You are currently browsing Cecilia Malmström’s articles.

Refugee camp of Nizip, Turkey, 45 kilometers away from Syrian border Photo: EU

Refugee camp of Nizip, Turkey, 45 kilometers away from Syrian border Photo: EU

Flykten från framförallt Syrien fortsätter och lär fortsätta en lång tid framöver. Vi i EU-kommissionen jobbar tillsammans med EU-länderna för att få ordning och bättre hantera det stora antalet anländande. Nästa vecka träffas EU:s ledare igen i Europeiska rådet och som underlag till deras diskussion antog kommissionen igår en rapport om hur det går med genomförandet av de prioriterade åtgärderna. Vi lyfter viktiga områden där det krävs omedelbara åtgärder för att återupprätta kontrollen över situationen. Det går framåt men det är uppenbart att mer måste göras för att uppnå ett hållbart system för migration.
Dagens rapport är mycket konkret och innehåller:
• Ett meddelande med framstegsrapporter om arbetet i Italien, Grekland, västra Balkan och Turkiet,
• En rekommendation till Grekland om vad som måste göras för att Dublinöverföringar ska kunna göras till Grekland på nytt,
• Ett förslag att tillfälligt pausa Österrikes skyldighet att ta kvoter från Grekland och Italien eftersom många migranter fortfarande tar sig till landet på egen hand. Tidigare har vi fryst Sveriges skyldighet att ta kvoter av samma anledning.

Lägesrapporterna från Italien och Grekland visar att det gjorts framsteg. Till exempel har andelen migranter vars fingeravtryck införts i Eurodac-databasen ökat i Grekland från 8 % i september 2015 till 78 % i januari 2016, och i Italien från 36 % till 87 % under samma period. Att anländande registreras är grundläggande för att mottagningen i EU ska fungera. Ett av EU:s beslut var att införa så kallade hotspots för att hjälpa Grekland och Italien att registrera de som anlänt. Tyvärr är bara en ”hotspot” för närvarande i full drift i Lesbos, Grekland. Arbete pågår på andra anläggningar. Deadline för fungerande hotspots är satt till mitten av februari. I Italien fungerar två hotspots (Lampedusa och Pozzallo), och i Trapani samt Taranto bör man vara färdiga snart. På andra platser i Italien är man fortfarande i planeringsstadiet.

Alla som kommer till EU har inte rätt till asyl och därför måste de som inte har tillräckliga skäl återvända. Vad gäller återvändande återstår stora utmaningar i EU-länderna, och arbetet måste intensifieras.

Det går också oerhört trögt med den interna fördelningen för att sprida ansvaret till alla EU-länder. Från Grekland har 218 omlokalisering hittills, och endast 15 medlemsstater har erbjudit platser. Från Italien har 279 sökande flyttats. Det är inte acceptabelt ! Det verkar dessutom som om medlemsstaterna försöker välja ut kandidater utifrån eget uppsatta kriterier. Genomförda hälso- och säkerhetskontroller är det enda sakliga krav som ett EU-land kan ställa. Att alla EU-länder solidariskt ställer upp är en förutsättning för ett hållbart system och bra mottagning. Att EU-länder och länder på västra Balkan blir transitländer istället för mottagarländer är inte acceptabelt. Varje åtgärd måste samordnas så att ansvaret inte skyfflas mellan länder. Turkiet har lovat Grekland att ta tillbaka tredjelandsmedborgare från den 1 juni 2016. EU har utlovat stöd till Turkiet i det så kallade ”Facility for refugees” som har en kapacitet på 3 miljarder €.

Schengen hänger på att alla Schengen länder lever upp till sina skyldigheter. Kommissionen gör allt för att se till att reglerna följs. Systemet har en stor flexibilitet för att ge medlemsstaterna möjlighet att reagera på förändrade omständigheter. Ett land har rätt att tillfälligt återinföra gränskontroller under specifika situationer, men det finns regler kring tidsfrister och strikt definierade villkor. Tillfälliga gränskontroller ska tas bort efter åtta månader, om inte rådet rekommenderar att gränskontroller förlängs. Ett sådant beslut kan rådet fatta om man konstaterar att det finns allvarliga brister i kontrollen av de yttre gränserna. Grekland har allvarliga brister i sin gränskontroll, och rådet diskuterar nu rekommendationer till Grekland för att de ska åtgärda dessa allvarliga brister och Grekland kommer få tre månader på sig med stöd från kommissionen och EU:s myndigheter. Om Grekland inte lyckas få kontroll över gränserna så kan kommissionen föreslå att de tillfälliga inre gränskontrollerna blir kvar. Det är alltså inte tal om att straffa Grekland, eller att utesluta Grekland från Schengen, utan en handlingsplan att ta itu med bristerna som har konsekvenser på andra EU-länder.

