You are currently browsing the category archive for the ‘Cecilia Malmström’ category.

Möter media

Möter media

Igår presenterade jag vår strategi för en mer ansvarsfull handels- och investeringspolitik. Något som mitt team har jobbat på sedan jag tillträdde för ett år sedan. Strategin är ett svar på behovet för handel att leverera ekonomisk utveckling i Europa, i kölvattnet av den ekonomiska krisen.

Strategins titel är ”Handel för alla: för en mer ansvarsfull handels- och investeringspolitik”. Den kommer att vägleda EU:s arbete med handelspolitik de kommande åren, och fokus ligger på effektivitet, transparens och värderingar. Strategin är delvis ett svar på den tilltagande debatten om handelspolitik, inte minst TTIP, och i arbetet att ta fram den rådgjorde vi med det civila samhället, Europaparlamentet och EU:s medlemsländer.

Strategin bekräftar också mitt engagemang för ökad transparens, med ett löfte om att publicera förhandlingstexter från alla handels- och investeringsförhandlingar på internet framöver. På så sätt kan allmänheten hålla sig informerad och engagera sig i debatten.

De skickade med oss att européer vet att handel kan leverera jobb, tillväxt och investeringar, som vi vill ha mer av. Men att vi inte får kompromissa om våra grundvärderingar som mänskliga rättigheter, hållbar utveckling, och höga produktstandarder. Öppenhet är också centralt. Medborgare vill veta vad EU gör. Slutsatsen är att handels- och investeringspolitiken måste bli mer effektiv, mer transparent och i samklang med våra värderingar. Den måste bli mer ansvarsfull. I strategin har vi presenterat en konkret handlingsplan för hur vi skall nå dit. Om du vill veta mer kan du hitta strategin, faktablad och mer information på ec.europa.eu/trade/strategy. Du kan också se gårdagens presskonferens här.

Med handelsminister Lahouel på pressmöte

Med handelsminister Lahouel på pressmöte

Idag är jag i Tunis, den tunisiska huvudstaden. Det känns extra bra att vara här strax efter tillkännagivandet att Nobels fredspris tilldelas Tunisiska nationella kvartetten för dialog. Organisationen får priset för sitt arbete för demokrati i hemlandet i samband med den arabiska våren. Den tunisiska vägen mot demokrati har varit en källa till inspiration och hopp för oss alla, så under mitt besök här jag vill förmedla ett tydligt budskap: EU står fast sitt stöd till Tunisiens ekonomiska och politiska reformer, och vill hjälpa landet framåt.

Närmare handelsrelationer spelar en viktig roll i detta. Det är därför det är dags ta dessa till en högre nivå. Idag träffade jag premiärminister Habib Essid och handelsminister Ridha Lahouel, och inleder förhandlingarna om ett djupgående och omfattande handelsavtal (DCFTA) mellan EU och Tunisien. Målet är att ta bort handelshinder mellan oss, och att se till att EU kan stödja Tunisiens vidareutveckling genom att öppna upp våra handelsförbindelser. Detta kommer att innebära nya tillväxt- och sysselsättningsmöjligheter på båda sidor. Detta avtal skulle vara asymmetrisk, vilket innebär att EU kommer att öppna sin marknad för Tunisien mer och snabbare, än vice versa. EU är Tunisiens största handelspartner med bred marginal: 57 procent av den totala tunisiska handeln.

Den befintliga associeringsavtalet mellan oss går tillbaka till 1995 och är en god grund att bygga vidare på, men vi vill se till att Tunisien kan få ut mer av möjligheter på EU-marknaden. Vi har redan tagit ett steg i denna riktning – förra månaden föreslog kommissionen att ge ytterligare tillgång till EU: s marknad för tunisisk olivolja genom en 62-procentig ökning av den årliga kvoten. I våra kommande handelsförhandlingar kommer vi inte bara att diskutera handel med jordbruksprodukter, utan också investeringar och handel med exempelvis tjänster. Genom denna process, kan vi också ge europeiska företag en försäkran om att de ekonomiska reformerna i Tunisien verkligen är inne på rätt spår, och att tiden är mogen för att öka investeringarna i landet.Du kan läsa mitt tal från idag här.

Jag ser också fram emot att personligen gratulera Nobels fredspristagare här i Tunis. Det kommer att bli ett nöje att utbyta åsikter med företrädare för fackföreningen Tunisian General Labour Union (UGTT), Arbetsgivarorganisationen Tunisian Confederation of Industry, Trade and Handicrafts (UTICA), människorättsorganisationen Tunisian Human Rights League (LDTH), den nationella advokatföreningen Tunisian Order of Lawyers och andra företrädare för tunisiska civila samhället. Vi måste arbeta tillsammans och se till att det civila samhället, politiker i både Tunisien och EU deltar i arbetet med att fördjupa våra relationer, till gagn för våra respektive invånare.

Stack of paper. CC Jenni from the block Flickr

Stack of paper. CC Jenni from the block Flickr

Jag är på plats för G20-mötet i Istanbul. Det blir två spännande dagar fullproppade med olika möten. Viktigast är att hitta rätt framgångsstrategi för den kommande WTO-ministerkonferensen i Nairobi. Vi måste alla göra vad vi kan för att se till att det globala multilaterala handelssystemet fungerar och få Doharundan i hamn.

Jag träffar också WTO: s generaldirektör Roberto Azevedo, och kan leverera goda nyheter från Bryssel. EU:s medlemsstater och europaparlamentet har godkänt avtalet för handelslättnader. Avtalet syftar till att förenkla och modernisera tullförfarandena över hela världen, men är mest relevant i utvecklingsländer. Förenklingarna innebär att småföretag för bättre tillgång till nya exportmöjligheter. När det genomförs fullt ut kommer det att avsevärt förbättra tullens verksamhet runt om i världen. Nu när EU har slutfört ratificeringen så väntar vi oss att övriga länder som ännu inte genomfört avtalet det gör det så snart som möjligt, så att våra små företag kan dra fördel av minskat pappersarbete och förkortade processer. EU har dessutom satt undan cirka 400 miljoner euro för att hjälpa utvecklingsländerna att föra genomföra avtalet.

Den andra positiva nyheten jag har med mig till generaldirektör Azevedo är EU:s åtagande att stödja deltagandet av de minst utvecklade länderna i WTO: s ministermöte i Nairobi i december. Vi bidrar genom en fond med 100000 euro som ska täcka kostnader för resor och uppehälle.

Handelsförhandlingar är ofta långa och svåra för de länder som deltar. Idag får vi därför fira extra mycket när EU, USA, Kina och en rad andra länder (sammanlagt 54) i världshandelsorganisationen WTO enats om att slopa tullavgifter på över 200 högteknologiska produkter.

Det är en mycket viktig överenskommelse, för konsumenter såväl som för små och stora företag. Just småföretagen är de som har drabbats hårdast av höga tullar och byråkrati tidigare. Nu får europeiska småföretag i den digitala sektorn bättre tillgång till viktig teknologi, och det stärker deras konkurrenskraft.

Handelsavtal är mycket detaljerade. Vår överenskommelse rör varor som till exempel medicinsk utrustning samt komponenter i teknisk apparatur (t ex halvledare), men även konsumentprodukter som GPS-navigatorer, TV-spel och konsoler, hörlurar och hifi-system, videokameror samt bluray- och DVR-spelare. Allt som allt täcker avtalet handel till ett värde av en biljon euro, eller närmare 90 procent av världshandeln med de varor som omfattas. Tullavgifterna för majoriteten av varorna kommer att fasas ut under en treårsperiod.

Överenskommelsen är också en välbehövlig framgång för WTO, som kämpar med Doharundan. Det är det så kallade ITA-avtalet (Information Technology Agreement) som utökas och nu kommer tullavgifter/tariffer tas bort för internationell handel med en rad varor, som därmed blir betydligt billigare att handla med.

EU lade fram det ursprungliga förslaget redan 2008 och har sedan varit ledande i processen, bland annat höll man i ordförandeklubban under de tre sista och avgörande förhandlingsrundorna. Nu fortsätter vi att jobba hårt inom WTO för att få färdigt Doha-rundan i Nairobi i december.

