You are currently browsing the tag archive for the ‘asylpaketet’ tag.

Presskonferensen efter mötet

Presskonferensen efter mötet

Regnet öste ner när vi något försenade äntligen kom fram till Luxemburg i morse. Vägarbeten gjorde att trafiken i princip stod stilla. Det var första gången rådsmötet hölls i den nya byggnaden i Luxemburg och den är betydligt trevligare än den gamla lådan. Ljust och trevligt även om kaffet som serveras i mötesrummet är lika uselt som i den förra byggnaden.

Den danske ordföranden ledde mötet med fast hand och det blev ett bra möte med många riktiga politiska diskussioner. Vi avhandlade viktiga frågor som migrationsströmmar, asylpaketet och samarbete med Turkiet. Vi hade också en mycket bra diskussion om terrorism med utgångspunkt från aktuella hotbildsanalyser samt diskussion om förslaget om bättre registrering av sprängämnen, PNR och inte minst det förebyggande arbetet för att hjälpa personer som riskerar att radikaliseras och bli våldsamma. Just dessa ensamma personer med extrema ideologier, som t ex Anders Breivik, eller Mohamed Merah i Toulouse, upplever många medlemsländer vara det största hotet idag. Förra året lanserade jag därför ett nätverk för att knyta samman den expertis som finns inom EU på detta område. Du kan läsa mer om antiradikaliseringsnätverket här.

Naturligtvis blev det en hel del diskussion om det fransk-tyska brevet om Schengen som alla medlemsländer hade fått inför mötet. Detta ska ses i det sammanhang att det är  valkampanj i Frankrike just nu men Schengen är allt för viktigt för att tas gisslan av en sådan debatt.  Redan i september lade kommissionen ett förslag för att stärka Schengen, förbättra utvärderingen och kontrollen och se till att minska möjligheten för missbruk, dvs att medlemsstater ensidigt inför gränskontroller av inrikespolitiska skäl.

Om gränser ska införas temporärt måste detta vara en allra sista åtgärd och ett sådant beslut måste då tas på europeisk nivå, gemensamt. Schengen är en av de mest konkreta förmånerna för 400 miljoner invånare och vi måste vara mycket varsamma med att inte rasera den fria rörligheten.

Jag stannar i Luxemburg över natten då jag i morgon förmiddag ska diskutera frysning och konfiskering av kriminellas tillgångar med justitieministrarna.

Alla är nu tillbaka i Bryssel igen och det är lämpligt nog ruggigt och kallt. Stranden och de lata dagarna känns långt borta. Det blir en tuff höst med många komplicerade frågor för min del. Schengen, asylpaketet, mobilitets-förhandlingar med länderna i Nordafrika, visumfrågor, radikalisering och frysning av kriminellas tillgångar är några områden vi ska lägga förslag på innan jul.

I eftermiddag inleder kommissionskollegiet ett tvådagars seminarium för att diskutera arbetet den kommande hösten. Naturligtvis blir det också diskussioner om Libyen, den ekonomiska krisen och händelserna i Norge.

Idag är hela kommissionärskollegiet i Warszawa för ett heldagsmöte med den polska regeringen som nu är ordförande i rådet. Vi träffas allihop men har också separata möten med våra respektive ministrar. För min del kommer jag mest ha att göra med inrikesminister Jerzy Miller som jag känner väl och kommer bra överens med. Han har höga ambitioner och hoppas driva på såväl asylpaketet som ett stärkt Schengensamarbete.

Premiärminister Tusk höll i onsdags ett bejublat tal i Europaparlamentet där han betonade vikten av att stå upp för europatanken och de europeiska värdena och inte ge vika för nationalism och populism. Det är ovanligt att höra sådana ord från europeiska ledare idag, men väldigt skönt. Jag tror att det kan bli ett bra ordförandeskap. Polackerna är väl förberedda, vet vad de vill och har många mycket duktiga tjänstemän och ministrar.

Jag ska hinna med ytterligare två resor till Polen innan semestern, nu på måndag och den 18-19 på informellt rådsmöte i Sopot. Sedan ska det bli skönt med några veckor ledigt. Barnen hade skolavslutning igår. Idas sommarvisa och den blomstertid nu kommer. Inte ett öga var torrt – bland föräldrarna.

Den senaste utvecklingen i det belgiska dramat är ett nytt dödläge 13 månader efter valet. Den tilltänkte premiärministern och kungens senaste förhandlare lade i veckan fram ett sista förslag för att bryta dödläget. Samtliga partier sade nej till det så nu verkar det inte finnas några fler vägar att utforska. Så nu talar allt för ett nyval i höst.

Igår hade vi rådsmöte i Luxemburg och det var som vanligt en lång dag som började med förberedelsemöte med ungrarna vid halv tio. Rådsmöten är konstiga tillställningar: 27 ministrar, jag och mina medarbetare, rådssekretariatet och massor med tjänstemän sitter instängda i ett rum utan fönster från 10 på morgonen till sent på eftermiddagen. Arbetslunchen var planerad till kl. 13.30 men inte förrän klockan fyra fick vi sätta oss till bords, utsvultna. Därefter pågick mötet ytterligare några timmar och först efter presskonferens tillsammans med det ungerska ordförandeskapet kunde jag återvända till Bryssel, strax efter klockan sju på kvällen. Man kan naturligtvis fråga sig om det blir några kloka beslut tagna under dessa omständigheter 😉

Vi hade som vanligt svåra men hyfsat konstruktiva diskussioner om migration, läget i norra Afrika, asylpaktetet, Schengen, visumfrågor, arbetskraftsinvandring och arbetet mot terrorism. I några frågor gjorde vi faktiskt framsteg. Inget beslut fattades dock om Bulgariens och Rumäniens Schengeninträde, rådet beslöt att återvända till frågan i september.

Angående asylpaktetet så hade vi en ganska detaljerad diskussion om hur vi ska gå vidare och med anledning av de nya kompromissförslag som jag presenterade förra veckan. Det finns fortfarande stora motsättningar mellan medlemsländerna, men i de slutsatser som rådet antog så förbinder sig länderna i alla fall att fortsätta förhandlingarna med målet att komma överens nästa år. Det inkommande polska ordförandeskapet har asylförhandlingarna som prioriterad fråga och har kallat till ett informellt ministermöte redan i mitten på juli för att fortsätta behandla frågan. Det är oerhört viktigt att medlemsländerna inte bara talar om vikten av att komma överens, utan att de också verkligen är bereddda att göra kompromisser. Än så länge är det mest snack och alldeles för lite hockey.

På måndag är det exakt ett år sedan det var val i Belgien. Fortfarande finns ingen ny regering och ingen lösning i sikte. Jag brukar lyssna på belgiska nyheter på radion på väg till jobbet på mornarna, och där avhandlas oändliga debatter om olika pigga lösningar och alternativ, men det tycks i realiteten inte finnas någon verklig vilja att komma överens. Landet fungerar konstigt nog i alla fall och de belgiska sittande ministrarna är otroligt konstruktiva partners i Europasamarbetet, men landets trovärdighet – ekonomiskt och politiskt – undergrävs förstås för varje dag som går.

Skriv in din epostadress för att prenumerera på den här bloggen och därmed få information om nya inlägg via epost.

Malmström på Twitter

Fel: Twitter svarade inte. Vänta några minuter och uppdatera den här sidan.

Senaste kommentarer

Netikett

Kommentarskribenter måste hålla sig till anständig samtalston. Diskussionen ska ske med respekt för alla människors lika värde. Detta gäller även för länkar.
wordpress statistics
%d bloggare gillar detta: