You are currently browsing Cecilia Malmström’s articles.

Photo: EbS

Photo: EbS

Ett globalt klimatavtal antogs i december förra året i Paris, där alla länder kom överens om att vidta åtgärder mot klimatförändringarna. Avtalet blev ambitiöst tack vare att EU drev på. Parisavtalet är en historiskt viktig milstolpe som syftar till att fortsätta ansträngningarna för att begränsa den globala temperaturen stiger till 1,5 °C. Idag tog vi i kommissionen nästa steg med det så kallade ”Effort sharing decision” (”fördelning av insatser” på svenska) för att ta itu med de sektorer som inte omfattas av utsläppsrättighetssystemet. Beslutet fastställer årliga utsläppsmål för varje medlemsstat som ska nås genom effektiva klimatåtgärder inom transport, byggnader, jord- och skogsbruk, industri och avfall. Sveriges nationella mål är satt till det ambitiösaste 40% minskning. Andra länder har inte samma kapacitet som Sverige och har lägre mål men genomsnittet blir 30%. EU-kommissionen har en stark politisk vilja att omsätta Parisavtalet i dynamisk och meningsfull åtgärder hemma.

Särskilt viktigt för handelspolitiken är att transporter blir klimatvänligare. Fordonsindustrin måste fortsätta att modernisera och utveckla ännu bättre fordon som påverkar klimatet och luftkvaliten allt mindre, därför behövs det tydliga lagar som ger industrin (transportsektorn, men också bättre drivmedel) en anledning att investera i utveckling. Vi behöver också fortsätta investera i infrastruktur för elbilar. Vägtransporterna står för 70 % av utsläppen i transportsektorn, men även havstransporten är viktig att göra mer klimatvänlig. Här driver EU på för ett globalt avtal inom IMO (International Maritime Organisation). EU har redan antagit regler för de fartyg som använder EU-hamnar att övervaka och rapportera in sina utsläppsnivåer. Omkring 90 % av världshandeln sker med den internationella sjöfartsnäringen, så ett globalt avtal är avgörande för att göra handeln grön.

Vi är också snart redo att sluta ett handelsavtal med 16 andra länder om grön teknik. Avtalet skulle ta bort tullar helt från miljöteknik som t.ex. vindkraftverk, solpaneler och annan teknik för förnybarenergi och energieffektivisering så tekniken blir billigare att köpa.

 

 

 

Chrystia Freeland, Kanadas handelsminister och Cecilia Malmström. Photo:EbS

Chrystia Freeland, Kanadas handelsminister och Cecilia Malmström. Photo:EbS

Nu har vi skickat över CETA, frihandelsavtalet mellan EU och Kanada, till ministerrådet för undertecknande. Jag är väldigt stolt över CETA eftersom det är ett väldigt bra avtal och mest progressiva och ambitiösa hittills, som gynnar både medborgare och företag – både små och stora – i hela Europa. Vi räknar med en underskrift tillsammans med Kanadas premiärminister Trudeau redan på Kanada-EU-toppmötet i oktober.

Svart på vitt kan vi visa att CETA upprätthåller Europas höga standarder inom bland annat livsmedelssäkerhet, miljöskydd och rättigheter i arbetslivet. Det här är precis vad hela vår handelspolitik handlar om. Kanada är en mycket viktig vän och allierad i detta. Det är ett land med höga standarder, väl fungerande demokrati och en intressant marknad för oss.

CETA kommer att skrota nästan alla tullar från första början, vilket besparar EU-företag hundratals miljoner euro per år i tullavgifter, och således också direkt gynnar europeiska konsumenter genom att sänka priserna och det ökar utbudet av kanadensiska importvaror.

Avtalet kommer att stimulera handeln med tjänster, skapa tillträde till nya marknader och göra det lättare för europeiska leverantörer att erbjuda sina tjänster inom de sektorer där EU-företagen är världsledande, från sjöfart, telekom och teknik till miljö och bokföring. Det blir också lättare för tjänsteleverantörer att resa mellan EU och Kanada för att skapa kontakter med sina kunder.

Yrkeskvalifikationer för vissa yrken (arkitekter, revisorer och ingenjörer) blir enklare erkända, vilket i sin tur öppnar för nya möjligheter för personer med utbildning inom dessa områden. EU-företag kommer också genom avtalet att kunna lämna anbud vid kanadensiska offentliga upphandlingar på alla myndighetsnivåer – federal nivå, provinsnivå och lokal nivå – och på flera olika områden, från it-system till vägar och tåg.

Som om inte det vore nog, så innebär CETA också ömsesidigt erkännande av ett stort antal produkter från elektriska produkter till leksaker. Om ett företag i EU till exempel vill exportera leksaker behöver det bara låta testa produkten en gång, i Europa, för att få ett intyg som gäller även i Kanada, vilket sparar tid och pengar. Det är extra viktigt för de mindre företagen som inte har råd med dubbeltestning och hittills därför missat en viktig expensionsmöjlighet.

EU visade nyligen på vilka positiva effekter EU-Sydkorea- avtalet har fått. För att CETA-avtalets positiva effekter ska komma alla till del så fort som möjligt, och det är viktigt för ekonomin och jobben, är det viktigt med så kallad provisorisk tillämpning.
Eftersom vi inte vill fastna i en utdragen teknisk procedurdiskussion så föreslog vi att även nationella parlament får möjlighet att ratificera, även om avtalet rent juridiskt enligt kommissionen formellt faller under EU:s egna befogenhet, och att nationella regeringar säger sitt i rådet och folkets valda representanter i Europaparlamentet. Efter att avtalet har fått grönt ljus från rådet och godkänts av Europaparlamentet bör det att kunna tillämpas provisoriskt.