Maastricht universitets logga

Maastricht universitets logga

Idag har jag tillbringat dagen i vackra Maastricht som på många sätt personifierar Europatanken med sitt läge och sin historia.
Jag var inbjuden att hålla Jean Monnet föreläsningen på universitetet. Temat var naturligtvis handel i bred bemärkelse och jag var verkligen imponerad av studenternas engagemang och kunskap. Naturligtvis handlade mycket om TTIP, men även WTO, Doharundan,relationen mellan handel och utveckling samt hur vi stöttar utvecklingsländer kom upp i diskussionen.

På eftermiddagen hade jag möjlighet att prata med olika representanter för små företag och kuvösföretag främst inom området medicinsk utrustning. Handel måste utgå från de små företagens vilkor. Små och medelstora företag är ryggraden i vår ekonomi. I TTIP vill vi ha ett särskilt kapitel för just små och medelstora företag eftersom handelshinder, såväl tullar och tariffer men också olika typer av krångel främst drabbar dem. Det är viktigt att förstå deras vardag för att lägga kloka förslag för att underlätta för dem, inte bara i TTIP utan i vår handelspolitik generellt.

Studiebesök på familjeföretag

Studiebesök på familjeföretag

Idag tog jag första tåget till Paris och har haft förmånen att träffa studenter, premiärministern, journalister och parlamentariker. Allt i ett soligt och varmt Paris. Sommarvarmt faktiskt – 28 grader!
Temat är TTIP – handels- och investeringsavtalet som vi förhandlar med USA. Premiärminister Valls känner jag sen tidigare då han var inrikesminister och jag inrikeskommissionär. Vi diskuterade hur TTIP-förhandlingarna fortskrider och de utmaningar och möjligheter som finns, men också om EU:s kommande handelsstrategi som jag kommer presentera i september och hur handel kan hjälpa utvecklingsländerna. Jag träffade även Jean Pierre Jouyet, generalsekretare hos president Hollande och en gammal vän sedan tiden då vi båda var EUministrar, samt utrikesministern Laurent Fabius.

Tre utskott i national församlingen och senaten hade kallat mig till gemensam utfrågning så jag tillbringade två timmar att diskutera med dem. Det är oerhört viktigt att nationella parlament engagerar sig i handelsfrågor och TTIP eftersom det oftast är dessa ledamöter som möter medborgarnas frågor och funderingar.

Små och medelstora företag har mest att vinna på förenklingar av handeln mellan EU och USA. Dagens studiebesök gick till CNC Distribution som är är ett franskt familjeföretag med åtta anställda. Företagets ägare Jean-Pierre Soubieux berättade att företaget är specialiserat på försäljning av reservdelar till maskiner över hela världen. Fler än 170 länder! Affärsmodellen bygger på onlineförsäljning. Klassificeringen av produkter är utmaningen vad gäller USA som marknad och det orsakar regelbundet blockeringar av paket i tullen. Det krävs en bättre harmonisering och företag som detta behöver TTIP för att kunna göra sitt jobb mer effektivt och billigare, och därmed kunna växa och anställa fler.

Medborgardialogen med studenterna på Science Po var intressant och livlig. Många av de myter och orosmoln som florerar om TTIP i andra länder finns även här.
Kvällen avslutades med en middag med representanter från franskt näringsliv. En full och oerhört givande dag.

Sloveniens flagga

Sloveniens flagga

Våren har definitivt kommit till Bryssel nu, även om vi verkligen lever i definitionen av aprilväder i Belgien. Idag har jag, som många andra dagar, haft många intressanta möten. Jag träffade en stor delegation med parlamentariker från Slovenien för att diskutera handelspolitik i allmänhet och TTIP i synnerhet med dem. Jag reser mycket i jobbet men har inte hunnit till Slovenien ännu under denna mandatperiod, så det var ett bra tillfälle att få träffa slovenska folkvalda här i Bryssel.

En stor grupp danska journalister var också i stan och jag hade ett långt möte med dem, framför allt om TTIP. Det är intressant och oerhört viktigt att media i alla medlemsländer nu engagerar sig så intensivt i att belysa olika aspekter på de transatlantiska förhandlingarna. Det sista för dagen var ett möte med José Manuel Gonzalez, ordförande för Trans-Atalantic Business Dialogue (TABD). Det är ett nätverk för verkställande direktörer och ledande personer i företagsstyrelser i amerikanska och europeiska företag som är verksamma i USA, Europa och globalt. De verkar för en transatlantisk marknad utan barriärer för att stimulera tillväxt, sysselsättning, innovation och hållbarhet i den globala ekonomin. Också med dem diskuterade vi förstås TTIP.

Jag kommer fortsätta att blogga och skriva mer om TTIP, men för dem som inte kan vänta finns mycket information på vår hemsida. Nu ska jag förbereda mig inför morgondagens Paris-resa som innehåller många intressanta möten med minsitrar, parlamentariker, studenter och civilsamhället.

Stack of paper. CC Jenni from the block Flickr

Stack of paper. CC Jenni from the block Flickr

Idag har vi publicerat ytterligare textförslag  till de pågående handelsförhandlingar med USA (TTIP), som en del av mitt arbete att göra TTIP-förhandlingarna mer öppna och tillgängliga för allmänheten. Det handlar om vårt/EU:s förslag till ett kapitel om så kallat regleringssamarbete, som vi lämnat till amerikanska förhandlare i förra veckan. En mängd spekulationer och missförstånd har uppstått om vad detta samarbete skulle innebära.

Europeiska och amerikanska regelsystem är bland de mest avancerade och sofistikerade i världen. EU och USA har olika inställning till vissa delar av reglerna, men i många fall har vi bara olika, men likvärdiga, lösningar på samma problem. Regleringssamarbete handlar om att identifiera sådana områden, kontrollera om samarbete är möjligt – och om svaret är ”ja”, då försöker hitta bästa lösningarna och lära av varandra. Med TTIP vill vi bygga broar mellan EU:s och USA:s tillsynsmyndigheter för att göra regleringar mer kompatibla – utan att sänka hälso-, säkerhets-, miljö eller konsumentskyddsstandarder.

Syftet är inte att vi på något sätt ska sänka våra höga krav, utan försvara dem och förhoppningsvis se till att de kan bli globala så småningom.

Detta samarbete skulle inriktas på tekniska regler som styr marknadsföring av varor och tillhandahållande av tjänster. Till viss del är detta något som USA och EU redan har gjort i flera år. Båda sidor redogör redan för en förteckning över planerade rättsakter, som erbjuder en möjlighet för intressenter att komma med synpunkter. Stora delar av vår lagstiftning ingår inte, och kommer inte att ingå i den här typen samarbete (t.ex. sociala avgifter eller arbetsvillkor).

Ett bättre regleringssamarbete skulle effektivisera vårt sätt att inspektera produkter och krav- eller tillståndsförfaranden. Ett exempel:
Xvivo Perfusion är ett litet företag i Sverige. De bygger livräddningssystem för att skydda transplanterade hjärtan, lungor och lever. Att få utrustningen godkänd i USA skulle ha varit mycket enklare med TTIP. Det skulle ha tillåtit dem att expandera snabbare, vilket skulle innebära att fler patienter kan ta del av en bra livräddande teknik och fler anställas i företaget.

Vår tanke är att TTIP ska innehålla tydliga tidsfrister och förfaranden för godkännande och certifieringsprocesser, och att USA i vissa fall skulle erkänna att EU: s regler och kontroller kan anses motsvara amerikanska kontroller. Vi vill fokusera vårt regleringssamarbetet på tekniska områden där EU och USA redan har liknande regelverk – områden som bilsäkerhet, teknik och medicintekniska produkter.

Alltså
– Vi får fler jobb till följd av minskade kostnader för handel,
– Vi behåller våra höga krav på konsument-, miljö- och hälsoskydd i lagstiftning
– Vi samarbetar inte på områden där våra respektive lagstiftningar skiljer sig för mycket åt.

Du kan läsa vårt förslag till detta TTIP-kapitlet på vår hemsida. Där kommer vi att fortsätta publicera fler aspekter av regleringssamarbetet så snart vi har delat våra förslag med de amerikanska förhandlarna. Och jag kommer självklart att hålla samråd med EU: s regeringar, Europaparlamentet, det civila samhället och andra intressenter för att få in synpunkter och klara upp missuppfattningar. När förhandlingarna är över, går texten till EU: s regeringar i rådet och till Europaparlamentet för godkännande.

De ekonomiska utmaningar som EU står inför i dag är allvarliga, och TTIP är ett seriöst svar på dessa utmaningar. Att bli av med onödig byråkrati är i fokus och kommer att bidra till mer jobb, mer handel och tillväxt. .Från kommissionens sida strävar vi efter att vara så öppna som möjligt när vi går vidare i dessa förhandlingar så att vi ska få en levande debatt baserad på fakta och inte myter.

Nolltolerans för kvinnlig könsstympning

Nolltolerans för kvinnlig könsstympning

Könsstympning är ett fruktansvärt övergrepp på flickor, ibland spädbarn, i många länder runt om i världen. Det resulterar i fasansfullt lidande, komplikationer vid förlossningar och stympat sexliv. Ofta genomförs det under primitiva medicinska förhållanden vilket ytterligare ökar komplikationer och smärtan. Ingen religiös skrift stöder detta utan det handlar ofta om mäns behov att kontrollera kvinnor och deras sexualitet.

Beräkningar visar att det kan finnas så många som 125 miljoner offer i världen för kvinnlig könsstympning (FGM), och 500 000 offer enbart i EU. Men det är uppskattningar och det finns för närvarande inte tillräckligt med uppgifter om den faktiska omfattningen av fenomenet.
Det är givetvis därför svårt att uppskatta antalet offer och flickor i riskzonen, och vi har för lite tillförlitlig information om hur, av vem och var den utförs. Därför är förbättrad uppgiftsinsamling en prioritet i EU.

• Kommissionen arbetar tillsammans med Europeiska jämställdhetsinstitutet för att utveckla en gemensam metod och indikatorer för att bedöma risken för könsstympning. Detta inkluderar metodologiska rekommendationer för riskuppskattning av kvinnlig könsstympning i alla EU:s medlemsstater som för närvarande håller på att slutföras.
• En prevalensstudie som leds av Gents Universitet finansieras inom ramen för kommissionens Daphne III-program, för att utveckla en gemensam definition och metodik om kvinnlig könsstympning.
• En studie om attityder mot kvinnlig könsstympning kommer att genomföras. En kvalitativ undersökning om attityder till kvinnlig könsstympning, för att undersöka orsakerna bakom beslutet att fortsätta eller överge kvinnlig könsstympning bland migranter. Syftet är att få svar för att sedan utarbeta effektiva strategier för att få slut på FGM.

Det behövs åtgärder genom hållbar social förändring, eftersom könsstympning är en djupt rotad social norm, och ofta baserat på en tro att det är bra för flickan. Kommissionen kommer fortsätta finansiera organisationer som jobbar med att förändra attityder och informera om detta våld mot kvinnor. Vårt arbete begränsar sig inte till EU, utan vi stödjer också projekt i 10 länder utanför EU, och arbetet som organisationer så som Unicef, Världshälsoorganisationen och Amnesty gör. Vi samarbetar också med den Afrikanska unionen och den afrikanska gruppen i FN: s råd för mänskliga rättigheter för att få slut på denna vidriga tradition.

Photo: EbS

Photo: EbS

Jag är mycket glad över att vi idag inleder ett spännande arbetsår genom att publicera flera texter med EU:s förslag till text i det handelsavtal (TTIP) som vi förhandlar med USA. Det är första gången som kommissionen har offentliggjort sådana textförslag från bilaterala handelsförhandlingar och det är ett led i den utlovade ökade insynen i TTIP-förhandlingarna.

Våra textförslag är alltså de konkreta formuleringar av åtaganden som EU skulle vilja se i TTIP. De åtta textförslagen omfattar konkurrens, livsmedelssäkerhet, djurhälsa och växtskydd, tullfrågor, tekniska handelshinder, små och medelstora företag, och tvistlösningen GGDS. Vi publicerar även EU:s ståndpunkter som förklarar vår strategi för teknik, fordon, och hållbar utveckling. Totalt blir 15 dokument tillgängliga.

För att göra innehållet mer tillgängligt för gemeneman så har vi också tagit fram en förklaringstext som ska hjälpa icke-experter att förstå innehållet i de offentliggjorda texterna. En ordlista och en serie faktablad ska ge en inblick i vad förhandlingarna handlar om och vad EU vill uppnå. Allt detta blir ett bra komplement till allt som redan finns på vår hemsida om TTIP och kan förhoppningsvis leda till att en del frågetecken rätas ut och misstänksamhet lägger sig. Vi kommer i samma andra fortsätta offentliggöra texter allteftersom de blir klara.

Charlie hebdo

Je suis Charlie

Jag är fullkomligt förfärad över attentatet mot den franska satirtidningen Charlie hebdo idag. Det är ett attentat mot det fria ordet och yttrandefriheten, vår demokrati. Kanske det värsta dåd mot journalister i Europa någonsin. Mina tankar går till vänner och anhöriga.

Drygt ett år efter katastrofen utanför Lampedusa ville vi uppmärksamma asylsökandes resa till EU och arrangerade idag ett halvdagsseminarium i Bryssel. Tanken vara att gå bakom siffror, statistik och tabeller och visa ansikten, historier, människor som kliver på båtarna som går över medelhavet. Bland talarna var författaren Fabrizio Gatti, journalisten Meron Estafanos och flyktingen från Somalia Farah Abdullahi Abdi, som alla tre hade starka berättelser. Jag önskar jag kunde delat med mig av hela deras starka historier. Jag kan rekommendera Gattis bok ”Bilal”. Och Farah hittar man på bland annat på youtube och i ett reportage här.

Ett år har passerat men flyktingbåtarna fortsätter komma över havet. Från EU:s sida har vi sedan dess försökt att öka insatserna till följd av katastrofen. I samarbete med medlemsstater, UNHCR, IOM och andra intressenter identifierade vi förra året 38 konkreta åtgärder bland annat förstärkta regionala utvecklingsprogram med afrikanska länder, arbete mot människosmugglingen och bistånd till de medlemsländer som tar emot ett stort antal migranter. En hel del har åtstadkommits men otroligt mycket arbete återstår.

Italien ökade sina insatser på Medelhavet i ett project som de kallade ”Mare Nostrum”, som har letat och räddat flyktingbåtar. EU har bidragit med 1,8 miljoner euro. Frontex kommer fortsättningsvis att tillsammans med Italien stärka insatserna på Medelhavet i vad som kallas ”Operation Triton”, men fler medlemsstater måste bidra för att det ska lyckas. På förekommen anledning vill jag igen påminna om att Frontex inte har egna gränsvakter, och det finns ingen EU-militär. Det är medlemsstaterna gemensamma insatser som utgör gräns- och räddningsstyrkorna.

 

Mitt ansvar som inrikeskommissionär närmar sig sitt slut. Om jag ser tillbaka är jag stolt över att vi nu har gemensamma asyllagar som skall garantera en hög och likvärdig flyktingmottagning i alla länder. och Blickar jag framåt så tror jag att det är just solidariteten mellan EU:s medlemsstater som kommer fortsätta vara den stora frågan på migrationsområdet på vår kontinent. Det är fortfarande fem länder som tar emot 75 % av det totala antalet asylsökande – Tyskland, Sverige, Storbritannien, Frankrike och Italien. I förhållande till folkmängd är det Sverige. Fler länder kunde göra mer och EU kunde ta emot fler som flyr för sina liv från Syrien och Eritrea för att nämna två länder. EU och medlemsstaterna kommer behöva fortsätta hjälpa Turkiet, Libanon och Jordanien dit den största andelen flyktingar från Syrien finns. Det är skamligt att bara hälften av EU:s 28 medlemsländer tar emot kvotflyktingar. Alla borde hjälpa till. Färre behöver riskera sina liv i skakiga båtar om det erbjöds fler lagliga säkra vägar in i Europa för flyktingar.

 

Framöver måste vi lyfta diskussionen om hur vi ökar de säkra vägarna/ legala vägarna in i EU – humanitära visum till exempel. Någon form av fördelningsmekanism måste etableras på EUnivå. En första diskussion ska hållas om en månad.

Vid kistorna på Lampedusa. Foto: EU-kommissionen

Vid kistorna på Lampedusa. Foto: EU-kommissionen

För ett år sedan besökte jag Lampedusa tillsammans med Italiens premiärminister Letta, inrikesminister Alfano och kommissionens ordförande José Manuel Barroso. Vi stod framför rader av kistor med offren för skeppsbrottet den 3 oktober 2013 utanför den italienska ön Lamepdusa. Dessa bilder förblir tydliga i mitt minne, och är en påminnelse om att vi måste sträva efter att hålla Europa öppet för alla som söka skydd. För dem som flyr diktatur och förtryck, flyr konflikter och krig är Europa en plats där de kan hitta trygghet, och ett nytt liv långt från tyranni och elände.

Det finns i stort sett ingen solidaritet mellan EU-länder när det gäller att ta emot flyktingar. Detta är kanske vår största utmaning inför framtiden. Förra året var det sex hela EU länder som tillsammans inte tog emot fler än 250 personer. Detta under tiden som världen omkring oss står i lågor. Dessa länder skulle lätt kunna bättra sig genom att acceptera kvotflyktingar via FN, men trots våra påtryckningar så vägrar de, i stort sett. Detta är skamligt.

 

Om alla löften efter Lampedusakatastrofen ska betyda något så måste vi få verklig solidaritet mellan EU:s länder. För att det ska bli verklighet krävs att vi utvecklar ett system, en mekanism, för att dela på ansvaret alla länder emellan. Det är ingenting som vi kan tvinga på länderna, men jag är övertygad om att det är ett måste om EU ska kunna leva upp till sina ideal.

 

Foto: Djayo/sxc.hu

Foto: Djayo/sxc.hu

I USA hålls idag en sedan länge planerad konferens med den Globala alliansen mot sexuellt utnyttjande av barn på nätet. Det är en allians som jag startade för snart två år sedan tillsammans med Eric Holder, USAs justietieminister. Syftet är att samla ministrar från så många länder som möjligt för att diskutera våra gemensamma åtaganden för att bekämpa sexuella övergrepp mot barn. 54 länder från hela världen är med i den globala alliansen nu. Det globala samarbetet är viktigt så att förövarna inte kan gömma sig genom att verka i olika länder. Vårt samarbete handlar också om att identifiera och rädda de barn som blivit utsatta, och se till att de får hjälp och att förövarna åker fast. Det handlar också om att göra barn medvetna om de risker som finns. Vi måste göra det svårare för de som säljer och köper bilder och filmer med barn utsätts för övergrepp. Vårt globala samarbete ger mig hopp om att vi kan förbättra läget och göra vad vi kan för att motverka detta fruktansvärda brott.

Ministrarna i den globala alliansen har åtagit sig att verka för att landet ska bli bättre på att identifiera barnoffer, åtala brottslingar, öka medvetenheten om problemet, och minska tillgången på barnpornografiskt material. På de två åren som den globala alliansen har funnits ser vi att de levererar. Länder har antagit strategier och har vidtagit konkreta åtgärder som gör skillnad.

På ett personligt plan, som mamma, berörs jag djupt och blir upprörd av tanken på dessa brott. Som politiker är jag fast besluten att fortsätta att göra allt jag kan för att göra skillnad. Jag har varit med och tagit fram hårdare lagstiftning i EU mot dessa vidriga brott med starkare skydd för offren. Barnen kränks gång på gång när någon tittar på dessa vämjeliga bilder. Ett enskilt land kan inte göra skillnad, inte heller räcker det att EU arbetar mot sexuella övergrepp av barn på nätet. Därför är jag stolt över att vi har byggt upp detta nätverk med 54 länders ministrar som lovar att fortsätta kampen och jobba tillsammans.

Tyvärr sammanföll konferensen med min hearing i Europaparlamentet. Detta datum sattes mycket sent så i sista stund blev jag tvingad att inställa resan till Washington, men höll ett tal via länk.

Hearings of candidate commissioners: Cecilia Malmström under scrutiny at the European Parliament

Hearings of candidate commissioners: Cecilia Malmström under scrutiny at the European Parliament. Photo: European Parliament

Idag förhördes Cecilia Malmström i utskottet för internationell handel i parlamentet. Du kan läsa hennes inledningstal här: PDF

Fler bilder kan du hitta här: länk. Du kan också läsa mer om förhören på europaparlamentets hemsida.

 

Skriv in din epostadress för att prenumerera på den här bloggen och därmed få information om nya inlägg via epost.

@MalmstromEU

Netikett

Kommentarskribenter måste hålla sig till anständig samtalston. Diskussionen ska ske med respekt för alla människors lika värde. Detta gäller även för länkar.
wordpress statistics
Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 254 andra följare

%d bloggare gillar detta: