankrike, Spanien och Storbritannien. Vi diskuterade den aktuella situationen. Europeisk stålindustri är på många sätt konkurrenskraftig men visst finns moderniseringar och strukturanpassningar som behöver göras på sina håll. Stålindustrins långsiktiga konkurrenskraft kommer att bero på deras förmåga att utveckla banbrytande teknik inom områden som till exempel energieffektivitet.

Ett stort problem är dock relaterat till överkapacitet. Kina har de senaste åren utvecklat en överkapacitet och har blivit världens största producent med nästan hälften av den globala stålproduktionen. De säljer stål billigt. I och med den massiva konkurrensen har den europeiska stålindustrin behövt nedskärningar och tusentals jobb har försvunnit, och vi utreder om det rör sig om dumpning av priser och om EU därför kan införa motåtgärder.

Vi använder fullt ut de handelspolitiska verktyg vi har för att bemöta den nuvarande stålkrisen. Tre anti-dumpnings utredningar initierades i fredags av kommissionen. EU, liksom de flesta stora ekonomier, har ett system med handelspolitiska skyddsåtgärder. Åtgärderna gör det möjligt för EU att försvara sina producenter mot internationella snedvridning av konkurrensen i form av dumpad eller subventionerad import. Användningen av dessa instrument grundar sig på Världshandelsorganisationens (WTO) regler. Det finns redan 14 som påverkar importen av stål från Kina.

Totalt har EU nu 37 handelspolitiska åtgärder på import av stålprodukter. I flera av dem har vi fattat beslut om att ålägga provisoriska antidumpningstullar. Handelspolitiska skyddsåtgärder kan inte på egen hand lösa alla stålindustrins problem, men jag vill betona att EU-kommissionen agerar och tillämpar instrument till sitt förfogande för att stödja och säkerställa en rättvis nivå. Konkurrens är bra men den måste ske inom internationella spelregler. Parallellt har kommissionen också föreslagit att EU bör modernisera och effektivisera användningen av olika handelspolitiska skyddsåtgärder. Förslaget har diskuterats i åratal mellan medlemsstaterna och det vore bra om de kunde enas om ett gemensamt förslag så att förhandlingarna med Europaparlamentet kan inledas.

Kommissionen arrangerade i dag en högnivåkonferens om energiintensiva industrier, och Konkurrenskraftsrådet kommer att diskutera frågan igen den 29 februari.

Refugee camp of Nizip, Turkey, 45 kilometers away from Syrian border Photo: EU

Refugee camp of Nizip, Turkey, 45 kilometers away from Syrian border Photo: EU

Flykten från framförallt Syrien fortsätter och lär fortsätta en lång tid framöver. Vi i EU-kommissionen jobbar tillsammans med EU-länderna för att få ordning och bättre hantera det stora antalet anländande. Nästa vecka träffas EU:s ledare igen i Europeiska rådet och som underlag till deras diskussion antog kommissionen igår en rapport om hur det går med genomförandet av de prioriterade åtgärderna. Vi lyfter viktiga områden där det krävs omedelbara åtgärder för att återupprätta kontrollen över situationen. Det går framåt men det är uppenbart att mer måste göras för att uppnå ett hållbart system för migration.
Dagens rapport är mycket konkret och innehåller:
• Ett meddelande med framstegsrapporter om arbetet i Italien, Grekland, västra Balkan och Turkiet,
• En rekommendation till Grekland om vad som måste göras för att Dublinöverföringar ska kunna göras till Grekland på nytt,
• Ett förslag att tillfälligt pausa Österrikes skyldighet att ta kvoter från Grekland och Italien eftersom många migranter fortfarande tar sig till landet på egen hand. Tidigare har vi fryst Sveriges skyldighet att ta kvoter av samma anledning.

Lägesrapporterna från Italien och Grekland visar att det gjorts framsteg. Till exempel har andelen migranter vars fingeravtryck införts i Eurodac-databasen ökat i Grekland från 8 % i september 2015 till 78 % i januari 2016, och i Italien från 36 % till 87 % under samma period. Att anländande registreras är grundläggande för att mottagningen i EU ska fungera. Ett av EU:s beslut var att införa så kallade hotspots för att hjälpa Grekland och Italien att registrera de som anlänt. Tyvärr är bara en ”hotspot” för närvarande i full drift i Lesbos, Grekland. Arbete pågår på andra anläggningar. Deadline för fungerande hotspots är satt till mitten av februari. I Italien fungerar två hotspots (Lampedusa och Pozzallo), och i Trapani samt Taranto bör man vara färdiga snart. På andra platser i Italien är man fortfarande i planeringsstadiet.

Alla som kommer till EU har inte rätt till asyl och därför måste de som inte har tillräckliga skäl återvända. Vad gäller återvändande återstår stora utmaningar i EU-länderna, och arbetet måste intensifieras.