Toppmötet nästa vecka är lite av en ödesstund för EU. Det är bara gemensamma lösningar där alla 28 hjälps åt som kan ta oss ur krisen

Du kan läsa mer om vad EU gör för att få ordning i asylmottagningen och migrationssystemet här och här

Signing ceremony for the conclusion of the negotiations of a EU/Vietnam Free Trade Agreement (FTA), by Vũ Huy Hoàng, seated, on the left, and Cecilia Malmström, seated, on the right, in the presence of Nguyễn Tấn Dũng, standing, on the left, and Jean-Claude Juncker

Signing ceremony for the conclusion of the negotiations of a EU/Vietnam Free Trade Agreement (FTA), by Vũ Huy Hoàng, seated, on the left, and Cecilia Malmström, seated, on the right, in the presence of Nguyễn Tấn Dũng, standing, on the left, and Jean-Claude Juncker, © European Union

Idag har vi publicerat texten till frihandelsavtalet mellan EU och Vietnam, som skrevs under i december 2015. Avtalet är goda nyheter för både Vietnam och EU. Vietnam har en ekonomi på mer än 90 miljoner konsumenter med en växande medelklass, vilket är en stor potentiell marknad för EU:s jordbruks-, industri- och tjänsteexport. Avtalet är också viktigt eftersom vi lyfter hållbar utveckling särskilt (arbetsrätts- och miljöfrågor). Avtalet blir en modell för EU: s handelspolitik gentemot utvecklingsländerna.

Idag publicerar vi också den särskilda analysen av hållbarhetsaspekterna, som ger en övergripande inblick i viktiga politikområden och bestämmelser om relationen mellan EU och Vietnam i syfte att ytterligare främja mänskliga rättigheter och hållbar utveckling. Hur dessa aspekter ska följas upp är ett svar på de viktigaste rekommendationerna som vi fick från MR-organisationer vi träffade i maj förra året. Vi lovar att stärka MR-arbetet i dialog med Vietnam.

Ett färdigförhandlat avtal betyder inte att det träder i kraft utan det blir upp till beslutsfattarna i parlamentet och ministerrådet att fatta det beslutet. Därför är det viktigt med öppenhet så att debatten och det demokratiska samtalet kan ta fart och medborgarna vet vad politikerna har att fatta beslut om. Nu kommer avtalet först granskas så det stämmer helt överens med vårt juridiska språk, och översätts sedan till alla EU-språk, sedan skickas det till europaparlamentet och ministerrådet.

Vietnamavtalet innehåller det nya investeringsdomstolssystemet som ersätter det gamla daterade ISDS, vilket gör Vietnam extra spännande för dem som engagerat sig i den debatten. Vad gäller investeringar i sig, så kommer avtalet bidra till att underlätta investeringar i båda riktningarna.

Ukrainas flagga (CC wikimedia.org)

Ukrainas flagga (CC wikimedia.org)

I måndags träffade jag Ukrainas utrikesminister Pavlo Klimkin och diskuterade även Ukrainafrågan med EU:s utrikesministrar i ministerrådet. Vid årsskiftet trädde ett djupgående och omfattande frihandelsområde (DCFTA) i kraft mellan EU och Ukraina, något som jag är riktigt glad över.

Handelsavtalet innebär viktiga ekonomiska möjligheter för Ukraina, men för att fullt ut realisera dem behövs fortsatt hårt arbete med att reformera ekonomin och den offentliga administrationen. EU stöder Ukraina i den processen som är nödvändig för den ukrainska ekonomin eftersom den är försvagad av ryska sanktioner och handelsrestriktionerna. Medlemsstaterna stöder också Ukraina. På utrikesministermötet kom vi överens om att samordna våra stödinsatser bättre.

Handelsavtalet ger ukrainska företag tillgång till EU-marknaden – den största i världen med 500 miljoner konsumenter. Oberoende studier visar att Ukrainas ekonomi kan växa med sex procent på medellång sikt och mycket mer på lång sikt om avtalet implementeras ordentligt. Ukraina ska enligt avtalet gradvis harmonisera sin lagstiftning med gällande EU-lagstiftning inom en rad områden såsom produktregleringar, offentlig upphandling, livsmedelssäkerhet och konkurrenslagstiftning. Detta kommer att underlätta exporten till EU, och kommer att göra företagsklimatet bättre vilket kan attrahera välbehövliga investeringar från Europeiska företag. Större ansträngningar för att bekämpa korruption och stärka rättssäkerheten är särskilt viktiga för att vinna investerares förtroende. Från EU:s sida har vi mobiliserat teknisk expertis som hjälper Ukrainas institutioner med reformarbetet på plats.

Vi är också engagerade i att förbättra Ukrainas små- och medelstora företags affärsmöjligheter i EU, till exempel genom något som kallas ‘the DCFTA Facility for SMEs’ som kommer att ge över 100 miljoner euro i bidrag och över 1 miljard euro i lånefinansiering till småföretag i Ukraina som vill göra affärer med eller i EU. Det kommer till exempel att hjälpa dem att uppfylla hälsostandarder för livsmedel och tekniska regleringar för industriprodukter så att de kan exportera till EU-marknaden, vilket kan leda till tillväxt och nya jobb i Ukraina.

Jag är besviken över att Ryssland har valt att införa ytterligare sanktioner mot Ukraina. De har nyligen tagit bort handelspreferenser, förbjudit nästan all livsmedelsimport från Ukraina och infört restriktioner på Ukrainska produkter som transporteras genom Ryssland till tredje land. Detta är en fortsättning på en lång rad sanktioner som Ryssland infört sedan början av Ukrainakrisen och de skadar Ukrainas ekonomi på kort sikt då Ryssland har varit en viktig handelspartner för Ukraina. Som en del i den så kallade Minsk-processen har jag och mitt team fört trepartssamtal med Ryssland och Ukraina för att bättre förstå om Ryssland har specifika ekonomiska eller juridiska problem med DCFTA-avtalet, och vi var öppna och konstruktiva i denna process. Trots att vi visade öppenhet och flexibilitet i trepartssamtalen kunde vi inte nå en politisk lösning. Det är fullt normalt att ett land har flera handelspartners samtidigt och det finns ingen juridisk eller ekonomisk anledning till att Ukraina inte kan ha nära handelsrelationer med EU och Ryssland samtidigt.

Trots många svårigheter så är jag övertygad om att det finns ljus i slutet av tunneln för Ukraina och den ukrainska ekonomin. Handelsavtalet ger hopp om reformer och nya affärsmöjligheter som kommer att skapa jobb och tillväxt på medellång och lång sikt. På vårt möte i måndags försäkrade jag utrikesminister Klimkin om att EU är en stark och lojal partner som fortsatt kommer att hjälpa Ukraina med sina reformer och med att skapa tillväxt.

Kommissionen beslutade på vårt veckomöte idag att inleda en granskning av de lagar som den nya regeringen i Polen har infört som ändrar förutsättningarna för konstitutionsdomstolen att granska lagar, och minskar mediafriheten. Det blir första gången som kommissionen använder den så kallade ”rättsstatsmekanismen” som vi införde våren 2014. Det är en mekanism som jag arbetade hårt för och som jag tillsammans med min kollega Viviane Reding presenterade i den förra kommissionen . Den innebär att om kommissionen får anledning till oro för systematiska hot mot rättsstaten så kan vi utföra en djuplodande granskning för att se om EUs grundläggande rättsprinciper är hotade.

EU är en gemenskap som bygger på värderingar, de är själva kittet i samarbetet.

Att varje enskild medlemsstat är en fungerande rättsstat är ett fundament i EU-samarbetet. Finns det tvivel så tappar medlemsstaterna förtroende för varandra. Det är grundläggande att ha ett fungerande rättssystem också för att de nationella domstolarna ska tillämpa den EU-lagstiftning som finns. Just nu verkar det som om konstitutionsdomstolens funktion och oberoende undergrävs i Polen. Det måste vi undersöka närmare.

Orsaken till att vi införde ”rättsstatsmekanismen” var att vi av erfarenhet visste att EU inte har tillräckliga verktyg för att internt ta tag i bristande respekt för rättsstaten och hot mot skyddet av de grundläggande värderingar EU bygger på, efter att ett land väl har blivit medlem. Innan ett land blir medlem ställer vi höga krav, de så kallade Köpenhamnskriterierna. Särskilt i dessa tider behöver EU värna om tillit och respekt för de grundläggande värderingarna. Vi måste kunna ställa krav på respekt för mänskliga rättigheter och respekt för rättstaten gentemot länder utanför EU, men då måste vi vara trovärdiga och ha höga krav internt.

Vi har inte någon erfarenhet av denna mekanism och vi har tidigare med dialog och överträdelseförfaranden mot Ungern lyckats avvärja de värsta lagarna som hotade media och rättsväsendets oberoende i Ungern. Jag hoppas att Polen också deltar i den dialog som EU-kommissionen efterfrågar och att vi fortfarande är överens om de grundläggande värderingarna som vår europeiska demokrati är byggd på. Det beslut som vi fattat idag är alltså skilt från det som kallas ”kärnvapensalternativet” i artikel 7 i fördraget som kan leda till förlust av rösträtt i ministerrådet och slutligen uteslutning.

EU:s uppgift är att se till att de grundläggande principerna om demokrati och rättstat inte hotas. Det är därför vi inleder analysen och dialogen med Polen. Det är bättre att förebygga än att bota.

WTO-MC10-Kenya logo

WTO-MC10-Kenya logo

Jag är på väg ner till Nairobi där det 10 ministermötet i Världshandelsorganisationen (WTO) hålls i veckan. EU är engagerat i multilateralism och även om Doharundan har gått i stå jobbar vi hårt för att nå resultat i frågor som är särskilt viktiga för utvecklingsländer.

På det förra ministermötet på Bali 2013 uppnåddes ett avtal kring förenklade handelsprocedurer som minskar tullbyråkrati och underlättar handel. Denna gång hoppas vi att ett avtal kring att ta bort direkta och indirekta exportsubventioner på jordbruksprodukter som snedvrider konkurrensen och slår hårt mot bönder i utvecklingsländer som måste konkurrera med subventionerade produkter.

EU har tillsammans med Brasilien, Argentina, Nya Zealand, Paraguay, Peru, och Uruguay, lagt ett omfattande förslag på förhandlingsbordet som tar bort sådana subventioner. Det faktum att EU har lagt fram förslaget tillsammans med dessa länder är ett tecken på att går att finna konsensus. I de förberedande förhandlingarna vid WTO:s högkvarter i Genève har EU varit konstruktiva och flexibla men vissa andra stora medlemmar av WTO har inte hittills visat den flexibilitet som är nödvändig för att nå ett avtal.

Jag uppmanar mina kollegor, världens handelsministrar, att se bortom historiska meningsskiljaktigheter och konstruktivt jobba för ett avtal kring exportsubventioner som kan gynna alla – inte minst utvecklingsländer som är beroende av jordbruk. Vi behöver snabbt fler förhandlingstexter på bordet så att vi kan få till ett avtal denna vecka – både vad gäller exportsubventioner men också specialregler kring tjänster och ursprungsregler för de minst utvecklade länderna. Alla, inte minst de stora spelarna, måste förhandla i god tro. EU är redo att bidra till en framgång denna vecka, men vi kan inte göra allt själva.

Om du vill veta mer om min syn på WTO och vårt förslag om exportsubvetioner kan du läsa min debattartikel här (på engelska). I torsdags var jag i Europaparlamentet och pratade med kommittén för internationell handel om Nairobimötet – du kan se en inspelning av det här.

Photo: mightykenny Creative Commons

Photo: mightykenny Creative Commons

Korruption undergräver demokratin och rättsstaten. Den hindrar länder att utvecklas, lägger lock på tillväxten och driver den organiserade brottsligheten. Den kan leda till kränkningar av mänskliga rättigheter och snedvrider marknader. Dessutom urholkar den tilliten i samhället. Vi vet också att pengarna som går förlorade i korruption i den offentliga förvaltningen i EU:s medlemsländer motsvarar nästa lika mycket som EU:s hela budget. Idag är det internationella antikorruptionsdagen, så låt oss använda denna dag för att uppmärksamma att vi varje dag försöker bekämpa korruption.

Även om handelsavtal främst handlar om att skapa nya ekonomiska möjligheter för människor över hela världen, så kan de också handla om att bekämpa korruption och främja god förvaltning. EU:s nya handelsstrategi, som jag lanserade nyligen, lyfter den nya generationen av EU: s handelsavtal som också syftar till att främja ansvarsfull handel utifrån våra grundläggande europeiska värderingar. Här kommer anti-korruptionsarbetet in.

Handelsavtal kan användas bättre för att bekämpa korruption och se till att internationella konventioner och principer genomförs i praktiken. EU kommer framöver att föreslå att inkludera ambitiösa bestämmelser om anti-korruption i alla våra framtida handelsavtal. Vi börjar med TTIP, det avtal vi förhandlar med USA:

Handel kan vara ett kraftfullt verktyg för att främja utveckling, kampen mot korruption och främja god förvaltning. Idag bidrar handelspolitik redan till exempel genom att öka insynen gällande regler och processer för upphandling och genom att förenkla tullförfarandena. Även inom ramen för ett system vi kallar GSP+ erbjuder EU handelspreferenser till utvecklingsländer som implementerar internationella konventioner rörande god förvaltning, bland annat FN:s konvention mot korruption.

Korruption är ett stort problem i världsekonomin och vårt samhälle. Låt oss #breakthechain genom att bekämpa denna genomgripande brottslighet som hindrar oss från att utrota fattigdomen, skydda vår miljö och en hållbar utveckling varje dag året runt!