Det mest omdebatterade handelsavtalsdelen ISDS har i CETA ersatts med ett nytt bättre system för investeringsdomstolar och bättre regler för investeringsskydd. Det garanterar EU-regeringarnas rätt att stifta lagar i medborgarnas intresse samtidigt som utländska investerare uppmuntras genom att deras investeringar skyddas. Det nya systemet gör också att tvister i investeringsfrågor kan lösas på ett rättvisare och öppnare sätt. Därför är det ett viktigt steg mot EU:s slutmål; en global investeringsdomstol. I detta arbete är Kanada en viktig allierad och vi jobbar tillsammans för detta globalt.

Läs mer om avtalet här.

Photo: allcomm, CC Flickr

Photo: allcomm, CC Flickr

Har du någonsin försökt beställa en bok eller annan vara på Amazon, och upptäckt att försäljaren som är baserad i England inte levererar till Sverige? Eller sett fram emot att följa favoritserien på utlandssemestern men inte kunnat för att Netflix inte hängde med? Som regelverket för digital handel ser ut idag så förhindras konsumenter och företag – särskilt små och medelstora företag – från att dra maximal nytta av den digitala marknaden. Och detta är inte enbart en europeisk fråga. Man tänker sig för innan man beställer de där jeansen från USA också. Vem står för kostnaden om de inte passar och behöver skickas tillbaka? Det ligger helt klart i vårt intresse att avveckla internationella handelshinder (och ta bort tullavgifterna på jeansen genom TTIP) det har vi förstått för länge sen. Det gäller den digitala marknaden också.

Idag fattade kommissionen viktiga beslut om förslag som rör den digitala inre marknadsstrategin. Förslagen i fråga har som syfte att ta bort digitala handelshinder i Europa genom att åtgärda olika former av diskriminering, till exempel geografiska hinder, och genom att förbättra leverans och expresstjänster. Vi förbättrar även den nuvarande regleringen för konsumentsskyddssamarbetet i Europa. Detta innebär tex högre krav på öppenhet för sökmotorer och andra aktörer med digital verksamhet.
Av de konsumenter som använder sig av audiovisuella tjänster idag är cirka 20% barn. Vi har därför också tagit fram förslag i syfte att skydda barn från skadligt innehåll som pornografi och reklam för alkoholhaltiga drycker. Internet och digital teknologi har förändrat våra kommersiella vanor. Den digitala e-handeln i EU växte med 13.7% från 2013 till 2014, och idag omsätter den cirka 370 miljarder euro per år. Ändå skrapar vi bara på ytan av en ofantlig källa till tillväxt, jobb, och innovation, inte bara på EU nivå utan även globalt.

Verkligheten är att idag är tillgången till internet i EU länderna väldigt ojämlik med runt 60 miljoner invånare som står utan digital uppkoppling. Därför har den digitala inre marknaden med rätta lyfts fram som en av Kommissionens topp tio prioriteringar för den politiska agendan för år 2015-2020.
17% av Europeiska företag må sälja varor via internet idag, men antalet försäljare som också levererar till andra EU länder ligger på knappa 8%. Det är få lågt för våra standarder. Om våra konsumenter och företag ska kunna dra maximal nytta av de möjligheter som den digitala marknaden medför så måste vi modernisera och anpassa regelverket efter digitala affärsmetoder och konsumtionsvanor, både i Europa och globalt.

andercismo flickr ccÖppenhet och transparens leder till minskad risk för fusk och ökat förtroende. Öppenhet är också en viktig beståndsdel i vår moderna demokrati. Därför har jag jobbat med öppenhetsfrågor i hela mitt politiska liv, och lyfte dem särskilt i EU:s handelsstrategi för 2015-2020 för att göra handelspolitiken generellt mer transparant tvärsöver. Det innebär att vi kommer att publicera så många handlingar det någonsin är möjligt kring samtliga av våra pågående och kommande handelsförhandlingar, inte bara TTIP som idag.
Idag infriar vi ytterligare ett av öppenhetslöftena och förbättrar insynen och förenklar processen för handelspolitiska skyddsåtgärderna. Detta är kanske inget gemene man kommer att läsa men de inblandade partnerna bör kunna ha full transparens och insyn i processerna.

Ta t.ex. den pågående stålkrisen. Där behöver vi större engagemang och kommunikation mellan alla berörda, särskilt små företag som ibland kämpar med orättvis dumpning. Med dagens nyhet förbättras tvåvägskommunikation, och vi hoppas få fler bidrag till hjälp för oss att hantera branschens legitima oro. I dessa processer kommer ett sammanfattande dokument publiceras för att ge bakgrundsinformation om varje begäran till kommissionen att undersöka eller granska befintliga anti-dumpningsåtgärder. Målet är att sprida information om påbörjade utredningar till allmänheten, och garantera att alla berörda parter kan ge sitt bidrag. Dessutom kommer vi ha en ny internet-plattform som kan underlätta kommunikationen mellan aktörer. Det är viktigt i synnerhet för mindre företag som saknar resurser för komplicerade processer.

Anti-korruption i internationell handel är en av principerna som vi lyft i EU:s nya handelstrategi, Handel för alla, som jag presenterade i höstas. I strategin lovar vi att EU:s framtida handelsavtal ska innehålla åtaganden om att bekämpa korruption. Vårt tänkta handelsavtal med USA, TTIP, blir först ut och vårt arbete har inletts för att hitta den exakta formen. Att detta lyfts in i TTIP betyder att det skulle bli lättare att övertyga andra länder om att skriva under på ett gemensamt arbete mot korruption och för öppenhet. Det pratade jag om på OECD:s antikorruptionskonferens i Paris idag. Du kan läsa mitt tal här.

Korruption urholkar tilliten i samhället och undergräver de demokratiska institutionerna. Tillväxten begränsas också av korruption, som kan ses som en skatt som går rakt in i den illegala ekonomin istället för att användas till ökad handel, jobb och investeringar. Storleken är svår att bedöma, men det finns studier som värderar den globala korruptionen till 5% av världens BNP. Företag listar korruption som ett av de största gränshindren för handel, särskilt i utvecklingsländer.

Alla förlorar på mutor och korruption och därför måste vi sprida goda exempel på länder och företag som vinner på sitt antikorruptionsarbete. OECDs konferens är en bra arena där politiker, företag, civila samhället möts för att utbyta idéer.

Photo:  jcoterhals, creative commons Flickr

Photo: jcoterhals, creative commons Flickr

I veckan antog vi i kommissionen ett förslag för att klargöra de regler som ska tillämpas på skilsmässor och dödsfall för internationella äktenskap eller registrerade partnerskap. Det rör sig om cirka 13 % av alla nya äktenskap och 19 % av registerade partnerskap (statistik från 2007 så troligen ännu fler idag). I förslaget görs ingen skillnad på om det är hetero- eller homosexuella par.

Detta blir en viktig och praktisk del av den fria rörligheten. Det ska inte vara juridisk mer komplicerat att gifta sig med en person från ett annat land än med en från samma land. Kommissionen vill med detta förslag få slut på de parallella och motstridiga förfaranden och regler som finns i olika medlemsstater kring till exempel om uppdelning av fast egendom eller bankkonton när ett par från olika länder skiljs åt. När regelverket är antaget kommer det att skapa större rättslig klarhet för internationella par och familjer. 16 miljoner internationella par berörs av tydliggörandet och kommer veta vad som händer med huset, vilken domstol man ska vända sig till när det är dags att dela upp tillgångar oberoende var de finns. Reglerna underlättar också erkännande och verkställighet av en dom om förmögenhetsrättsliga frågor som angivits i en annan medlemsstat.

Naturligtvis är det beklagligt att inte alla 28 länder kunde enas så att alla europeiska medborgare omfattas av lagstiftningen. Tyvärr fick de 17 länder som ville gå vidare med ett fördjupat samarbete, och vi får hoppas att alltfler länder hakar på. Det blir viktigt att regelbundet påminna de återstående 11 länderna om vad diskrimineringen kan ha för konsekvenser för EU-medborgare.

Länderna som är med: Sverige, Belgien, Grekland, Kroatien, Slovenien, Spanien, Frankrike, Portugal, Italien, Malta, Luxemburg, Tyskland, Tjeckien, Nederländerna, Österrike, Bulgarien och Finland. De utgör 67 % av EU:s befolkning och en majoritet av de internationella par som bor i Europeiska unionen.
Länderna som står utanför: Danmark, Storbritannien, Irland, Polen, Ungen, Rumänien, Slovakien, Estland, Lettland, Litauen och Cypern.

Antagandet av beslutet om att tillåta fördjupat samarbete kräver kvalificerad majoritet av medlemsstaterna i rådet och Europaparlamentets godkännande. Antagandet av de två förordningarna om genomförande av det fördjupade samarbetet kräver enhällighet av de 17 medlemsstater som deltar i det fördjupade samarbetet och samråd med Europaparlamentet. Övriga 11 medlemsstater är fria att när som helst ansluta sig till det fördjupade samarbetet.

Med kanadensiska handelsminitern Freeland. Bild: Le commerce international du Canada - Affaires mondiales Canada

Med kanadensiska handelsminitern Freeland. Bild: Le commerce international du Canada – Affaires mondiales Canada

Nu är den rättsliga granskningen och justeringen av handelsavtalet med Kanada (CETA) färdigt. Som en del av justeringen har vi ändrat på investeringskapitlet till det bättre, helt i linje med det nya systemet för investeringsskydd som jag presenterade i höstas. Vi stärker nu bestämmelserna om regeringarnas rätt att lagstifta för att skydda sina medborgarea och går från ISDS mot en permanent och transparant domstolstvistelösning istället. Utnämningen av de oberoende domarna blir transparant och etiska krav kommer ställas. Det inför också en möjlighet till överklagan av beslut. Vi får därmed ett rättvisare och öppnare system för investeringsskydd, precis som många medborgare och politiker efterfrågat.

 

Tyvärr har ISDS-debatten skymt fördelarna med CETA, men med de förändringarna vi nu gjort hoppas jag att debatten kan fokusera på de positiva konsekvenser för tillväxt och jobb som CETA kan bidra med genom att öppna marknader. Även konsumenter kan vinna på CETA genom lägre priser och större utbud. Låt mig vara tydlig med att CETA inte kommer att ändra EU:s lagstiftning. Standarder och föreskrifter som rör livsmedelssäkerhet, produktsäkerhet, konsumentskydd, hälsa, miljö, och arbetsrätt ändras inte. All import från Kanada måste uppfylla alla EU-produktregler – utan undantag.

