Med kanadensiska handelsminitern Freeland. Bild: Le commerce international du Canada – Affaires mondiales Canada
Nu är den rättsliga granskningen och justeringen av handelsavtalet med Kanada (CETA) färdigt. Som en del av justeringen har vi ändrat på investeringskapitlet till det bättre, helt i linje med det nya systemet för investeringsskydd som jag presenterade i höstas. Vi stärker nu bestämmelserna om regeringarnas rätt att lagstifta för att skydda sina medborgarea och går från ISDS mot en permanent och transparant domstolstvistelösning istället. Utnämningen av de oberoende domarna blir transparant och etiska krav kommer ställas. Det inför också en möjlighet till överklagan av beslut. Vi får därmed ett rättvisare och öppnare system för investeringsskydd, precis som många medborgare och politiker efterfrågat.
Tyvärr har ISDS-debatten skymt fördelarna med CETA, men med de förändringarna vi nu gjort hoppas jag att debatten kan fokusera på de positiva konsekvenser för tillväxt och jobb som CETA kan bidra med genom att öppna marknader. Även konsumenter kan vinna på CETA genom lägre priser och större utbud. Låt mig vara tydlig med att CETA inte kommer att ändra EU:s lagstiftning. Standarder och föreskrifter som rör livsmedelssäkerhet, produktsäkerhet, konsumentskydd, hälsa, miljö, och arbetsrätt ändras inte. All import från Kanada måste uppfylla alla EU-produktregler – utan undantag.
CETA tar bort eller sänker tullar, vilket ger stora möjligheter för europeiska företag, särskilt små och medelstora. Beräkningar visar att exportföretag kommer spara runt 470 miljoner euro per år för industrivaror och 42 miljoner euro per år för jordbruksprodukter genom de sänkta tullnivåerna. CETA är också det i särklass mest långtgående avtal som någonsin ingåtts av EU när det gäller tjänster. Europeiska företag kommer att ha fler möjligheter att erbjuda specialiserade sjöfartstjänster. I andra tjänstesektorer, såsom miljötjänster, telekom och finans, är marknadstillträdet garanterat både på federal och regional nivå, vilket är en nyhet. Offentliga tjänster berörs inte, och om kanadensiska företag vill sälja tjänster i EU så måste man givetvis respektera gällande EU-regler. Avtalet kommer också göra det lättare för företag att flytta personal tillfälligt mellan EU och Kanada.
Vi har också enats om att acceptera varandras certifikat för bedömning av överensstämmelse inom områden som elektriska produkter, elektronisk och radioutrustning, leksaker, maskiner eller mätutrustning. Detta innebär att EU kan testa EU-produkter för export till Kanada enligt kanadensiska regler och vice versa. Detta innebär att man kan undvika dubbeltestning och den byråkrati det medför vilket minskar kostnaderna för företag och konsumenter. Det är särskilt viktigt för små företag som inte har marginalerna att genomföra dubbeltestning.
Du kan läsa hela CETA här: http://ec.europa.eu/trade/policy/in-focus/ceta/
Det blir nu dags för nästa steg – översättning till franska och övriga 21 EU-språk. Därefter skickas avtalet till medlemsländerna för ratificering och sedan till Europaparlamentet. Om allt går bra hoppas vi kunna skriva under avtalet under 2016 så det kan börja gälla 2017.
3 kommentarer
Comments feed for this article
29 februari 2016 den 17:17
thomasfogelberg
Bra jobbat
Verkligen kul att se politiker leverera
Thomas Fogelberg
16 mars 2016 den 3:55
Arvid Brodin
Du (Cecilia Malmström) måste väl vara medveten om att just de formuleringar som används i den nuvarande CETA-texten (skydd för investerares ”legitimate expectations”, att investerare ska behandlas ”fair and equitable” m.m.) är precis samma som användes i det förra ”ISDS-förslaget”, och att de öppnar upp för stämningar t.ex. när cigarettförsäljning begränsas, tillstånd för nya giftbassänger vid gruvor inte ges, när mark görs till naturreservat m.m.
Dessutom kan ju företag få ersättning inte bara för sina investeringar, utan för uteblivna _förväntade_ framtida inkomster!
Varför fortsätter du att framhärda med dessa sorters avtalstexter? (Detta är inte en retorisk fråga, jag undrar verkligen hur du kan tycka att det är en bra idé att tre jurister får besluta om miljardkompensation till företag för lagstiftning som har behandlats i ett lands högsta domstol och funnits laglig.)
Det är inte en mänsklig rättighet att få avkastning på sina investeringar. Möjligheten att starta företag finns där för att det för samhället framåt: man får möjlighten att bli rikare (och därmed få en större del av samhällets totala resurser) givet att man skapar något som är till nytta för samhället. Här finns också en självreglerande effekt: gör du en dålig investering (en investering som förkastas av samhället) så förlorar du dina pengar!
”Investerarskydd” av det slag som du vill införa gör det till en rättighet i sig självt att få avkastning på en investering, oavsett om den är till nytta för samhället eller inte. Eller uttryckt annorlunda: om du har resurser att driva en sådan här ”dispyt” så ger det dig möjlighet att roffa åt dig resurser från samhället utan att ge något alls tillbaka!
16 mars 2016 den 3:58
Arvid Brodin
Du (Cecilia Malmström) måste väl vara medveten om att just de formuleringar som används i den nuvarande CETA-texten (skydd för investerares ”legitimate expectations”, att investerare ska behandlas ”fair and equitable” m.m.) är precis samma som användes i det förra ”ISDS-förslaget”, och att de öppnar upp för stämningar t.ex. när cigarettförsäljning begränsas, tillstånd för nya giftbassänger vid gruvor inte ges, när mark görs till naturreservat m.m.
Dessutom kan ju företag få ersättning inte bara för sina investeringar, utan för uteblivna _förväntade_ framtida inkomster!
Varför fortsätter du att framhärda med dessa sorters avtalstexter? (Detta är inte en retorisk fråga, jag undrar verkligen hur du kan tycka att det är en bra idé att tre jurister får besluta om miljardkompensation till företag för lagstiftning som har behandlats i ett lands högsta domstol och funnits laglig.)
Det är inte en mänsklig rättighet att få avkastning på sina investeringar. Möjligheten att starta företag finns där för att det för samhället framåt: man får möjlighten att bli rikare (och därmed få en större del av samhällets totala resurser) givet att man skapar något som är till nytta för samhället. Här finns också en självreglerande effekt: gör du en dålig investering (en investering som förkastas av samhället) så förlorar du dina pengar!
”Investerarskydd” av det slag som du vill införa gör det till en rättighet i sig självt att få avkastning på en investering, oavsett om den är till nytta för samhället eller inte. Eller uttryckt annorlunda: om du har resurser att driva en sådan här ”dispyt” så ger det dig möjlighet att roffa åt dig resurser från samhället utan att ge något tillbaka!