Ett sammanlänkat EU

På kollegiemötet idag hade vi en lång diskussion inför helgens toppmöte. Det är onekligen ett mycket dramatiskt läge i Europa och viktigt att EU:s ledare verkligen kommer till skott och presenterar ett heltäckande program som visar vägen ur krisen. Det handlar om Grekland, om mandatet för den europeiska räddningsfonden, återkapitalisering av banker samt en del institutionella frågor. Kommissionens handlingsplan som vi presenterade förra veckan ligger till grund för diskussionen, men vi behöver förstås gå längre. Mötet inleds med samtliga medlemsländer och går sedan över till att bara innefatta de 17 euroländerna. Detta är en tendens vi ser allt mer, att euroländerna sluter sig allt mer samman. Utanförskapet för de 10 länder som står utanför, däribland Sverige blir därigenom allt mer påtagligt. Vissa länder vill institutionalisera denna uppdelning genom ändringar i fördraget. Det vore mycket olyckligt.

Med utgångspunkt i det rådande läget är det positivt att kommissionen idag har föreslagit ett paket med investeringar på 50 miljarder euro för att bättre länka samman EU:s transport-, energi- och bredbandsnät. Det handlar konkret om bidrag till byggandet av vägar, järnvägar, energinät, olje- och gasledningar och bredbandsnät. Investeringar som främjar såväl tillväxt som den inre marknaden, dvs gör det lättare för människor att resa runt i Europa och bidrar till ökad handel. Två av prioriteringarna som pekas ut i paketet är Botniska korridoren, som knyter ihop norra Sverige med Finland och övriga Europa, samt den så kallade nordiska triangeln Stockholm-Köpenhamn och Oslo. 

Igår kväll ställde EU in det planerade mötet mellan Barroso och Ukrainas president som protest mot rättegången och domen mot Julia Tymosjenko. Det var nödvändigt. Ukraina måste visa att landet har ett rättsväsende som uppfyller europeiska standarder vad gäller transparens och rättsäkerhet i domstolsväsendet. Så är tyvärr inte fallet.