CETA tar bort eller sänker tullar, vilket ger stora möjligheter för europeiska företag, särskilt små och medelstora. Beräkningar visar att exportföretag kommer spara runt 470 miljoner euro per år för industrivaror och 42 miljoner euro per år för jordbruksprodukter genom de sänkta tullnivåerna. CETA är också det i särklass mest långtgående avtal som någonsin ingåtts av EU när det gäller tjänster. Europeiska företag kommer att ha fler möjligheter att erbjuda specialiserade sjöfartstjänster. I andra tjänstesektorer, såsom miljötjänster, telekom och finans, är marknadstillträdet garanterat både på federal och regional nivå, vilket är en nyhet. Offentliga tjänster berörs inte, och om kanadensiska företag vill sälja tjänster i EU så måste man givetvis respektera gällande EU-regler. Avtalet kommer också göra det lättare för företag att flytta personal tillfälligt mellan EU och Kanada.
Vi har också enats om att acceptera varandras certifikat för bedömning av överensstämmelse inom områden som elektriska produkter, elektronisk och radioutrustning, leksaker, maskiner eller mätutrustning. Detta innebär att EU kan testa EU-produkter för export till Kanada enligt kanadensiska regler och vice versa. Detta innebär att man kan undvika dubbeltestning och den byråkrati det medför vilket minskar kostnaderna för företag och konsumenter. Det är särskilt viktigt för små företag som inte har marginalerna att genomföra dubbeltestning.

 

Du kan läsa hela CETA här: http://ec.europa.eu/trade/policy/in-focus/ceta/

 

Det blir nu dags för nästa steg – översättning till franska och övriga 21 EU-språk. Därefter skickas avtalet till medlemsländerna för ratificering och sedan till Europaparlamentet. Om allt går bra hoppas vi kunna skriva under avtalet under 2016 så det kan börja gälla 2017.

Austrian Vice Chancelllor Reinhold Mitterlehner

Austrian Vice Chancelllor Reinhold Mitterlehner

Idag har jag haft ett heldagsprogram om TTIP, CETA och andra handelsavtal i Wien. Jag har träffat handelsministern, nationella parlamentariker fackföreningsledare, frivillig organisationer, näringslivet, journalister samt deltog i en offentlig debatt.

USA är Österrikes största handelspartner utanför EU. Förra året exporterade Österrike varor till ett värde på 11 miljarder € till USA (5,6% av Österrikes totala exporten), och exporten har en potential att öka, och en sådan ökning skulle stimulera tillväxt och ökad sysselsättning. Importen från USA stod för cirka 4,0 miljarder € (3,3 % av importen). Österrikes välfärd är beroende av handel. Red Bull energidryck exporteras i stora mängder till USA och så klart Österrikes goda viner. Endast 0,2 % av livsmedelkonsumtionen är varor som har sitt ursprung i USA. Österrike har starka företag inom fordons- och läkemedelssektorn så branscherna har mycket att vinna på minskning av dubbelbyråkrati som vi strävar efter i TTIP-förhandlingarna.

TTIP kontroversiellt i stora delar av det österrikiska samhället och därför är det viktigt för mig att vara på plats och försäkra dem att vi garanterar att nivåer i konsument- livsmedel och miljöskydd inte kommer ändras genom TTIP. Den lagstiftning som EU har om genmodifierade organismer (GMO) kommer förbli strikt. Företagare – särskilt små- och medelstora – kan, genom att exportregler förenklas, och minskad byråkrati – anställa fler, genom att de får sänkta kostnader, och ett ökat marknadstillträde öppnar för en ökad produktion, vilket också betyder att de behöver fler anställda. En billigare import betyder lägre priser för konsumenter.

Idag inleds också den tolfte förhandlingsrundan i TTIP i Bryssel. Där diskuteras marknadstillträde, regleringssamarbete, och tekniska handelshinder. Det är också dags för EU att lägga fram vårt förslag till Investeringsdomstolssystemet (ICS). Våra respektive erbjudanden om offentlig upphandling byts omedelbart efter rundan. Både EU och USA vill jobba intensivt för att göra så stora framsteg som möjligt i förhandlingen detta år, och ha huvuddragen färdiga i slutet av året. Jag kommer träffa min motpart Michael Froman flera gånger under våren och tekniska samtal förs konstant mellan förhandlingsrundorna (2 till innan sommaren).
Du kan hitta mer info på följande länk: http://trade.ec.europa.eu/doclib/press/index.cfm?id=1454

Steel Industry at Sotralentz in Drulingen © European Union 2013 EP

Steel Industry at Sotralentz in Drulingen © European Union 2013 EP

Idag genomfördes en stor manifestation i Bryssel där stålarbetare protesterade mot pågående och hotande nedläggningar. Situationen för den europeiska stålindustrin är mycket problematisk. Jag träffade organisationen för europeiska stålindustrin, Eurofer. EU har en mycket lång tradition inom stålsektorn och en ledande roll i världen. För närvarande är EU den näst största stålproducenten i världen. De fem största stålproducenterna i EU är Tyskland, Italien, Frankrike, Spanien och Storbritannien. Vi diskuterade den aktuella situationen. Europeisk stålindustri är på många sätt konkurrenskraftig men visst finns moderniseringar och strukturanpassningar som behöver göras på sina håll. Stålindustrins långsiktiga konkurrenskraft kommer att bero på deras förmåga att utveckla banbrytande teknik inom områden som till exempel energieffektivitet.