Solar panel. Foto Flickr CC (Andreas Demmelbauer)

Solar panel. Foto Flickr CC (Andreas Demmelbauer)

För två år sedan, den 6 december 2013, införde EU skyddsåtgärder mot solpaneler från Kina, i form av minimipriser. Det gjorde även USA och Kanada. Skyddsåtgärden skulle upphöra efter två år, det vill säga idag den 7 december, om inte företag bett kommissionen att utreda hur situationen ser ut idag. De har europeiska solpanelstillverkare gjort, och eftersom de har bevisat att det är troligt att dumpning fortfarande pågår och/eller att de riskerar att skadas om åtgärderna tas bort, så har kommissionen inte något val utan måste genomföra en sådan översyn. Översynen innebär att skyddsåtgärderna förblir gällande tills saken är utredd.

Kommissionen har alltså en rättslig skyldighet att respektera gemensamma regler – jag kan inte strunta i dem och göra lite som jag själv tycker. Översynen är också reglerad och får ta max 15 månader, och då har vi inte bara att ta hänsyn till vad de klagande företagen anför, utan ska också väga in andra intressen, se hur marknaden har förändrats under de senaste åren och bestämma vad som gagnar Europeiska Unionens intressen i stort.

Det är olyckligt att denna utredningsplikt tolkas som om EU-kommissionen inte är klimatambitiösa. Europeiska konsumenter kan köpa solpaneler från Kina, och slutkunden har inte drabbats av prishöjningar trots infört minimipris. Vi har sett till att europeiska konsumenter även i fortsättningen kan köpa europeiska solpaneler genom att se till att marknaden inte helt kollapsat genom prisdumpningen på de kinesiska konkurrerande produkterna.

I Paris pågår COP 21 och där driver EU på för ett ambitiöst och bindande avtal. Just nu förhandlar även EU-kommissionen ett handelsavtal med 16 andra länder som skulle ta bort tullar helt från miljöteknik som t.ex. vindkraftverk och annan teknik för förnybarenergi och energieffektivisering för att stötta vägen mot ett klimatvänligt hållbart samhälle.

EU Nigeria business forum

EU Nigeria business forum

Ekonomiska partnerskapsavtal (EPA) är avtal mellan EU och AVS-länderna (Afrika, Västindien och Stillahavsområdet) och ska genom ökad handel och investeringar bidra till hållbar utveckling och fattigdomsbekämpning. Det är skräddarsydda avtal som ska passa det enskilda landet/regionen och EPA:s sker också handelsliberaliseringar tillsammans med biståndsinsatser. I partnerskapet finns också medel avsatta för att stödja reformer, diversifiering av ekonomin, kampen mot korruptionen och insatser för att se till att ländernas olika produkter uppfyller Internationella standarder och konsumentsäkerhetskrav.

Idag är jag i Nigeria för att tala på om EU:s avtal med Västafrika på EU-Nigeria Business Forum. Nigeria har precis fått en ny regering och ännu inte skrivit på avtalet så det finns många frågor . Du kan läsa mitt tal här.

Under dagen har jag också ätit frukost med representanter från det civila samhället och företagare för att diskutera de insatser de gör för att bekämpa korruptionen . Den är ett stort problem i Nigeria. Jag hann också med att träffa Lagos guvernör Ambode.

Under eftermiddagen besöker jag också Kinabuti, som är ett modeföretag med en ideell verksamhet som ska stärka kvinnor genom att ge ungdomar från fattiga delar möjlighet att gå olika yrkesutbildningar. Modet blir en plattform för att inspirera och främja kreativitet och potential som finns.

En rapport från Världsbanken visar på fördelar för Nigeria utifrån EPA-avtalet, och att den största delen av industrin skulle vinna på ett EPA. EPA skulle elminera alla EU-tullar på den nigerianska exporten. Detta skulle ge möjligheter att öka exporten, och med ett bredare utbud av produkter som beviljats tullfritt tillträde till EU skulle det också uppmuntra till en större diversifiering av den nigerianska exporten. Generösa regler för skulle också innebära att nigerianska företag lättare kan använda delar eller processa varor från andra länder, utan att deras export förlorar tullfriheten till EU. När tullarna avskaffas successivt på varor från EU på industriella varor och maskiner sänks priserna och de kan bidra till Nigerias tillväxt. EPA avskaffar inte tullar på känsliga västafrikanska jordbruksprodukter och konsumtionsvaror. I avtalet finns också garantier för att skydda den inhemska industrin och tryggad livsmedelsförsörjning. EU kommer att komplettera EPA med ett biståndspaket på minst 6,5 miljarder euro för Västafrika under 2015-2020, med fokus på handel, industri, jordbruk, infrastruktur, energi och kapacitetsuppbyggnad för det civila samhället.