Det går också oerhört trögt med den interna fördelningen för att sprida ansvaret till alla EU-länder. Från Grekland har 218 omlokalisering hittills, och endast 15 medlemsstater har erbjudit platser. Från Italien har 279 sökande flyttats. Det är inte acceptabelt ! Det verkar dessutom som om medlemsstaterna försöker välja ut kandidater utifrån eget uppsatta kriterier. Genomförda hälso- och säkerhetskontroller är det enda sakliga krav som ett EU-land kan ställa. Att alla EU-länder solidariskt ställer upp är en förutsättning för ett hållbart system och bra mottagning. Att EU-länder och länder på västra Balkan blir transitländer istället för mottagarländer är inte acceptabelt. Varje åtgärd måste samordnas så att ansvaret inte skyfflas mellan länder. Turkiet har lovat Grekland att ta tillbaka tredjelandsmedborgare från den 1 juni 2016. EU har utlovat stöd till Turkiet i det så kallade ”Facility for refugees” som har en kapacitet på 3 miljarder €.

Schengen hänger på att alla Schengen länder lever upp till sina skyldigheter. Kommissionen gör allt för att se till att reglerna följs. Systemet har en stor flexibilitet för att ge medlemsstaterna möjlighet att reagera på förändrade omständigheter. Ett land har rätt att tillfälligt återinföra gränskontroller under specifika situationer, men det finns regler kring tidsfrister och strikt definierade villkor. Tillfälliga gränskontroller ska tas bort efter åtta månader, om inte rådet rekommenderar att gränskontroller förlängs. Ett sådant beslut kan rådet fatta om man konstaterar att det finns allvarliga brister i kontrollen av de yttre gränserna. Grekland har allvarliga brister i sin gränskontroll, och rådet diskuterar nu rekommendationer till Grekland för att de ska åtgärda dessa allvarliga brister och Grekland kommer få tre månader på sig med stöd från kommissionen och EU:s myndigheter. Om Grekland inte lyckas få kontroll över gränserna så kan kommissionen föreslå att de tillfälliga inre gränskontrollerna blir kvar. Det är alltså inte tal om att straffa Grekland, eller att utesluta Grekland från Schengen, utan en handlingsplan att ta itu med bristerna som har konsekvenser på andra EU-länder.

Toppmötet nästa vecka är lite av en ödesstund för EU. Det är bara gemensamma lösningar där alla 28 hjälps åt som kan ta oss ur krisen

Du kan läsa mer om vad EU gör för att få ordning i asylmottagningen och migrationssystemet här och här

Signing ceremony for the conclusion of the negotiations of a EU/Vietnam Free Trade Agreement (FTA), by Vũ Huy Hoàng, seated, on the left, and Cecilia Malmström, seated, on the right, in the presence of Nguyễn Tấn Dũng, standing, on the left, and Jean-Claude Juncker

Signing ceremony for the conclusion of the negotiations of a EU/Vietnam Free Trade Agreement (FTA), by Vũ Huy Hoàng, seated, on the left, and Cecilia Malmström, seated, on the right, in the presence of Nguyễn Tấn Dũng, standing, on the left, and Jean-Claude Juncker, © European Union

Idag har vi publicerat texten till frihandelsavtalet mellan EU och Vietnam, som skrevs under i december 2015. Avtalet är goda nyheter för både Vietnam och EU. Vietnam har en ekonomi på mer än 90 miljoner konsumenter med en växande medelklass, vilket är en stor potentiell marknad för EU:s jordbruks-, industri- och tjänsteexport. Avtalet är också viktigt eftersom vi lyfter hållbar utveckling särskilt (arbetsrätts- och miljöfrågor). Avtalet blir en modell för EU: s handelspolitik gentemot utvecklingsländerna.

Idag publicerar vi också den särskilda analysen av hållbarhetsaspekterna, som ger en övergripande inblick i viktiga politikområden och bestämmelser om relationen mellan EU och Vietnam i syfte att ytterligare främja mänskliga rättigheter och hållbar utveckling. Hur dessa aspekter ska följas upp är ett svar på de viktigaste rekommendationerna som vi fick från MR-organisationer vi träffade i maj förra året. Vi lovar att stärka MR-arbetet i dialog med Vietnam.

Ett färdigförhandlat avtal betyder inte att det träder i kraft utan det blir upp till beslutsfattarna i parlamentet och ministerrådet att fatta det beslutet. Därför är det viktigt med öppenhet så att debatten och det demokratiska samtalet kan ta fart och medborgarna vet vad politikerna har att fatta beslut om. Nu kommer avtalet först granskas så det stämmer helt överens med vårt juridiska språk, och översätts sedan till alla EU-språk, sedan skickas det till europaparlamentet och ministerrådet.

Vietnamavtalet innehåller det nya investeringsdomstolssystemet som ersätter det gamla daterade ISDS, vilket gör Vietnam extra spännande för dem som engagerat sig i den debatten. Vad gäller investeringar i sig, så kommer avtalet bidra till att underlätta investeringar i båda riktningarna.

Skriv in din epostadress för att prenumerera på den här bloggen och därmed få information om nya inlägg via epost.

Malmström på Twitter

Netikett

Kommentarskribenter måste hålla sig till anständig samtalston. Diskussionen ska ske med respekt för alla människors lika värde. Detta gäller även för länkar.
wordpress statistics
%d bloggare gillar detta: