Refugee camp of Nizip, Turkey, 45 kilometers away from Syrian border Photo: EU

Refugee camp of Nizip, Turkey, 45 kilometers away from Syrian border Photo: EU

Flykten från framförallt Syrien fortsätter och lär fortsätta en lång tid framöver. Vi i EU-kommissionen jobbar tillsammans med EU-länderna för att få ordning och bättre hantera det stora antalet anländande. Nästa vecka träffas EU:s ledare igen i Europeiska rådet och som underlag till deras diskussion antog kommissionen igår en rapport om hur det går med genomförandet av de prioriterade åtgärderna. Vi lyfter viktiga områden där det krävs omedelbara åtgärder för att återupprätta kontrollen över situationen. Det går framåt men det är uppenbart att mer måste göras för att uppnå ett hållbart system för migration.
Dagens rapport är mycket konkret och innehåller:
• Ett meddelande med framstegsrapporter om arbetet i Italien, Grekland, västra Balkan och Turkiet,
• En rekommendation till Grekland om vad som måste göras för att Dublinöverföringar ska kunna göras till Grekland på nytt,
• Ett förslag att tillfälligt pausa Österrikes skyldighet att ta kvoter från Grekland och Italien eftersom många migranter fortfarande tar sig till landet på egen hand. Tidigare har vi fryst Sveriges skyldighet att ta kvoter av samma anledning.

Lägesrapporterna från Italien och Grekland visar att det gjorts framsteg. Till exempel har andelen migranter vars fingeravtryck införts i Eurodac-databasen ökat i Grekland från 8 % i september 2015 till 78 % i januari 2016, och i Italien från 36 % till 87 % under samma period. Att anländande registreras är grundläggande för att mottagningen i EU ska fungera. Ett av EU:s beslut var att införa så kallade hotspots för att hjälpa Grekland och Italien att registrera de som anlänt. Tyvärr är bara en ”hotspot” för närvarande i full drift i Lesbos, Grekland. Arbete pågår på andra anläggningar. Deadline för fungerande hotspots är satt till mitten av februari. I Italien fungerar två hotspots (Lampedusa och Pozzallo), och i Trapani samt Taranto bör man vara färdiga snart. På andra platser i Italien är man fortfarande i planeringsstadiet.

Alla som kommer till EU har inte rätt till asyl och därför måste de som inte har tillräckliga skäl återvända. Vad gäller återvändande återstår stora utmaningar i EU-länderna, och arbetet måste intensifieras.

Det går också oerhört trögt med den interna fördelningen för att sprida ansvaret till alla EU-länder. Från Grekland har 218 omlokalisering hittills, och endast 15 medlemsstater har erbjudit platser. Från Italien har 279 sökande flyttats. Det är inte acceptabelt ! Det verkar dessutom som om medlemsstaterna försöker välja ut kandidater utifrån eget uppsatta kriterier. Genomförda hälso- och säkerhetskontroller är det enda sakliga krav som ett EU-land kan ställa. Att alla EU-länder solidariskt ställer upp är en förutsättning för ett hållbart system och bra mottagning. Att EU-länder och länder på västra Balkan blir transitländer istället för mottagarländer är inte acceptabelt. Varje åtgärd måste samordnas så att ansvaret inte skyfflas mellan länder. Turkiet har lovat Grekland att ta tillbaka tredjelandsmedborgare från den 1 juni 2016. EU har utlovat stöd till Turkiet i det så kallade ”Facility for refugees” som har en kapacitet på 3 miljarder €.

Schengen hänger på att alla Schengen länder lever upp till sina skyldigheter. Kommissionen gör allt för att se till att reglerna följs. Systemet har en stor flexibilitet för att ge medlemsstaterna möjlighet att reagera på förändrade omständigheter. Ett land har rätt att tillfälligt återinföra gränskontroller under specifika situationer, men det finns regler kring tidsfrister och strikt definierade villkor. Tillfälliga gränskontroller ska tas bort efter åtta månader, om inte rådet rekommenderar att gränskontroller förlängs. Ett sådant beslut kan rådet fatta om man konstaterar att det finns allvarliga brister i kontrollen av de yttre gränserna. Grekland har allvarliga brister i sin gränskontroll, och rådet diskuterar nu rekommendationer till Grekland för att de ska åtgärda dessa allvarliga brister och Grekland kommer få tre månader på sig med stöd från kommissionen och EU:s myndigheter. Om Grekland inte lyckas få kontroll över gränserna så kan kommissionen föreslå att de tillfälliga inre gränskontrollerna blir kvar. Det är alltså inte tal om att straffa Grekland, eller att utesluta Grekland från Schengen, utan en handlingsplan att ta itu med bristerna som har konsekvenser på andra EU-länder.

Toppmötet nästa vecka är lite av en ödesstund för EU. Det är bara gemensamma lösningar där alla 28 hjälps åt som kan ta oss ur krisen

Du kan läsa mer om vad EU gör för att få ordning i asylmottagningen och migrationssystemet här och här