Kommissionens  ordförande Jean-Claude Juncker Foto: EU-kommissionen

Kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker Foto: EU-kommissionen

På söndag har Junckerkommisionen suttit exakt ett år av mandatet. Slogan för europaparlamentsvalet 2014 var ”This time it is different” och under året har kommissionen visat att denna gång är det annorlunda. Vi i kommissionen, under ledning av ordförande Jean-Claude Juncker har försökt att tydligt fokusera våra prioriteringar och arbetssätt för att motsvara de förväntningar som finns på EU att lösa de stora gemensamma utmaningar som vi står inför och som vi måste hantera tillsammans. Kommissionen har t.ex. under den pågående asylkrisen samlat alla tillgängliga resurser för att leda arbetet med att få läget under kontroll och få ut hjälp till de som flytt till Europa och de som är kvar i flyktingläger i Syriens grannländer. Självklart återstår här mycket arbete , inte minst i medlemländerna.

Inför varje år antar kommissionen ett arbetsprogram, vilket är vår plan för det kommande året på ett sammanhållet sätt förbättra EU-samarbetet. Under året som gått har kommissionen bland annat lagt förslag på en investeringsplan, digitala inre marknaden, energiunionen, säkerhetsstrategi, den europeiska agendan för migration, förbättring av EMU och ”min” nya handelsstrategi. Innan året är slut kommer förslag om den cirkulära ekonomin och fri rörlighet för arbetstagare. Programmet för 2016 antog vi i idag och du kan läsa det här (länk). Det är ett bra dokument att läsa igenom för den som är nyfiken vad som är på gång i Bryssel. Det kan handla om saker som berör det egna landet, regionen eller kommunen och som kanske påverkar företaget du är anställd på, effekter på el- och mobilräkningen och hur du hanterar dina sopor och klimatutsläpp. Arbetsprogrammet innehåller också en lista av lagstiftning som vi avskaffar och förslag som dras tillbaka. Allt för att bli bättre, mer fokuserade och därmed mer relevanta för medborgare och medlemsstater.

Arbetsprogrammet innehåller 23 stycken prioriterade initiativ. På mitt område – handelspolitiken – vill vi under 2016 förhandla färdigt TTIP, förbättra samarbetet med Asien – Stillahavsregionen, bland annat genom ett frihandelsavtal med Japan och ett investeringsavtal med Kina, men även öppna förhandlingar med t.ex Nya Zeeland och Australien. Vi fortsätter förhandla med våra 27 förhandlingspartners men de nämnda blir prioriteringar för nästa år, samtidigt som vi vill förbättra existerande gamla avtal med Turkiet, Mexiko och Chile. Så det finns arbete också för de återstående fyra åren av mandatperioden. Handelsstrategin som jag skrev om förra veckan beskriver helheten och den mer långsiktiga planen (länk).

Möte med president Timofti

Möte med president Timofti

Idag åkte jag till Chisinau, huvudstaden i Moldavien, för första gången i min roll som handelskommissionär, men jag har varit där tidigare. I april förra året, fick jag äran att, som kommissionär för inrikesfrågor, ge visumfrihet till moldaviska medborgare. Sedan dess har hundratusentals kunna resa till EU utan det krångel och de kostnader som visumprocessen innebär. Detta är viktigt också för ökad handel.

Nu är jag i Moldavien för att ett år efter att ett frihandelsavtal började gälla mellan EU och Moldavien följa upp hur det har gått. Moldavien är med i det som kallas EU:s östliga partnerskap som innebär nära samarbete på en rad områden, inklusive handel. Handelsavtalet har inneburit minskade barriärer och en ökning av moldavisk export till EU, trots en i övrigt stapplande ekonomi.

Frihandelsavtalet är viktigt, eftersom mer än hälften av Moldaviens export går till EU, och det finns stor potential för tillväxt, nya jobb och modernisering i landet. Avtalet främjar också utländska investeringar som är välbehövda vitamininjektioner i den moldaviska ekonomin.

Men allt är inte guld och gröna skogar i Moldavien. Nyligen avslöjades en stor bankskandal där mycket pengar försvann under suspekta omständigheter. Landet är också utsatt för handelsrestriktioner från andra länder. Därför har tillväxten varit dålig och reformer av ekonomin och det politiska systemet har gått för långsamt. EU erbjuder teknisk och ekonomisk hjälp för att underlätta reformarbetet.

Idag och imorgon kommer jag att träffa bland andra presidenten, premiärministern, utrikesministern och ekonomiministern. Mitt budskap är att EU har ett starkt partnerskap med Moldavien, och att vi är glada för att frihandelsavtalet nu har varit på plats i ett år. Det finns också mycket kvar att göra, reformerna måste snabbas på och kampen mot korruptionen måste bli mer ambitiös. EU engagerar sig för alla länder i det östliga partnerskapet och vi skall göra allt vad vi kan för att främja en positiv utveckling i Moldavien.

Möter media

Möter media

Igår presenterade jag vår strategi för en mer ansvarsfull handels- och investeringspolitik. Något som mitt team har jobbat på sedan jag tillträdde för ett år sedan. Strategin är ett svar på behovet för handel att leverera ekonomisk utveckling i Europa, i kölvattnet av den ekonomiska krisen.

Strategins titel är ”Handel för alla: för en mer ansvarsfull handels- och investeringspolitik”. Den kommer att vägleda EU:s arbete med handelspolitik de kommande åren, och fokus ligger på effektivitet, transparens och värderingar. Strategin är delvis ett svar på den tilltagande debatten om handelspolitik, inte minst TTIP, och i arbetet att ta fram den rådgjorde vi med det civila samhället, Europaparlamentet och EU:s medlemsländer.

Strategin bekräftar också mitt engagemang för ökad transparens, med ett löfte om att publicera förhandlingstexter från alla handels- och investeringsförhandlingar på internet framöver. På så sätt kan allmänheten hålla sig informerad och engagera sig i debatten.

De skickade med oss att européer vet att handel kan leverera jobb, tillväxt och investeringar, som vi vill ha mer av. Men att vi inte får kompromissa om våra grundvärderingar som mänskliga rättigheter, hållbar utveckling, och höga produktstandarder. Öppenhet är också centralt. Medborgare vill veta vad EU gör. Slutsatsen är att handels- och investeringspolitiken måste bli mer effektiv, mer transparent och i samklang med våra värderingar. Den måste bli mer ansvarsfull. I strategin har vi presenterat en konkret handlingsplan för hur vi skall nå dit. Om du vill veta mer kan du hitta strategin, faktablad och mer information på ec.europa.eu/trade/strategy. Du kan också se gårdagens presskonferens här.

Med handelsminister Lahouel på pressmöte

Med handelsminister Lahouel på pressmöte

Idag är jag i Tunis, den tunisiska huvudstaden. Det känns extra bra att vara här strax efter tillkännagivandet att Nobels fredspris tilldelas Tunisiska nationella kvartetten för dialog. Organisationen får priset för sitt arbete för demokrati i hemlandet i samband med den arabiska våren. Den tunisiska vägen mot demokrati har varit en källa till inspiration och hopp för oss alla, så under mitt besök här jag vill förmedla ett tydligt budskap: EU står fast sitt stöd till Tunisiens ekonomiska och politiska reformer, och vill hjälpa landet framåt.

Närmare handelsrelationer spelar en viktig roll i detta. Det är därför det är dags ta dessa till en högre nivå. Idag träffade jag premiärminister Habib Essid och handelsminister Ridha Lahouel, och inleder förhandlingarna om ett djupgående och omfattande handelsavtal (DCFTA) mellan EU och Tunisien. Målet är att ta bort handelshinder mellan oss, och att se till att EU kan stödja Tunisiens vidareutveckling genom att öppna upp våra handelsförbindelser. Detta kommer att innebära nya tillväxt- och sysselsättningsmöjligheter på båda sidor. Detta avtal skulle vara asymmetrisk, vilket innebär att EU kommer att öppna sin marknad för Tunisien mer och snabbare, än vice versa. EU är Tunisiens största handelspartner med bred marginal: 57 procent av den totala tunisiska handeln.

Den befintliga associeringsavtalet mellan oss går tillbaka till 1995 och är en god grund att bygga vidare på, men vi vill se till att Tunisien kan få ut mer av möjligheter på EU-marknaden. Vi har redan tagit ett steg i denna riktning – förra månaden föreslog kommissionen att ge ytterligare tillgång till EU: s marknad för tunisisk olivolja genom en 62-procentig ökning av den årliga kvoten. I våra kommande handelsförhandlingar kommer vi inte bara att diskutera handel med jordbruksprodukter, utan också investeringar och handel med exempelvis tjänster. Genom denna process, kan vi också ge europeiska företag en försäkran om att de ekonomiska reformerna i Tunisien verkligen är inne på rätt spår, och att tiden är mogen för att öka investeringarna i landet.Du kan läsa mitt tal från idag här.

Jag ser också fram emot att personligen gratulera Nobels fredspristagare här i Tunis. Det kommer att bli ett nöje att utbyta åsikter med företrädare för fackföreningen Tunisian General Labour Union (UGTT), Arbetsgivarorganisationen Tunisian Confederation of Industry, Trade and Handicrafts (UTICA), människorättsorganisationen Tunisian Human Rights League (LDTH), den nationella advokatföreningen Tunisian Order of Lawyers och andra företrädare för tunisiska civila samhället. Vi måste arbeta tillsammans och se till att det civila samhället, politiker i både Tunisien och EU deltar i arbetet med att fördjupa våra relationer, till gagn för våra respektive invånare.

