Photo: allcomm, CC Flickr

Photo: allcomm, CC Flickr

Har du någonsin försökt beställa en bok eller annan vara på Amazon, och upptäckt att försäljaren som är baserad i England inte levererar till Sverige? Eller sett fram emot att följa favoritserien på utlandssemestern men inte kunnat för att Netflix inte hängde med? Som regelverket för digital handel ser ut idag så förhindras konsumenter och företag – särskilt små och medelstora företag – från att dra maximal nytta av den digitala marknaden. Och detta är inte enbart en europeisk fråga. Man tänker sig för innan man beställer de där jeansen från USA också. Vem står för kostnaden om de inte passar och behöver skickas tillbaka? Det ligger helt klart i vårt intresse att avveckla internationella handelshinder (och ta bort tullavgifterna på jeansen genom TTIP) det har vi förstått för länge sen. Det gäller den digitala marknaden också.

Idag fattade kommissionen viktiga beslut om förslag som rör den digitala inre marknadsstrategin. Förslagen i fråga har som syfte att ta bort digitala handelshinder i Europa genom att åtgärda olika former av diskriminering, till exempel geografiska hinder, och genom att förbättra leverans och expresstjänster. Vi förbättrar även den nuvarande regleringen för konsumentsskyddssamarbetet i Europa. Detta innebär tex högre krav på öppenhet för sökmotorer och andra aktörer med digital verksamhet.
Av de konsumenter som använder sig av audiovisuella tjänster idag är cirka 20% barn. Vi har därför också tagit fram förslag i syfte att skydda barn från skadligt innehåll som pornografi och reklam för alkoholhaltiga drycker. Internet och digital teknologi har förändrat våra kommersiella vanor. Den digitala e-handeln i EU växte med 13.7% från 2013 till 2014, och idag omsätter den cirka 370 miljarder euro per år. Ändå skrapar vi bara på ytan av en ofantlig källa till tillväxt, jobb, och innovation, inte bara på EU nivå utan även globalt.

Verkligheten är att idag är tillgången till internet i EU länderna väldigt ojämlik med runt 60 miljoner invånare som står utan digital uppkoppling. Därför har den digitala inre marknaden med rätta lyfts fram som en av Kommissionens topp tio prioriteringar för den politiska agendan för år 2015-2020.
17% av Europeiska företag må sälja varor via internet idag, men antalet försäljare som också levererar till andra EU länder ligger på knappa 8%. Det är få lågt för våra standarder. Om våra konsumenter och företag ska kunna dra maximal nytta av de möjligheter som den digitala marknaden medför så måste vi modernisera och anpassa regelverket efter digitala affärsmetoder och konsumtionsvanor, både i Europa och globalt.