Ett stort problem är dock relaterat till överkapacitet. Kina har de senaste åren utvecklat en överkapacitet och har blivit världens största producent med nästan hälften av den globala stålproduktionen. De säljer stål billigt. I och med den massiva konkurrensen har den europeiska stålindustrin behövt nedskärningar och tusentals jobb har försvunnit, och vi utreder om det rör sig om dumpning av priser och om EU därför kan införa motåtgärder.

Vi använder fullt ut de handelspolitiska verktyg vi har för att bemöta den nuvarande stålkrisen. Tre anti-dumpnings utredningar initierades i fredags av kommissionen. EU, liksom de flesta stora ekonomier, har ett system med handelspolitiska skyddsåtgärder. Åtgärderna gör det möjligt för EU att försvara sina producenter mot internationella snedvridning av konkurrensen i form av dumpad eller subventionerad import. Användningen av dessa instrument grundar sig på Världshandelsorganisationens (WTO) regler. Det finns redan 14 som påverkar importen av stål från Kina.

Totalt har EU nu 37 handelspolitiska åtgärder på import av stålprodukter. I flera av dem har vi fattat beslut om att ålägga provisoriska antidumpningstullar. Handelspolitiska skyddsåtgärder kan inte på egen hand lösa alla stålindustrins problem, men jag vill betona att EU-kommissionen agerar och tillämpar instrument till sitt förfogande för att stödja och säkerställa en rättvis nivå. Konkurrens är bra men den måste ske inom internationella spelregler. Parallellt har kommissionen också föreslagit att EU bör modernisera och effektivisera användningen av olika handelspolitiska skyddsåtgärder. Förslaget har diskuterats i åratal mellan medlemsstaterna och det vore bra om de kunde enas om ett gemensamt förslag så att förhandlingarna med Europaparlamentet kan inledas.

Kommissionen arrangerade i dag en högnivåkonferens om energiintensiva industrier, och Konkurrenskraftsrådet kommer att diskutera frågan igen den 29 februari.

Refugee camp of Nizip, Turkey, 45 kilometers away from Syrian border Photo: EU

Refugee camp of Nizip, Turkey, 45 kilometers away from Syrian border Photo: EU

Flykten från framförallt Syrien fortsätter och lär fortsätta en lång tid framöver. Vi i EU-kommissionen jobbar tillsammans med EU-länderna för att få ordning och bättre hantera det stora antalet anländande. Nästa vecka träffas EU:s ledare igen i Europeiska rådet och som underlag till deras diskussion antog kommissionen igår en rapport om hur det går med genomförandet av de prioriterade åtgärderna. Vi lyfter viktiga områden där det krävs omedelbara åtgärder för att återupprätta kontrollen över situationen. Det går framåt men det är uppenbart att mer måste göras för att uppnå ett hållbart system för migration.
Dagens rapport är mycket konkret och innehåller:
• Ett meddelande med framstegsrapporter om arbetet i Italien, Grekland, västra Balkan och Turkiet,
• En rekommendation till Grekland om vad som måste göras för att Dublinöverföringar ska kunna göras till Grekland på nytt,
• Ett förslag att tillfälligt pausa Österrikes skyldighet att ta kvoter från Grekland och Italien eftersom många migranter fortfarande tar sig till landet på egen hand. Tidigare har vi fryst Sveriges skyldighet att ta kvoter av samma anledning.

Lägesrapporterna från Italien och Grekland visar att det gjorts framsteg. Till exempel har andelen migranter vars fingeravtryck införts i Eurodac-databasen ökat i Grekland från 8 % i september 2015 till 78 % i januari 2016, och i Italien från 36 % till 87 % under samma period. Att anländande registreras är grundläggande för att mottagningen i EU ska fungera. Ett av EU:s beslut var att införa så kallade hotspots för att hjälpa Grekland och Italien att registrera de som anlänt. Tyvärr är bara en ”hotspot” för närvarande i full drift i Lesbos, Grekland. Arbete pågår på andra anläggningar. Deadline för fungerande hotspots är satt till mitten av februari. I Italien fungerar två hotspots (Lampedusa och Pozzallo), och i Trapani samt Taranto bör man vara färdiga snart. På andra platser i Italien är man fortfarande i planeringsstadiet.

Alla som kommer till EU har inte rätt till asyl och därför måste de som inte har tillräckliga skäl återvända. Vad gäller återvändande återstår stora utmaningar i EU-länderna, och arbetet måste intensifieras.

Det går också oerhört trögt med den interna fördelningen för att sprida ansvaret till alla EU-länder. Från Grekland har 218 omlokalisering hittills, och endast 15 medlemsstater har erbjudit platser. Från Italien har 279 sökande flyttats. Det är inte acceptabelt ! Det verkar dessutom som om medlemsstaterna försöker välja ut kandidater utifrån eget uppsatta kriterier. Genomförda hälso- och säkerhetskontroller är det enda sakliga krav som ett EU-land kan ställa. Att alla EU-länder solidariskt ställer upp är en förutsättning för ett hållbart system och bra mottagning. Att EU-länder och länder på västra Balkan blir transitländer istället för mottagarländer är inte acceptabelt. Varje åtgärd måste samordnas så att ansvaret inte skyfflas mellan länder. Turkiet har lovat Grekland att ta tillbaka tredjelandsmedborgare från den 1 juni 2016. EU har utlovat stöd till Turkiet i det så kallade ”Facility for refugees” som har en kapacitet på 3 miljarder €.

Schengen hänger på att alla Schengen länder lever upp till sina skyldigheter. Kommissionen gör allt för att se till att reglerna följs. Systemet har en stor flexibilitet för att ge medlemsstaterna möjlighet att reagera på förändrade omständigheter. Ett land har rätt att tillfälligt återinföra gränskontroller under specifika situationer, men det finns regler kring tidsfrister och strikt definierade villkor. Tillfälliga gränskontroller ska tas bort efter åtta månader, om inte rådet rekommenderar att gränskontroller förlängs. Ett sådant beslut kan rådet fatta om man konstaterar att det finns allvarliga brister i kontrollen av de yttre gränserna. Grekland har allvarliga brister i sin gränskontroll, och rådet diskuterar nu rekommendationer till Grekland för att de ska åtgärda dessa allvarliga brister och Grekland kommer få tre månader på sig med stöd från kommissionen och EU:s myndigheter. Om Grekland inte lyckas få kontroll över gränserna så kan kommissionen föreslå att de tillfälliga inre gränskontrollerna blir kvar. Det är alltså inte tal om att straffa Grekland, eller att utesluta Grekland från Schengen, utan en handlingsplan att ta itu med bristerna som har konsekvenser på andra EU-länder.

Toppmötet nästa vecka är lite av en ödesstund för EU. Det är bara gemensamma lösningar där alla 28 hjälps åt som kan ta oss ur krisen

Du kan läsa mer om vad EU gör för att få ordning i asylmottagningen och migrationssystemet här och här

Signing ceremony for the conclusion of the negotiations of a EU/Vietnam Free Trade Agreement (FTA), by Vũ Huy Hoàng, seated, on the left, and Cecilia Malmström, seated, on the right, in the presence of Nguyễn Tấn Dũng, standing, on the left, and Jean-Claude Juncker

Signing ceremony for the conclusion of the negotiations of a EU/Vietnam Free Trade Agreement (FTA), by Vũ Huy Hoàng, seated, on the left, and Cecilia Malmström, seated, on the right, in the presence of Nguyễn Tấn Dũng, standing, on the left, and Jean-Claude Juncker, © European Union

Idag har vi publicerat texten till frihandelsavtalet mellan EU och Vietnam, som skrevs under i december 2015. Avtalet är goda nyheter för både Vietnam och EU. Vietnam har en ekonomi på mer än 90 miljoner konsumenter med en växande medelklass, vilket är en stor potentiell marknad för EU:s jordbruks-, industri- och tjänsteexport. Avtalet är också viktigt eftersom vi lyfter hållbar utveckling särskilt (arbetsrätts- och miljöfrågor). Avtalet blir en modell för EU: s handelspolitik gentemot utvecklingsländerna.

Idag publicerar vi också den särskilda analysen av hållbarhetsaspekterna, som ger en övergripande inblick i viktiga politikområden och bestämmelser om relationen mellan EU och Vietnam i syfte att ytterligare främja mänskliga rättigheter och hållbar utveckling. Hur dessa aspekter ska följas upp är ett svar på de viktigaste rekommendationerna som vi fick från MR-organisationer vi träffade i maj förra året. Vi lovar att stärka MR-arbetet i dialog med Vietnam.

Ett färdigförhandlat avtal betyder inte att det träder i kraft utan det blir upp till beslutsfattarna i parlamentet och ministerrådet att fatta det beslutet. Därför är det viktigt med öppenhet så att debatten och det demokratiska samtalet kan ta fart och medborgarna vet vad politikerna har att fatta beslut om. Nu kommer avtalet först granskas så det stämmer helt överens med vårt juridiska språk, och översätts sedan till alla EU-språk, sedan skickas det till europaparlamentet och ministerrådet.

Vietnamavtalet innehåller det nya investeringsdomstolssystemet som ersätter det gamla daterade ISDS, vilket gör Vietnam extra spännande för dem som engagerat sig i den debatten. Vad gäller investeringar i sig, så kommer avtalet bidra till att underlätta investeringar i båda riktningarna.

Ukrainas flagga (CC wikimedia.org)

Ukrainas flagga (CC wikimedia.org)

I måndags träffade jag Ukrainas utrikesminister Pavlo Klimkin och diskuterade även Ukrainafrågan med EU:s utrikesministrar i ministerrådet. Vid årsskiftet trädde ett djupgående och omfattande frihandelsområde (DCFTA) i kraft mellan EU och Ukraina, något som jag är riktigt glad över.

Handelsavtalet innebär viktiga ekonomiska möjligheter för Ukraina, men för att fullt ut realisera dem behövs fortsatt hårt arbete med att reformera ekonomin och den offentliga administrationen. EU stöder Ukraina i den processen som är nödvändig för den ukrainska ekonomin eftersom den är försvagad av ryska sanktioner och handelsrestriktionerna. Medlemsstaterna stöder också Ukraina. På utrikesministermötet kom vi överens om att samordna våra stödinsatser bättre.

Handelsavtalet ger ukrainska företag tillgång till EU-marknaden – den största i världen med 500 miljoner konsumenter. Oberoende studier visar att Ukrainas ekonomi kan växa med sex procent på medellång sikt och mycket mer på lång sikt om avtalet implementeras ordentligt. Ukraina ska enligt avtalet gradvis harmonisera sin lagstiftning med gällande EU-lagstiftning inom en rad områden såsom produktregleringar, offentlig upphandling, livsmedelssäkerhet och konkurrenslagstiftning. Detta kommer att underlätta exporten till EU, och kommer att göra företagsklimatet bättre vilket kan attrahera välbehövliga investeringar från Europeiska företag. Större ansträngningar för att bekämpa korruption och stärka rättssäkerheten är särskilt viktiga för att vinna investerares förtroende. Från EU:s sida har vi mobiliserat teknisk expertis som hjälper Ukrainas institutioner med reformarbetet på plats.

Vi är också engagerade i att förbättra Ukrainas små- och medelstora företags affärsmöjligheter i EU, till exempel genom något som kallas ‘the DCFTA Facility for SMEs’ som kommer att ge över 100 miljoner euro i bidrag och över 1 miljard euro i lånefinansiering till småföretag i Ukraina som vill göra affärer med eller i EU. Det kommer till exempel att hjälpa dem att uppfylla hälsostandarder för livsmedel och tekniska regleringar för industriprodukter så att de kan exportera till EU-marknaden, vilket kan leda till tillväxt och nya jobb i Ukraina.

Jag är besviken över att Ryssland har valt att införa ytterligare sanktioner mot Ukraina. De har nyligen tagit bort handelspreferenser, förbjudit nästan all livsmedelsimport från Ukraina och infört restriktioner på Ukrainska produkter som transporteras genom Ryssland till tredje land. Detta är en fortsättning på en lång rad sanktioner som Ryssland infört sedan början av Ukrainakrisen och de skadar Ukrainas ekonomi på kort sikt då Ryssland har varit en viktig handelspartner för Ukraina. Som en del i den så kallade Minsk-processen har jag och mitt team fört trepartssamtal med Ryssland och Ukraina för att bättre förstå om Ryssland har specifika ekonomiska eller juridiska problem med DCFTA-avtalet, och vi var öppna och konstruktiva i denna process. Trots att vi visade öppenhet och flexibilitet i trepartssamtalen kunde vi inte nå en politisk lösning. Det är fullt normalt att ett land har flera handelspartners samtidigt och det finns ingen juridisk eller ekonomisk anledning till att Ukraina inte kan ha nära handelsrelationer med EU och Ryssland samtidigt.

Trots många svårigheter så är jag övertygad om att det finns ljus i slutet av tunneln för Ukraina och den ukrainska ekonomin. Handelsavtalet ger hopp om reformer och nya affärsmöjligheter som kommer att skapa jobb och tillväxt på medellång och lång sikt. På vårt möte i måndags försäkrade jag utrikesminister Klimkin om att EU är en stark och lojal partner som fortsatt kommer att hjälpa Ukraina med sina reformer och med att skapa tillväxt.

Kommissionen beslutade på vårt veckomöte idag att inleda en granskning av de lagar som den nya regeringen i Polen har infört som ändrar förutsättningarna för konstitutionsdomstolen att granska lagar, och minskar mediafriheten. Det blir första gången som kommissionen använder den så kallade ”rättsstatsmekanismen” som vi införde våren 2014. Det är en mekanism som jag arbetade hårt för och som jag tillsammans med min kollega Viviane Reding presenterade i den förra kommissionen . Den innebär att om kommissionen får anledning till oro för systematiska hot mot rättsstaten så kan vi utföra en djuplodande granskning för att se om EUs grundläggande rättsprinciper är hotade.

EU är en gemenskap som bygger på värderingar, de är själva kittet i samarbetet.

Att varje enskild medlemsstat är en fungerande rättsstat är ett fundament i EU-samarbetet. Finns det tvivel så tappar medlemsstaterna förtroende för varandra. Det är grundläggande att ha ett fungerande rättssystem också för att de nationella domstolarna ska tillämpa den EU-lagstiftning som finns. Just nu verkar det som om konstitutionsdomstolens funktion och oberoende undergrävs i Polen. Det måste vi undersöka närmare.

Orsaken till att vi införde ”rättsstatsmekanismen” var att vi av erfarenhet visste att EU inte har tillräckliga verktyg för att internt ta tag i bristande respekt för rättsstaten och hot mot skyddet av de grundläggande värderingar EU bygger på, efter att ett land väl har blivit medlem. Innan ett land blir medlem ställer vi höga krav, de så kallade Köpenhamnskriterierna. Särskilt i dessa tider behöver EU värna om tillit och respekt för de grundläggande värderingarna. Vi måste kunna ställa krav på respekt för mänskliga rättigheter och respekt för rättstaten gentemot länder utanför EU, men då måste vi vara trovärdiga och ha höga krav internt.