Stack of paper. CC Jenni from the block Flickr

Stack of paper. CC Jenni from the block Flickr

Jag är på plats för G20-mötet i Istanbul. Det blir två spännande dagar fullproppade med olika möten. Viktigast är att hitta rätt framgångsstrategi för den kommande WTO-ministerkonferensen i Nairobi. Vi måste alla göra vad vi kan för att se till att det globala multilaterala handelssystemet fungerar och få Doharundan i hamn.

Jag träffar också WTO: s generaldirektör Roberto Azevedo, och kan leverera goda nyheter från Bryssel. EU:s medlemsstater och europaparlamentet har godkänt avtalet för handelslättnader. Avtalet syftar till att förenkla och modernisera tullförfarandena över hela världen, men är mest relevant i utvecklingsländer. Förenklingarna innebär att småföretag för bättre tillgång till nya exportmöjligheter. När det genomförs fullt ut kommer det att avsevärt förbättra tullens verksamhet runt om i världen. Nu när EU har slutfört ratificeringen så väntar vi oss att övriga länder som ännu inte genomfört avtalet det gör det så snart som möjligt, så att våra små företag kan dra fördel av minskat pappersarbete och förkortade processer. EU har dessutom satt undan cirka 400 miljoner euro för att hjälpa utvecklingsländerna att föra genomföra avtalet.

Den andra positiva nyheten jag har med mig till generaldirektör Azevedo är EU:s åtagande att stödja deltagandet av de minst utvecklade länderna i WTO: s ministermöte i Nairobi i december. Vi bidrar genom en fond med 100000 euro som ska täcka kostnader för resor och uppehälle.

Handelsförhandlingar är ofta långa och svåra för de länder som deltar. Idag får vi därför fira extra mycket när EU, USA, Kina och en rad andra länder (sammanlagt 54) i världshandelsorganisationen WTO enats om att slopa tullavgifter på över 200 högteknologiska produkter.

Det är en mycket viktig överenskommelse, för konsumenter såväl som för små och stora företag. Just småföretagen är de som har drabbats hårdast av höga tullar och byråkrati tidigare. Nu får europeiska småföretag i den digitala sektorn bättre tillgång till viktig teknologi, och det stärker deras konkurrenskraft.

Handelsavtal är mycket detaljerade. Vår överenskommelse rör varor som till exempel medicinsk utrustning samt komponenter i teknisk apparatur (t ex halvledare), men även konsumentprodukter som GPS-navigatorer, TV-spel och konsoler, hörlurar och hifi-system, videokameror samt bluray- och DVR-spelare. Allt som allt täcker avtalet handel till ett värde av en biljon euro, eller närmare 90 procent av världshandeln med de varor som omfattas. Tullavgifterna för majoriteten av varorna kommer att fasas ut under en treårsperiod.

Överenskommelsen är också en välbehövlig framgång för WTO, som kämpar med Doharundan. Det är det så kallade ITA-avtalet (Information Technology Agreement) som utökas och nu kommer tullavgifter/tariffer tas bort för internationell handel med en rad varor, som därmed blir betydligt billigare att handla med.

EU lade fram det ursprungliga förslaget redan 2008 och har sedan varit ledande i processen, bland annat höll man i ordförandeklubban under de tre sista och avgörande förhandlingsrundorna. Nu fortsätter vi att jobba hårt inom WTO för att få färdigt Doha-rundan i Nairobi i december.

Maastricht universitets logga

Maastricht universitets logga

Idag har jag tillbringat dagen i vackra Maastricht som på många sätt personifierar Europatanken med sitt läge och sin historia.
Jag var inbjuden att hålla Jean Monnet föreläsningen på universitetet. Temat var naturligtvis handel i bred bemärkelse och jag var verkligen imponerad av studenternas engagemang och kunskap. Naturligtvis handlade mycket om TTIP, men även WTO, Doharundan,relationen mellan handel och utveckling samt hur vi stöttar utvecklingsländer kom upp i diskussionen.

På eftermiddagen hade jag möjlighet att prata med olika representanter för små företag och kuvösföretag främst inom området medicinsk utrustning. Handel måste utgå från de små företagens vilkor. Små och medelstora företag är ryggraden i vår ekonomi. I TTIP vill vi ha ett särskilt kapitel för just små och medelstora företag eftersom handelshinder, såväl tullar och tariffer men också olika typer av krångel främst drabbar dem. Det är viktigt att förstå deras vardag för att lägga kloka förslag för att underlätta för dem, inte bara i TTIP utan i vår handelspolitik generellt.

Skriv in din epostadress för att prenumerera på den här bloggen och därmed få information om nya inlägg via epost.

@MalmstromEU

Netikett

Kommentarskribenter måste hålla sig till anständig samtalston. Diskussionen ska ske med respekt för alla människors lika värde. Detta gäller även för länkar.
wordpress statistics
Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 250 andra följare

%d bloggare gillar detta: