You are currently browsing the tag archive for the ‘2-gradersmålet’ tag.

Klimatkonferensen i Köpenhamn är nu avslutad sedan ett par dagar, och det är ingen hemlighet att vi hade önskat oss mer. Den nuvarande överenskommelsen kommer inte att lösa klimathotet. Jag kan bara konstatera att den nödvändiga politiska viljan saknades från vissa håll, och eftersom konsensus krävs för att komma till beslut blir möjligheterna att förhala verkliga diskussioner stora med klimatkonventionens nuvarande beslutsstruktur. EU drev på processen i samarbete med flera afrikanska länder och små östater, men de med lägst ambitionsnivå satte ribban.

Bland de positiva resultaten från Köpenhamn märks ett erkännande av 2-gradersmålet, men åtagandena om finansiering till utvecklingsländernas klimatarbete är också viktiga. Överenskommelsen innebär ett åtagande från i-länderna på 30 miljarder dollar under perioden 2010 till 2012 för en så kallad snabbstart för anpassning, utsläppsminskningar och kapacitetsuppbyggnad i utvecklingsländerna. EU och Japan står för drygt 10 miljarder dollar var, medan USA lägger in 3,6 miljarder. Överenskommelsen tar också upp finansiering på längre sikt och sätter ett mål på 100 miljarder dollar per år från och med 2020, vilket även USA säger sig vara beredda att bidra till. Det faktum att ledande, snabbt växande utvecklingsländer ändå gör vissa åtaganden och är beredda att redovisa sina åtgärder på ett transparent sätt är också ett steg framåt.

Åtagandena för utsläppsminskningar är dock för svaga och inget långsiktigt mål för utsläppsbegränsningar sätts. Många oklarheter återstår, t.ex. den grundläggande frågan om hur en ny rättsligt bindande överenskommelse ska komma på plats för de parter som inte redan är med i Kyotoprotokollet. Vidare återstår en mängd tekniska frågor, exempelvis hur utsläpp och upptag i kolsänkor ska beräknas. Frågan om hur den internationella utsläppshandeln ska utformas är också oklar, vilket allvarligt påverkar såväl de utvecklade ländernas möjligheter att uppfylla tilltänkta åtaganden som den huvudsakliga delen av finansieringsflödet till utvecklingsländerna. Vidare är det faktum att det inte klart sägs i processbesluten att vi nu strävar efter ett globalt, legalt bindande avtal under 2010 oroande. Mycket arbete återstår nu för att bygga vidare på överenskommelsen och nå ett globalt och rättsligt bindande avtal som är tillräckligt långtgående för att klara 2-gradersmålet.

Annonser

Det är en månad till klimatkonferensen i Köpenhamn, och det märks verkligen i det svenska ordförandeskapet.

Förra veckan företrädde Fredrik Reinfeldt ordförandeskapet på toppmöten med USA och Indien. Att USA måste ta sin del av ansvaret är odiskutabelt, annars har vi ingen uppgörelse. Men det är också viktigt att kampen mot klimatförändringarna inkluderar utvecklingsländerna. Därför är det ett viktigt steg att Indien under toppmötet accepterade att bekräfta 2-gradersmålet, trots att frågan är inrikespolitiskt känslig i landet.

Klimatförhandlingarna gick också vidare i Barcelona, där det sista förhandlingsmötet med parterna till FN:s klimatkonvention inför Köpenhamn ägde rum. Framsteg gjordes i tekniska frågor och diskussionerna ska ha varit goda, men de politiskt känsliga frågorna löstes inte. Ska vi nå en uppgörelse i Köpenhamn måste vi se en starkare förhandlingsvilja. De två kärnfrågor som måste lösas är storleken på utsläppsminskningarna och finansieringsbiten. EU har förbundit sig att minska utsläppen med 30 % om andra länder gör jämförbara åtaganden. Nu måste USA och andra i-länder öka sin ambitionsnivå för utsläppsminskningar, samtidigt som de mer utvecklade utvecklingsländerna måste göra adekvata åtaganden för att vända utvecklingen av utsläpp.

Vad gäller finansieringsfrågan så har EU givit sitt stöd till kommissionens uppskattning att kostnaderna i utvecklingsländerna kan komma att uppgå till 100 miljarder årligen för utsläppsbegränsningar och anpassningar till klimatförändringarna. Frågan var också uppe när G20:s finansministrar träffades för några dagar sedan, men inte heller de gjorde tyvärr de nödvändiga framstegen. USA och andra i-länder måste nu också presentera en trovärdig finansiering.

Ordförandeskapet fortsätter i alla fall sitt arbete, och jag är glad att EU tagit på sig den ledartröja som är så välbehövd. Vår ambition att nå en uppgörelse i Köpenhamn. Det grundläggande men framgångsrika recept EU har att visa på är att samarbete fungerar. Detta måste övriga världen nu också inse.

Skriv in din epostadress för att prenumerera på den här bloggen och därmed få information om nya inlägg via epost.

Malmström på Twitter

  • RT @eucopresident: The real risks to our economy, jobs and prosperity are political uncertainty, tariff war, unpredictability, irresponsibi… 9 hours ago
  • RT @UEfrance: Le Japon 🇯🇵 est le 6ème partenaire commercial de la France 🇫🇷 en dehors de l'UE. Près de 8 000 entreprises françaises y expor… 10 hours ago
  • RT @BelgiumMFA: #Belgium MFA @dreynders welcomes the signature of the Japan-EU Free Trade Agreement in Tokyo 👉The most important EU trade… 13 hours ago
  • RT @EUAgri: Over 200 European Geographical Indications protected in the #EUJapan agreement! 🧀🍷🥩🥃 This is a BIG WIN for EU #agrifood produce… 15 hours ago
  • RT @DavidTaylorNZ: We've started! After years of hard work 1st rd of EU/NZ #FTA negotiations began today in Brussels. We aim or swift conc… 15 hours ago

Senaste kommentarer

Netikett

Kommentarskribenter måste hålla sig till anständig samtalston. Diskussionen ska ske med respekt för alla människors lika värde. Detta gäller även för länkar.
wordpress statistics
Annonser
%d bloggare gillar detta: