Stabilitetspakt och visumfrihet

På kollegiemötet med kommissionen imorse hade vi en lång diskusssion om vilka lärdomar vi kan dra av den grekiska krisen rörande ”economic governance”. Det handlar om åtgärder på kort och medellång sikt, inom ramen för nuvarande lagstiftning och fördrag men också hur vi långsiktigt ska se på det ekonomiska samarbetet. Kommissionen har av rådet uppmanats att komma med förslag i juni rörande hur tillväxt och stabiltetspakten kan stärkas, hur övervakningen ska se ut (ska vi ha sanktioner, straff, ”flygande kontroller” etc) samt hur vi långsiktigt ska kunna bygga upp krishanteringsmekanismer och tidig-varning system etc. Det var en livlig och konstruktiv debatt som naturligtvis är jättesvår. Det finns inga självklara svar. Regelverket är ju i grunden bra men de efterföljs inte och vi måste bli tuffare mot länder som låter budgetunderskott och offentliga finanser skena iväg. Diskussionen är inte avslutad…

I eftermiddag träffar jag Albaniens inrikesminister, Lulzim Basha. Han vill naturligtvis diskutera visumfrågor. Albanien önskar få visumfrihet med EU, precis som Serbien, Makedonien och Montenegro fick i december 2009. EU lovade då att återkomma till Albanien och Bosnien. Ett expertteam har just återkommit från båda dessa länder och jag håller precis på att gå igenom deras rapporter. Det finns ett antal kriterier som måste uppfyllas vad gäller gränskontroll, pass, kampen mot korruptionen etc. Såväl Albanien som Bosnien Herzegovina har gjort stora framsteg, men en del återstår. Jag hoppas att vi kan etablera full visumfrihet mellan dessa länder och EU snart, förhoppningsvis redan i höst.

Visumsamtal med Bosnien

Lång dag med många möten först i Strasbourg och sedan i Bryssel. Dagens höjdpunkt var mötet med premiärminister Nikola Spiric från Bosnien Herzegovina (eller Chairman of the BiH Council som hans formella titel är). Han var i Bryssel för att tala visumfrågan med mig och utvidning med min kollega utrikekommissionär Stefan Füle.

Visumliberalisering för Balkan är en oerhört viktig fråga för mig, det är ett sätt att knyta männsikopr närmare varandra och möjliggöra för vanliga medborgare att resa i Europa, träffa vänner och familj mm. Inte minst för de unga på Balkan betyder detta oerhört mycket. Under det svenska ordförandeskapet beslutades om visumfrihet för Serbien, Makedonien och Montenegro. Bosnien och Albanien står näst på kö men de klarar ännu inte de villkor som krävs. För att visasystemet skall fungera måste de länder som får visumfrihet uppfylla ett antal kriterier som handlar om polissamarbete, biometriska pass, aktiv kamp mot korruption och organiserad brottslighet, gränskontroll mm. Bosnien gör stora framsteg och kommissionen och EU:s medlemsländer har precis haft en grupp experter i landet för att utvärdera hur dte går. En rappport kommer att publiceras efter påsk och utifrån den kan jag – eventuellt – lägga ett förslag på visaliberalisering senare i vår.

Inte minst med tanke på det bosniska folkets stora lidanden och uppoffringar vore det viktigt att kunna erbjuda dem detta och knyta dem närmare de europeiska samarbetet. Men naturligtvis måste kriterierna respekteras. Jag hade en mycket intressant diskussion med premiärministern.

Imorgon har vi ett extra kommissionsmöte för att diskutera den europeiska utrikstjänsten, EEAS, som snart aka vara på plats. Det är en av de stora nyheterna i Lissabonfäördragt och ger EU och medlemslänerna bättre möjlighet att föra en mer gemensam utrikespolitik. Men det är svårt att få allt på plats och många olika synpunkter som ska jämkas ihop. Jag tycker att Catherine Ashton hittills har gjort ett bra jobb. Hon sliter med att vara både vice ordförande i kommissionen och s.k hög representant, samtidigt. Det är en konstruktion som ser bra ut på pappret men som är svår att få att fungera i verkligheten. Det är medlemsländerna som har utsett henne och det är oerhört dålig stil att kritisera henne utan att låta henne få en chans att börja arbetet ordentligt. Hon kan naturligtvis inte vara på alla möten samtidigt.

Imorgon är det är också den internationella dagen för hedrandet av terrorismens offer. Jag ska tala på ett seminarium med anledning av detta.