Vi har inte någon erfarenhet av denna mekanism och vi har tidigare med dialog och överträdelseförfaranden mot Ungern lyckats avvärja de värsta lagarna som hotade media och rättsväsendets oberoende i Ungern. Jag hoppas att Polen också deltar i den dialog som EU-kommissionen efterfrågar och att vi fortfarande är överens om de grundläggande värderingarna som vår europeiska demokrati är byggd på. Det beslut som vi fattat idag är alltså skilt från det som kallas ”kärnvapensalternativet” i artikel 7 i fördraget som kan leda till förlust av rösträtt i ministerrådet och slutligen uteslutning.

EU:s uppgift är att se till att de grundläggande principerna om demokrati och rättstat inte hotas. Det är därför vi inleder analysen och dialogen med Polen. Det är bättre att förebygga än att bota.

WTO-MC10-Kenya logo

WTO-MC10-Kenya logo

Jag är på väg ner till Nairobi där det 10 ministermötet i Världshandelsorganisationen (WTO) hålls i veckan. EU är engagerat i multilateralism och även om Doharundan har gått i stå jobbar vi hårt för att nå resultat i frågor som är särskilt viktiga för utvecklingsländer.

På det förra ministermötet på Bali 2013 uppnåddes ett avtal kring förenklade handelsprocedurer som minskar tullbyråkrati och underlättar handel. Denna gång hoppas vi att ett avtal kring att ta bort direkta och indirekta exportsubventioner på jordbruksprodukter som snedvrider konkurrensen och slår hårt mot bönder i utvecklingsländer som måste konkurrera med subventionerade produkter.

EU har tillsammans med Brasilien, Argentina, Nya Zealand, Paraguay, Peru, och Uruguay, lagt ett omfattande förslag på förhandlingsbordet som tar bort sådana subventioner. Det faktum att EU har lagt fram förslaget tillsammans med dessa länder är ett tecken på att går att finna konsensus. I de förberedande förhandlingarna vid WTO:s högkvarter i Genève har EU varit konstruktiva och flexibla men vissa andra stora medlemmar av WTO har inte hittills visat den flexibilitet som är nödvändig för att nå ett avtal.

Jag uppmanar mina kollegor, världens handelsministrar, att se bortom historiska meningsskiljaktigheter och konstruktivt jobba för ett avtal kring exportsubventioner som kan gynna alla – inte minst utvecklingsländer som är beroende av jordbruk. Vi behöver snabbt fler förhandlingstexter på bordet så att vi kan få till ett avtal denna vecka – både vad gäller exportsubventioner men också specialregler kring tjänster och ursprungsregler för de minst utvecklade länderna. Alla, inte minst de stora spelarna, måste förhandla i god tro. EU är redo att bidra till en framgång denna vecka, men vi kan inte göra allt själva.

Om du vill veta mer om min syn på WTO och vårt förslag om exportsubvetioner kan du läsa min debattartikel här (på engelska). I torsdags var jag i Europaparlamentet och pratade med kommittén för internationell handel om Nairobimötet – du kan se en inspelning av det här.

Photo: mightykenny Creative Commons

Photo: mightykenny Creative Commons

Korruption undergräver demokratin och rättsstaten. Den hindrar länder att utvecklas, lägger lock på tillväxten och driver den organiserade brottsligheten. Den kan leda till kränkningar av mänskliga rättigheter och snedvrider marknader. Dessutom urholkar den tilliten i samhället. Vi vet också att pengarna som går förlorade i korruption i den offentliga förvaltningen i EU:s medlemsländer motsvarar nästa lika mycket som EU:s hela budget. Idag är det internationella antikorruptionsdagen, så låt oss använda denna dag för att uppmärksamma att vi varje dag försöker bekämpa korruption.

Även om handelsavtal främst handlar om att skapa nya ekonomiska möjligheter för människor över hela världen, så kan de också handla om att bekämpa korruption och främja god förvaltning. EU:s nya handelsstrategi, som jag lanserade nyligen, lyfter den nya generationen av EU: s handelsavtal som också syftar till att främja ansvarsfull handel utifrån våra grundläggande europeiska värderingar. Här kommer anti-korruptionsarbetet in.

Handelsavtal kan användas bättre för att bekämpa korruption och se till att internationella konventioner och principer genomförs i praktiken. EU kommer framöver att föreslå att inkludera ambitiösa bestämmelser om anti-korruption i alla våra framtida handelsavtal. Vi börjar med TTIP, det avtal vi förhandlar med USA:

Handel kan vara ett kraftfullt verktyg för att främja utveckling, kampen mot korruption och främja god förvaltning. Idag bidrar handelspolitik redan till exempel genom att öka insynen gällande regler och processer för upphandling och genom att förenkla tullförfarandena. Även inom ramen för ett system vi kallar GSP+ erbjuder EU handelspreferenser till utvecklingsländer som implementerar internationella konventioner rörande god förvaltning, bland annat FN:s konvention mot korruption.

Korruption är ett stort problem i världsekonomin och vårt samhälle. Låt oss #breakthechain genom att bekämpa denna genomgripande brottslighet som hindrar oss från att utrota fattigdomen, skydda vår miljö och en hållbar utveckling varje dag året runt!

Skriv in din epostadress för att prenumerera på den här bloggen och därmed få information om nya inlägg via epost.

@MalmstromEU

Fel: Twitter svarade inte. Vänta några minuter och uppdatera den här sidan.

Netikett

Kommentarskribenter måste hålla sig till anständig samtalston. Diskussionen ska ske med respekt för alla människors lika värde. Detta gäller även för länkar.
wordpress statistics
Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 254 andra följare

%d bloggare gillar detta: